Den Värmländska Hackkorvens dag firas den fjärde lördagen i oktober varje år. Hackkorven är en traditionell maträtt i Värmland. Sedan några år finns det krafter i Värmland som genom att uppmärksamma dagen vill bidra med ett kulinarisk bidrag till den värmländska matkulturen.
En insändare i SLA: S bör själva svara
I pappersutgåvan av SLA 18/10 ondgör sig en man över min insändare som delvis var ett öppet brev till socialdemokratiska arbetarpartiet. Men det öppna brevet var inte ställt till en ”oberoende vänstersympatisör” utan till socialdemokratiska arbetarpartiet. Ställer jag en fråga till X då ska inte Y svara. Socialdemokratiska arbetarpartiet har över 90 065 medlemmar. Någon borde av dessa borde kunnat svara på frågan: Hur ska ni kunna bygga upp ett klasslöst samhälle när en socialdemokratisk riksdagsledamot kan tjäna över 60 000 i månaden? Inte för att det har med saken att göra, men av religiösa skäl anser jag mig inte kunna debattera med folk som inte kan använda ordet han eller hon utan använder ett tredje alternativ. Avskaffa klassamhället går inte hos vänstern, men ifrågasätta könsroller kan de…
På hemsidan SLA driver kommenterar Anna-Greta Johansson min artikel och ställer frågan ska det ställas hårdare krav på ”sossar”? Ja blir mitt svar. De som har regeringsmakten ska granskas hårdare. Makten ska granskas. Sedan ska man leva som man lär. Om socialdemokraterna hävdar att de verkar för ett klasslöst samhälle då kan de inte ha 60 000 i månaden. Johansson syns inte heller vara medlem i ”statsbärande partiet”. Om hon inte är det så var inte det ”öppna brevet riktat till henne. Förresten heter det inte sosse utan socialdemokrat. Så nu får medlemmar i SAP en ny chans att svara på min fråga, eller är det lite känsligt det där frågan om det klasslösa samhället? Har ni gett upp det utopiska idealet?
Henrik Andersson
Insändaren publicerades i Skaraborgs Allehanda 2016-10-21
Dikt till Skövdes nya vänort Zhangjiakou
I mitt hjärta har jag sorg,
jag minns faktiskt massakern på Himmelska fridens torg.
Men jag blir också sur,
Kina är (m)ed (a)ndra (o)rd en diktatur.
Skövdes politiska demokrater,
Är inte för goda att förknippas med en diktaturs later.
I Sverige måste du vara demokrat,
Men i Kina är man bara röd kamrat!
Volvo bygger nu en fabrik,
byggs den på en massgrav fylld av lik?
Varför inte Volvo i Sverige vill vara,
Gillar Volvo och Skövde diktatur, svara?
Henrik Andersson
Insändaren publicerades på Skaraborgsbygdens hemsida 2016-10-18 och i själva tidningen 2016-10-21
Nu har bloggen Ideell Kulturkamp tusen inlägg. Vi firar detta förstås och i samband med detta så kommer också en liten artikel den förre vice ordförande signaturen S gjort med föreningens ordförande Henrik Andersson.
Varför detta initiativ med IKF?
Föreningen Ideell Kulturkamp bildades för att vi märkte att det fanns ett intresse för svensk folkkultur, historia och hedendom men att de intresserade inte visste var eller hur de skulle göra för att få kontakt med andra likasinnade eller få tag i litteratur i dessa ämnen. Det fanns tidigare en förening som delvis hade samma mål som IKF men den som sökte sig till den hade olika mål och synpunkter vad de ville med en förening så istället för att bråka inbördes så bildades den förening som idag bedriver bloggen ideellkulturkamp.
Hur ser tidslinjen ut, d.v.s. hur har arbetet med bloggen utvecklats från start till nu?
Vi förstod nog att bloggen skulle väcka nyfikenhet hos en del personer. Men början var lite kärv, då handlade mest om att hålla ihop de som var intresserade av föreningen, idag är det mestadels via bloggen föreningen bedriver aktivitet.
