Sveriges första kända trafikolycka med dödlig utgång!

ÖrnstenenPå Gotland, öster om Visby i Endre socken ligger Ölbäck. Det har funnits ett värdshus där och kanske är namnet Ölbäck inte valt av en slump? Om man följer vägen österut mot Endre kan man vid den gamla medeltida vägen som ligger några hundra meter in i skogen hitta en rest sten eller rättare ett stenkors med en märklig historia. Stenkors har varit vanliga på Gotland. De restes på medeltiden vid en plats där någon dött eller mördats. På Öland har man funnit sex kors och det kan ha funnits kors även på fastlandet, troligen då av trä. Seden är känd i delar av Europa och särskilt Sydtyskland verkar haft en tradition med dessa stenar formade som kors.

Stenen i Endre socken i det som nu är ölbäcks naturreservat kallas örnstenen eller som man säger på gutamål ”arnstanini”. stenen är formad som ett konsekrationskors och är 2.1 m hög. På båda sidor av stenen finns en kalk och ovanför den en oblat. Dessa kyrkans föremål syftar förstås på att mannen till vars minne stene restes efter var en kyrkans man. Mannen hette Jurgen eller Jörgen och var kyrkoherde i Endre. Namnet kan tyda på tysk härkomst. Jurgen red på en häst och hade med sig en hund som sprang lös. Nu råkade en örn se hunden och tänkte fånga den, men örnen råkade istället flyga på kyrkoherden som föll av häten och dog! Hästen och hunden klarade sig utan skador. Året för denna olyckliga men lyckligtvis ovanliga fall av dödsolycka ska ha varit 1336.
Utan att säga för mycket så kanske man kan säga att denna olycka var den första kända trafikolyckan i Sverige med dödlig utgång!

Om vår fru och andra fruar.

Antiken:
Kybele var en gudinna vars kult uppstod i Anatolien och spreds västerut till hellas och vidare runt Medelhavet. Romarna tog till sig gudinnan och hon hennes kult blev officiell 204 f.v.t. Tiden mellan 15-28 mars firades festivaler till Kybeles ära. Viktigaste dagen var den 24 för då var det blodsdagen eller som det hette dies sanguinis. I berättelserna om Kybele återfinns Attis som var hennes älskare och tillbedjare. Attis dör men återuppstår tack vare gudinnan. Delar av detta tema gud som dör men återuppstår tog de kristna till sig.
Kybele avbildades ofta sittande i en vagn som drogs av två lejon och det kan ju påpekas att Freja ibland kommer farande i en vagn som dras av katter. Troligen är Frejas dragdjur inte vanliga huskatter utan lodjur som ju har en viss likhet med lejon.
Kybele kallades av sina tillbedjare ”Alma mater” stora modern och var en viktig fruktbarhetsgudinna även om hon likt sin nordiska motsvarighet har andra funktioner.

Kristendomen:
De kristna som aldrig egentligen uppfann egna seder tog över delar av ovanstående Kybelekult. Vid tiden runt 24-25 mars firar de bebådelsen. Javhe gjorde enligt sägnen Maria havande med hjälp av ärkeängeln Gabriel. Gabriel har förövrigt namnsdag dagen innan bebådelsen dvs den 24 mars. Bebådelsen sker nio månader innan Jesus föds.

Sverige:
Jungfru Maria Bebådelsedag var förr helgdag men är det inte längre. Idag är dagen mer känd som ”våffeldagen” då man äter denna rätt. Våfflor påminner lite till namnet om ”vårfru” och därav har traditionen kommit. I vissa delar av Sverige har det funnits tradition med vaffelget. denna get som i stort påminner om den mer kända julbocken. Annars är transederna i södra och mellerst delen av landet mer kända. Tranan som var och är en symbol för våren kom nu tillbaka och man sa att ”tranan bär ljus i näbb”, med det menade man att nu skulle man inte använda ljus längre inomhus. Folk har även in i modern tid klätt ut sig till trana och ”sprungit trana”. Man gick då runt och gav bort brev och kort och på dessa var det målade tranor. Än idag är trandansen vid Hornborgasjön i Västergötland för många en viktig vårtradition. Barfotasprigning för att få ett bra skördeår är också det en sed som förknippas med vårfrudagen.

Nyhedendom:
Vår fru är Freja säger nyhedningarna. De sänder en tanke till den nordiska fruktbarhetsgudinnan när de kristna äter våfflor utan att de egentligen vet vad de firar.

Kybele

2070 år sedan Julius Caesar mördades!

