Utgrävningar i Gamla Uppsala!

Det har väl inte undgått någon att det görs stora utrgävningar i Gamla Uppsala. Nya fynd har visat att historiens får skrivas om.

Och det är bra. De senaste åren har forskningen nedvärderat Gamla Uppsala och man har gått så långt att man förnekat att det ska ha funnits en forntida kult där. Fast det har ju varit svårt att bortförklara varför det då funnits gravfält och fynd.

Utgrävningar i kyrkan har visat att man funnit spår men dessa har avfärdats.
Man har helt enkelt inte velat ha med Gamla Uppsala. Varför? Jo för att Uppsala högar har ett stort värde inom en traditionell historieskrivning som varit nationell.
Man vill i dagens globala samhälle tona ner vad som kan kallas nationella myter.

Men vi som alltid trott att Gamla Uppsala varit en viktig plats vi har fått rätt.

Kulturkampen fortsätter!

http://www.ArkeologiGamlaUppsala.se

Slaget vid Leipzig 16-19 oktober 1813.

I det största slag där svenska trupper deltagit var slaget vid Leipzig 1813. Detta slag var det största i Europas historia innan första världskriget som utbröt 101 år senare.

Slaget var höjdpunkten i det krig som fördes 1792-1815 även om finalen kom två år senare vid Waterloo.

Leipzig var inte ett okänt område för den svenska armén där hade slag förut utkämpats. Breitenfieldslaget under Gustav II Adolf 1630 och under Torstensson 1642. Faktum är att svenska trupper 1813 ställde upp utanför den lilla staden Breitenfield och man kan säga att Sveriges europeiska krigshistoria både börjar och slutar vid Leipzig.

Vid Leipzig stred svenskar, preussare, österrikare, ryssar och britter mot fransmän och sachsare. Att räkna alla de etniska grupper som slogs i dessa länders arméer låter sig knappast göras, finnar, engelsmän, polacker, kosacker osv.

Svenskarna deltog med ca 23 000 man och totalt ska de allerades sida har mellan 365 000- 38 0000 man. Napoleon 195 000- 225 000 man. Allierade artilleriet hade ca 1500 kanoner mot fiendens 700.

Slaget började den 16 oktober och gick till en början bra för fransmännen. Franska ryttare höll nästa på att tränga fram till de allierades ledare tsar Alexander av Ryssland, och Fredrik Vilhelm av Preussen. Men de allierade slog tillbaka.

Den 17 blev en dag utan större rörelser från någon av sidorna. Dagen därpå anlände den svenske kronprinsen Karl Johan, den före detta franske marskalken som nu var svensk kronprins och regent med den så kallade nordarmén där bland annat svenska trupper ingick samt en liten styrka av brittisk raketartilleri.

Svensk artilleri under Cardell deltog i slaget och svenska jägartrupper ingick när de allierade stormade staden Leipzig den 19. Då hade en stor del av Napoleons sachsiska trupper deserterat och gått över till de allierade och fransmännens kejsare hade redan gett sig av.

De svenska truppernas insatts var liten men bra. Svenska förluster tros ligga på ca 180 döda och sårade. Napoleon förlorade ca 45 000 man, 325 kanoner och 28 fanor och standard. Den viktigaste insatsen gjorde nog Karl Johan som lärde de allierade hur de skulle göra för att besegra den i många ögon obesegrade Napoleon.