Vilka blogginlägg/artikelserier är du mest nöjd med och varför?
Den enda artikel jag personligen är nöjd med är den om Adolf Fredrik. Dels för att det finns väldigt lite om denne monark, där har jag nog fyllt ett litet kunskapshål, men också visat lite förståelse för honom. Adolf Fredrik var kung i en extremt svårt tid för svenska regenter. Man har ofta sagt att han var mer intresserade av att svarva snusdoser än att regera. Men han hade som kung väldigt lite makt och föresten finns det inga snusdoser som man vet att han låtit tillverka.
Jag är bara nöjd med den artikeln. Allt annat kunde gjorts bättre. Artikeln om tjuren Ferdinand är väl nummer två om en sådan måste utses.
Kommer bloggen fortsätta vara reklamfri?
Vår första version av bloggen var ju en gratis blogg. Den kunde ibland innehålla reklam. Nu har vi en mer avancerad blogg som kostar en summa men som är reklamfri. Rent allmänt så är ju ideella kulturföreningen väldigt restriktiv med pengar. Det kostar ingenting att vara med, det som kostar resor, inträden och annat får personen som delar själv bekosta. Sådant är dyrt och då behövs ingen extra utgift som medlemsavgift. I ett större perspektiv kan reklamfri betyda att vi inte står i någon beroendeställning till någon, vare sig ekonomisk eller politiskt. Vi är ju en IDEELL KULTURFÖRENING!
IKF:s blogg publicerar inlägg med rasande fart, hur behålls kvalitén i förhållande till kvantiteten?
Förra året, det vill säga 2015 hade vi tretton möten och sammankomster, i år har det inte varit möjligt, därför har vi hitintills i år haft minst en ny artikel eller inlägg varje dag. Det har ju varit bra på ett sätt, fler personer läser bloggen och då bloggen har inlägg om såväl kanelbullar, fältslag under första världskriget samt svenska statsministrar samt en hel del om modern hedendom så händer det ofta att folk som söker efter det ena och andra hittar till oss. Kvalitén kan alltid diskuteras men vi försöker, ofta hålla den hög. Ibland kan nog en del angrepp på ”världsreligioner” anses vara lite plumpa, men det är ju också meningen. Det är lätt att reta översittare som inte har humor.
Kommer fler inlägg att översättas?
En del artiklar har lånats från andra bloggar och en del har varit på engelska. Vi har dock inte översatt någon artikel till svenska. Men ibland har vi publicerat en och annan artikel på engelska. Vi har läsare lite överallt och alla asatroende kan ju inte svenska. Vi vet att en och annan läsare använder översättningsprogram när de läser om oss. Så lite engelskt får det vara ibland.
Vad har publicerats i tryckt form?
Blotkalendrar började jag med 2013. De gavs ut gratis till medlemar och de som får vårt informationsbrev. Annars var det en skrift som handlade om Tjeckien under andra världskriget, ingen har på svenska skrivit om tjecker som samarbetade med tyskarna. Så det var en liten pionjärhandling. Det finns en artikel på bloggen som tar upp samma sak. De andra skrifterna som ”Våra gudamakter” och ”Blotkalendern” är som jag ser det mina privata alster. Men då artiklarna om bortglömda monarker var så populär har det funderats över om inte de ska komma i tryckt form, kanske något redigerat.
Vad kan förväntas i de kommande tusen inläggen?
Ja vad vill ni läsa? Vi frågar ofta folk vad de vill läsa. Men rent spontant blir det nog ungefär som nu, asatro plus en del historia och folkkultur.
Vilka aktiviteter hålls utöver bloggen i Ideella Kulturföreningens regi?
Förut var det mest möten. Vi åkte och besökte olika platser. Vi har även ätit gott i föreningen. I Dalarna åt vi rårakor med fläsk och i Västmanland mälargös med pepparrot och flera gånger har vi ätit kräftor samt inte förgömma en och annan restaurang som hedrats med vårt besök.
