Bilder av Sigyn

Den som är trofast den svekfulle, Nares moder, Narfes moder, ettrets fiende och Lokes maka Sigyn har många konstnärer försökt avbilda. Här är några bilder av Sigyn. Hell Sigyn!

Sigyn 1

Sigyn 2

Sigyn 3

Sigyn 4

Sigyn 5

Sigyn 6

Sigyn 7

Sigyn 8

Sigyn 9

Palestinsk ambassadör

30 januari 2015 fick Palestina en ambassadör i Sverige. Det tycker Ideella Kulturföreningen är bra. De har kämpat hårt för sin rätt att existera palestinierna. Sedan lär det reta en och annan israelit. Utnämningen skedde på samma datum som när Adolf Hitler blev utsedd till tysk rikskansler!

Bilder av Skade

Skiddisen, Frej och Frejas styvmoder, Tjatses dotter, jaktens gudinna och Njords maka Skade har många konstnärer försökt avbilda. Här är några bilder som ska föreställa Skade. Hell Skade!

Skade 1

Skade 2

Skade 3

Skade 5

Skade 4

Skade 6

Skade 7

Skade 8

Skade 9

27/1 en dag värd att minnas!

Gullberg fästning

Vid skansen Lejonet i dagens Göteborg stod förut fästningen Gullberg. Gullbergs hus eller Gullbergs fästning som den också kallades hade anor från medeltiden, närmare bestämt slutet av 1200-talet. Vid 1600-talets början var Gullbergs fästning nedgången och omodern. Tanken fanns att den skulle byggas om och förstärkas. Men så blev det inte, Kalmarkriget kom emellan!

I slutet av 1611 började danska trupper belägra Gullberg. Danske kungen Kristian IV ledde själv belägringen. Fästningens kommendant var Mårten Krakow. Krakow hade varit officer i Karl IX polska krig och sårats svårt 1603. En kanonkula slog benet av Mårten Krakow. Året därpå fick han överta fästningen Gullberg. Mårten Krakow vägrade ge upp fästningen trots att den var i dåligt skick och antalet soldater var få. Natten till den 27 januari 1612 beslöt danskarna att storma!

Mårten Krakow sårades tidigt under striden. Den häst han satt på, han var enbent sårades och han föll och gjorde sig illa. Det var nu hans maka Emerentia Pauli tog över. Hon gav order om att kvinnorna som befann sig i fästningen skulle bygga barrikader där danskarna lyckats ta sig in, hon lät koka lut som hälldes från fästningens murar ner på inkräktarna, dottern Cecilia skrev efteråt att det som om det låg skållade svin utanför. Ammunitionen till kanonerna tog slut. Emerentia befallde då att de skulle laddas med järnskrot. Hästskor togs och bröts sönder för att sedan stoppas i kanonerna. Två kanoner ställdes upp på taken. När danskarna tog sig in besköts de av dessa och järnskrot och hästskor verkade som en ordentlig hagelstorm. Danskarna anföll under sex timmar. Fem stormningar gjordes, alla slogs tillbaka. Minst 200 danskar stupade. Då belägrarnas här var runt 3000 man var det en stor förlust. Till detta ska tilläggas de sårade som rimligtvis var fler. Belägringen hävdes efter en tid. Makarna Krakow blev förstås hyllade av den nye svenske kungen Gustav II Adolf. Mårten Krakow blev kommendant på Vaxholms fästning och de fick båda förläningar i Västergötland, det landskap de så väl försvarat. Senare under året föll Gullberg i danskarnas händer. Mårten avled 1616 och Emerentia 1648. Dottern Cecilia skrev ner händelserna vid stormningen, de utgavs på 1800-talet. Dikter skrevs om fru Emerentia och de har fått ge namn efter gator i närheten av dagens skansen Lejonet. Nog är fru Emerentia  en dam värd att minnas?

Den sällsamma mångkulturen!

Idag den 20/1 kom skriften ”Den sällsamma mångkulturen, utländska frivilliga i Waffen-SS” från tryckeriet. Den är på 51 sidor och tar upp samtliga nationaliter som slogs under sieg-runan.