Vilket är din favorit bok, bakverk och butelj (öl)?
Denna viktiga fråga ska få kort svar: Den äldre Eddan, Gustav Adolfs bakelse och Pripps julöl.
Avslutningsvis, vad är nästa steg för dig som kulturell opinionsbildare (för det kan man väl snart kalla dig) som inte använder pseudonym trots att du sprider kontroversiella tankar?
Kontroversiell? Jag? Inte är jag kontroversiell, inte föreningen eller bloggen heller ska tilläggas. Vi fördömer hedersmord och kvinnlig omskärelse, vi tycker att folk ska stödja Gotlands igelkottsfond och vi uppmanar folk att skänka bidrag till resandet av en staty i Dalarna. Vidare har vi visat skepsis mot Donald Trump och hyllat fredsmartyren John Crossman. Inte är vi några radikala rabulister! Vi är kulturella skönandar som älskar allt som är gott och vackert, fast det kanske är kontroversiellt?
/S
Se det med ett leende, grynkorvens dag
Tredje torsdagen i oktober är det grynkorvens dag. Denna korv som ju innehåller gryn är en orökt köttkorv. Färgen är grå men med vist inslag av rött, beroende på hur mycket kött korven innehåller. Den äts kokad. Grynkorven anses av många vara Västergötland landskapsrätt och mest uppskattad är den nog i det som var Skaraborgs län, området mellan Vänern och Vättern. Gryn och griskött är det viktigaste i denna maträtt.
Sedan några år finns det en grynkorvs akademi även kallad Grynkorvens vänner www.grynkrov.se
Recept:
Grundrecept
1 kg korngryn
1 l vatten
3 kg malet fett fläskkött
3 st gula lökar
3 msk salt
2 tsk vitpeppar
2 tsk kryddpeppar
10 m fjälster
grovt salt
Lägg korngrynen i blöt under natten. Blanda dem med det malda fläskköttet och riven lök. Salta och krydda. Arbeta igenom smeten väl. Stoppa smeten ganska löst i fjälster. Bind upp till Grynkorvar av önskad storlek. Varva Grynkorvarna med grovt salt. Låt stå över natten i kylskåp. Ät och njut. Frys resterande korvar styckvis.
Kokning
Tina fryst korv, helst över natten i kylskåp. Lägg Grynkorven i hett vatten. Låt sjuda 22 – 25 minuter. Tillsätt gärna salt och något lagerblad och några svartpepparkorn i kokvattnet.
Friherre Povel Ramel gjorde denna dikt eller vad den nu ska kallas till grynkorvens ära:
Grynkorv
Ordet grynkorv kan sägas på många små sätt:
Grynkorv – grynkorv – grynkorv –
Nästan hur man än säger det, blir det ju rätt:
Grynkorv. Grynkorv! Grynkorv?
Det kan sägas rart:
Gryngullekorv
Det kan sägas klart:
GRYNKORV!
Det kan sägas snart: Grynkorv —–
Det kan sägas på tre, fyra tusen sätt till,
men man behöver liksom inte säga det alls
om man inte vill.
Det kan sägas glatt:
Grynkohohohorv!
Det kan sägas matt:
Mrynmorv
Ganska passionerat:
Njaaah! Grynkorv! ÅÅÅÅFFT!
Lite smått generat:
Nnnnnnnnngrynkorvnnnnn
Lite reducerat:
– rynkor –
Mäkta irriterat:
MÅSTE den där grynkorven ligga här på kudden?
Hårt dramatiserat:
Olivia! – Gå i grynkorv!!
Lite camouflerat:
Vad är det som putar upp under spenaten där?
Det kan sägas varligt:
G – r – y – n – k – o – r – v
Det kan sägas farligt:
Förgiftad grynkorv
Det kan sägas på danska:
Kongens grynepölse
Det kan sägas på franska:
——— Nää, det kan det inte!
Det kan sägas lickande:
Pssst! Grynkorv!
Det kan sägas pockande:
Vaktmästarn! Hur fán går det med min grynkorv?
Det kan sägas på fillespråket:
Finkorv sa grylle
Det kan sägas lite gammaldags:
Grynkorfff
Det kan sägas skämtsamt:
Grynkörver å frekadäller!
Det kan sägas felaktigt:
Korngryv
Det kan sägas av en atlet:
Uh! Uh! Uuuuuuh, grynkorv!
Det kan sägas från en minaret:
Gryyyyyyy-yyy-yyy-yyyynkorv!
Det kan sägas drömt:
I natt jag drömde blott om grynkorv —
Det kan sägas ömt:
Aj, jag har så ont i grynkorven!
Det kan sägas svagt:
grynkorv
Det kan sägas starkt:
Grynkorv – med senap
Ännu starkare:
Grynkorv med ENGELSK senap
Ännu starkare:
Grynkorv – med curry – och chili – och paprika!
Ännu starkare:
och cayennepeppar och –
ÄNNU starkare:
– och tabascosås – och –
ÄNNU STARKARE:
– spansk DUNDER-peppar!
ÄNNU STARKARE:
– OCH SVAVELSYRA OCH DYNAMIT OCH JORDBÄVNING I JAPAN!!!
Bokrecension: Högerhumor
Äntligen kommer en bokrecension. När föreningen tillkom var ju tanken att man skulle tipsa varandra om litteratur. På bloggen föreningen bedriver har det dock varit ont om den varan. Men här kommer nu en recension av den någorlunda nyutkomna boken Högerhumor!
Författaren är personen med skägg.
Kalle Lind hävdar att han skrivit boken Högerhumor just för att bevisa att den finns. Och det finns, såväl humor som höger. Det är nu inte någon ”skämtarnas bästa” utan svensk historia ur ett kulturperspektiv. Boken sträcker sig under en epok på nästan hundra år. Den börjar på 1920-talet och går fram till nutid. Från mellankrigstidens revykungar fram till tv serien Solsidan. Boken är 288 sidor, men det kunde nog bli 288 sidor till. Kapitlen är korta och man kan nog fråga sig hur mycket högerhumor var det som inte kom med? Mycket av skämtarna på dexter sida, en av herrarna som avhandlas i boken kallar sig just för Dexter, höger är ofta placerade i ett slags mittenfält. Höger om socialdemokraterna är i Linds bok höger, men i demokratins första årtionde, 1920 talet var liberalism sett som vänster, eller i alla fall mer vänster än höger. Den ”höger” som finns längre ut på kartan, den som inte är blå utan svart eller rentav brun är inte med.
Från revykungar, via som Kar de Mumma, Povel Ramel till Hagge Geigert, från journalister som Gits Olsson till Johan Hakelius. Från karikatyrritare till artister. Det är en ganska brokig skara som pressas in på höger/vänsterskalans ena sida. En del är rumsrena, Povel Ramel var väl mest opolitisk till mer kontroversiella som Eddie Meduza. Humorn från högern slåss mot vänstern, oftast då socialdemokraterna. Skatterna är det som retar de flesta, i andra rummet är det förmyndarmentaliteten. En del av personerna som står för högerhumorn verkar dock inte helt lätt kunna pressas in i högerfållan. Är Totte Wallin så mycket höger? är Lennie Norman höger? Eller är det inte bara så att de måste platsa in på en av de två planhalvorna höger eller vänster. En och annan herre, det är mest herrar i boken är nog mest höger för att makthavarna i Sverige själva säger att de är vänster.
Mest herrar? Ja det är så, men det finns undantag, Anita Lindblom som verkar legat i något slags krig mot Gunnar Sträng, socialdemokraternas mångårige finansminister är med och inte att förglömma även Astrid Lindgren och några av damerna i helt apropå skymtar i maginalen. För just Stellan Sundahl och hans gäng räknas som höger. Det är Kryddan Pettersson utsminkad som dåvarande miljöminister Brigitta Dahl som är med på bokens omslag.