Här kan man läsa om frivilliga från Armenien, Portugal och Slovenien. Men även om försöken att värva goraler från Polen och frivilliga från franska Bretagne. Samt förstås om de svenska frivilliga. Inte bara de rikssvenska utan även soldaterna från svenskminoriteterna i Estland och Ukraina. Man kan läsa om de indiska frivilliga som slogs i Norditalien, ryssar som stred i Frankrike och om imamskolan i Dresden som skulle utbilda muslimska själasörjare. Även om varför sikhiska frivilliga inte kunde använda gasmask!

Fakta om alla de 38 SS-divisionerna samt alla nationella legioner tas upp. Men även personöden. Läs om den förste slovakiske frivillige, den isländske frivillige som var son till örikets förste president, om stormuftin av Jerusalem som fick rang av SS-gruppenführer och om iraniern som deltog i slutstriden om Berlin och slutade som professor i Uppsala!

Den sällsamma mångkulturen är på 51 sidor med många illustrationer och en ordentlig referenslista över litteratur för den som vill fortsätta läsa om den mångkulturella armé som slogs för Hitler och Himmler. Mycket av bokens innehåll har aldrig förr skrivits på svenska!

Priset är 100:- inklusive frakt.

Beställning görs visa ideellkulturkamp@hotmail.se

kragspegel

Kragspegel som tillhört indisk frivillig.

Slaget vid Åsundens is.

19/1 1520 stod slaget vid Bogesund. Eller som en del kallar det, slaget vid Åsundens is, Åsunden är en sjö strax söder om Ulricehamn, Bogesund var det medeltida namnet på staden. Slaget stod mellan svenske riskföreståndaren Sten Sture den yngre och danske adelsmannen Otto krumpen. På sin kung Kristian II order hade Otto Krumpen från danska Halland gått in i svenska Västergötland för att sedan tåga upp i Sverige mot Stockholm. Kristian försökte återställa Kalmarunionen men misslyckats. Vid slaget vid Brännkyrka 1518 hade Kristian II lidit nederlag men nu var det ett nytt försök. På kungens sida stod även påven Leo X som lagt Sverige under interdikt. Ärkebiskopen i Sverige Gustav Trolle hade stött unionen och blivit besegrad av Sten Sture och hans anhängare men nu tog kyrkan parti för kungen. Man kan säga att Leo X och Kristian II hade startat heligt krig mot Sverige!

Sten Sture den yngre försökte förstås hindra invasionen och begav sig ner till Västergötland. De två härarna med kanske 10 000 man vardera möttes vid nämnda Åsunden och slaget inleddes. Otto Krumpen lät sitt artilleri som var större än det svenska, ja man vet inte ens om svenskarna hade något artilleri beskjuta svenskarnas linjer. En av de första som träffades av den danska elden var riksföreståndaren. Sten Sture den yngre befann sig på sin stridshäst då han träffades av en kanonkula. Hästen dog omedelbart medans dess ryttare fick benet krossat. Sten Sture den yngre togs omhand av sina trogna och de tog honom bort från slaget. Då deras ledare på ett tidigt stadium försatts ur stridbart skick drabbades de svenska trupperna av missmod och började retirera. Danskarna insåg att de svenska trupperna började vika och anföll. Slaget blev kort. Få stupade men efterhistorien blir desto blodigare. Danskarna brände Bogesund. På färden genom Västergötland blev det strider mellan bönder och knektar, danska hären bestod av legoknektar från Tyskland, Frankrike och Skottland. Skara, Skövde och Falköping brändes samt en hel del byar och gårdar. Vägen till Stockholm låg trots allmogen gerillakrig öppen. Sten Sture den yngre avled på resan till Stockholm i en släde den 3/2. Släden befanns sig på den isbetäckta sjön Mälaren. Tänk på det om ni någon gång besöker denna Sveriges tredje största sjö.

Minnessten

Minnessten över slaget. Stenen restes 1914.

Otto Krumpen

Slagets vinnare Otto krumpen.

Sten Sture den yngre

Sten Sture den yngre. Den enda bild som finns av honom från hans tid. Riksföreståndaren finns avbildad i Västerås domkyrka.