Boken kräver väl inga egentliga förkunskaper, det är dock bra att ha med lite vem som var vem av politikerna som hånas från högern samt rent allmän kunskap om Sverige främst från 1950-talet och framåt. Lind har med några rader i kapitlen som hjälper läsaren att friska uppminnet eller rentav få lite kunskaper. ”Not till den anekdotlystne” eller ”Not till den som inte kan sjuttiotalets fackliga frågor på sina fem” är några av de ganska flitig förekommande inpassen.
Boken är en ganska rolig sådan, det är ju humor som avhandlas, men också ett stycke svensk historia ur de som inte tyckte Tage Erlander var en landsfader eller att Palme var en bra statminister synvinkel.
Författare: Kalle Lind
Titel: Högerhumor, från revykungar till poddliberaler
Förlag Ordfront Galago
ISBN 978-91-7037-872-0
Armilustrium
I den gamla goda hedniska tiden hölls det den 19 oktober en högtid till guden Mars ära i Rom. Högtiden var för att markera att nu var vintern snart inne och den tid på året som militära aktiviteter utspelades på var till ända. Legionärerna i den romerska hären renade symboliskt sina vapen denna dag, trumpeter förkunnade att vapnen nu skulle in i förråden och djuroffer till Mars ära förrättades det prästerskap Mars hade så kallade salii spelade en viktig del i ceremonin. Bara några dagar innan hade en högtid till gudens ära hållits, den benämndes eguus october.
Pedofiler ska träffa homosexuella på internationellt möte i Sverige!
Pedofiler ska träffa homosexuella på internationellt möte i Sverige! Jo så lyder rubriken på artikeln ni läser. Ska vi förtydliga oss så betyder det att katoliker med påven i spetsen kommer och besöker svenska kyrkan. Mötet ska hållas i Lund. Katoliker och protestanter ska ligga (sic) i Lund och vänslas. Ja man blygs riktig över detta möte. Katolska kyrkan har många pedofiler i sina led och svenska kyrkan viger vad de själva kallar ”samkönade par”. Så att pedofiler ska träffa homosexuella är knappast en missvisande rubrik. Kristendomen har alltid varit sexualfientlig. Förr var det heterosexuella som levde i relationer utanför kyrkans kontroll som levde farligast, även om de till skillnad från nu också förföljde sodomiter och tidelagare. Det sistnämnda säger vi ingenting om men visst är det märkligt att kristendomen som förföljde homosexuella nu har ändrat inställning? Har Gud/Son/Heligande kommit ut ur den så kallade garderoben?
Fenrisulven ylar och Midgårdsormen väser. Vad är värst? Att monoteisterna bråkar eller att de är sams?
Denna artikel skrivs i skydd av religionsfriheten som är lagstadgad i Sverige. Vi i IKF diskuterar bara med folk som delar vår värdegrund.
Internmöte i gudinnan Skades stad.
17 oktober höll IKF ett internmöte i gudinnan Skades stad, Skövde betyder ju som alla vet ”Skadi vi”. Det som tog upp var bland annat vem som ska bli vice ordförande nästa år, föreningens målsättning, ny artikelserier på bloggen samt lite annat. Mötet som hölls på ett café slutade förstås med att deltagarna sände en tanke till Skade!
Om Skade är med oss, då får gärna Jahve vara emot oss!
Asatron levde vidare i sagorna: Jätten som byggmästare
Asatron försvann som religion, men överlevde i folkkulturen. Detta påstående får ses som sanning. Minnet av asagudarna levde kvar. Odens vilda jakt och Tors strider mot jättarna får vara två exempel. Men även i sagorna levde minne kvar av tiden innan munkar och präster kom med sina kors och rökelsekar.
Byggmästaren och hans hingst
Asarna fick besök av en man som lovade att bygga en mur runt Asgård som skydd mot jättarna. Om han lyckas bygga muren på en säsong vill han ha solen, månen och Freja som sin hustru. Gudarna tror inte att han ska klara av det och går med på hans krav. Mannen har sin häst hingsten Svadilfare till hjälp. Hingsten är otroligt duktig på att släpa fram byggmaterial och gudarna inser att byggmästaren kommer bli färdig i tid. Loke som syns vara den som varit för erbjudandet att byggmästaren ska få hjälp av sin hingst hotas av de andra gudarna. Lyckas han inte med det då kommer de bli arga på honom.
När arbetet med muren nästan är färdigt kommer ett sto och lurar bort Svadilfare trots sin herrs försök att stoppa hästen. Stoet är ingen annan än Loke som byt såväl skepnad som kön. Njord förebrår sedan Loke för att han fött barn, men det är en annan historia. Loke blir förälder till hästen Sleipner som har åtta ben och som blir Odens egen ridhäst.
Byggmästaren är förstås arg och menar på att gudarna lurat honom. Gudarna kallar på Tor som inte var med när avtalet gjordes. Tor förstår att mannen som byggt muren är en jätte och dräper honom.
Jätten Finn
Jättar sägs allmänt i folkkulturen avsky kyrkor. Men några jättar bygger faktiskt kyrkor. Den mest kände kyrkobyggaren av jättesläkt är Finn. Denne jätte var med och byggde Lunds domkyrka. Lite olika berättelser finns men i huvuddrag är sagan följande:
En domkyrka ska byggas, jätten kommer och erbjuder sig att bygga den. Han gör ett avtal med byggherren. Om kyrkan blir klar inom en vis tid då får jätten byggherren. Om byggherren innan bygget är färdigt listar ut vad jätten heter så behöver han inte betala med sitt liv. Tiden går, men strax innan domkyrkan är klar så hör byggherren jättens fru prata med sitt barn. Hon nämner makens namn som är Finn. Byggherren säger till jätten att han vet vad han heter och jätten förvandlas då till sten.
Det som förenar sagorna
Jätte ska bygga stor byggnad. Jättens namn är delvis okänt. Vad jätten som byggde muren heter vet vi inte. I sagan om Finn är ju hemlighållandet av namnet en viktig beståndsdel. Jättarna misslyckas precis innan de blir färdiga. Jättarnas närstående råkar bli deras fall. Jättens häst kan inte motstå att springa efter ett sto. Finns fru råkar nämna sin makes namn.
Det som skiljer sagorna
Jätten som bygger åt asarna har en häst till hjälp. Det har inte domkyrkobyggaren. Finn har en familj och hans fru råkar nämna hans namn. Det har inte jätten som bygger åt asarna, han har en häst. Berättelsen inom asatron nämner att jätten vill ha gudinna Freja som lön. Någon liknande lön finns inte av förklarliga skäl i den kristna sagan.
Övrigt
Jätten Finn sägs stå staty i Lunds domkyrka. Några har påstått att det inte är jätten utan Simson som är en figur i den judisk-kristna mytologin. Denne rev ett tempel helgad åt guden Dagon. Men varför man skulle göra en staty av en som river ett tempel i kyrkan i Lund verkar underligt. I en version så är det kyrkan i Torstuna det handlar om. Namnet Tor passar på onekligen bra in i berättelsen. Ytterligare en annan är från Luleå och där krävde jätten som misslyckades med att bygga färdigt lönen sol och måne. I något fall ska jättens fru blivit så arg att hon kastat sten mot kyrkan, så kallade jättekast och sedan själv blivit till sten. Från Norge kommer en liknande sägen när det gäller Nidarosdomen och en del forskare har velat se likheter mellan berättelser som kommer från Irland.
Slutord
Båda berättelserna är i huvuddrag lika. Men det finns ingen berättelse i Bibeln som påminner om den om kyrkobyggandet. Berättelsen har rötterna i förkristentid, asatid och är ett bevis på att asatron överlevde i sagorna.
Jätten Finn i Lunds domkyrka.