Den 15 mars, idus martiae 44 år före vår tidräkning mördades en av världshistoriens mest kända personer, Julius Caesar. Om denne man som fortfarande är känd även av dem som har liten eller ingen historiekunskap ska här inte ordas mycket. Han föddes år 100 fvt i den romerska överklassen. Han började tidigt sin politiska karriär och med den även sin militära. Han bekämpade pirater i Medelhavet stred mot kelter och germaner, erövrade Gallien och gjorde slut på det politiksa kaos och inbördeskrig som hotade att förstöra Rom son nation.Han var även med och deltog i kalenderreformationen som ledde fram till den julianska kalendern. Han var diktator och det fanns de som frultade att han hade som planer på att göra om Rom till en monarki. Planer på att mörda honom gjordes och den 15 mars dödades han. Mördarna hugg honom med 23 dolkstygn. Bland mördarna fanns hans vänner Cassius och Brutus. Men att Caesar ska ha sagt ”Et tu, Brute” är en skröna som Shakespeare hittat på nästan ett och ett halv millenium senare. Mordet kunde dock inte hejda utvecklingen. Mördarna trodde de skulle hyllas som hjältar men folket visade sin avsky mot dem. Ett kort inbördeskrig utbröt och vinnaren var Octavius, Caesars släkting som sedan blev Augustus, Roms förste kejsare.

Julius Caesar

Barfotaspringning

Den trettonde mars var förr en dag som firades i Bohuslän med så kallad barfotaspringning. I andra landskap som exempelvis Västergötland och Värmland har man förlagt seden till Bebådelsedagen den 25 mars. Men varför då springa utan strumpor och skor? Troligen ligger bakom seden dels en fruktbarhetsrit som kan ha rötterna i hednisk tid. Man kommer närmare naturen och både får kraft av den och ger den kraft. En annan teori är att bakom seden kan vara en katolsk botsed. Att gå barfota när man vill göra bot lever fortfarande kvar hos de påvetrogna. Hur många varv man ska springa eller hur långt finns det olika uppgifter om. Men syftet är att öka växandet och välståndet. Sedan kan det ju också helt enkelt vara så att man nu när det blir varmare tider inte behöver ha skodon i lika stor utsträckning som förut.

Belägringen av Maastricht

I slutet av 1813 hade Karl Johan Sveriges kronprins lett nordarmén betående av svenskar, ryssar och preussare vid Leipzig för att därefter sända sina trupper mot Danmark som kapitulerade i januari 1814. Kriget var dock inte slut och de allierade gav order om att Karl Johan och hans trupper skulle fortsätta söderut.

Efter en tid marscherande tog svenska trupper och ryckte in i det som idag är Nederländerna och Belgien men som då tillhörde Napoleons Frankrike. Svenska trupper tillsamans med ryska kosacker fick order att belägra staden Maastricht som hölls av franska styrkor. Ledare för belägringen blev Johan August Sandel känd från finska kriget 1808-09. Smålands dragoner, Västgöta, Västmanlands, Närkes, Skaraborg och Elfborgs regementen deltog samt artelleri och de ovannämnda kosackerna. Belägringen började den åttonde mars och på kvällen samma dag inleddes beskjutning. Dagen därpå gjorde fransmännen ett utfall som dock slogs tillbaka. Några större strider förekomm sedan inte längre men en del beskjutning pågick. Skaraborgs regemente ska avlåsat över 3200 kulor. Den tredje april var det en del strider och troligen var det västmanlänningarna som var de sista som stred.

Kort därpå kom bud att Napoleon gett upp. Maastricht gav upp staden för de svenska trupperna. Belägringen av Masstricht var sista gången som svenska trupper stred på kontinenten. sex svenskar stupade och 35 sårades under den nästan månadslånga belägringen. Svenskarna begav sig sedan norrut för att deltaga i den sista striden. Den mot Norge.

Fastlagen

Fastlagen är en rörlig helg som infaller före påskfastan som är de fyrtio dagarna före påsk. Under fastan ska man avstå från mat och dryck så fastlagen blev en tid med extra mat och dryck. Fastan försvann under reformationen men fastlagen blev märkligt nog kvar.
Fastlagen är tre dagar. Fastlagssöndagen som även kallas köttsöndag, blåmåndag och fettisdagen. Köttsöndag kräver inte någon större förklaring. Blåmåndagen tros ha sitt namn efter att det denna dag var blå altardukar i kyrkorna och fettisdagen är den dag då semlor äts. Sistnämnda dag har även kallats vittisdag. Det vita har dagen efter det vita vetemjöl som man bakat med. Nuförtiden är det mest tisdagen som uppmärksammas för det är den dagen ,man enligt tradition ska äta semlor. Föregångaren till semlan var ett bakverk som kallades ”hetvägg”. Kung Adolf Fredrik avled tisdagen den 12 mars 1771 efter att ha ätit hetvägg!

Andra seder som förekommit vid fastlagen är utklädningseder, fastlagsris och på sina håll en rituell piskning med riset. Lite erotiska undertoner kan nog finnas med i denna sedvänja som nog är på utdöende. Byalagen brukade på måndagen i fastlagen ha möten. Slå katten ut tunnan var en sed i Sydsverige. Man stängde in katten i en tunna som hängdes upp oh ryttare skulle sedan slå med ett käpp på tunnan. Tunnan gick sönder och den som lyckats slå sönder tunnan fick titeln kattkung och var hedersgäst på festen som följde. Sedan ändrades seden så att en vinflaska inlindad i halm fick ersätta katten.

Åka långt lin förekom på sina håll om det var vinter då fastlagen inföll. Kälkar bands ihop och man åkte i backar. Ju längre man kunde åka på dessa kälkar desto bättre skulle linskörden bli. I vissa svenskbygder i Finland har man istället anordnat skidtävlingar.

Fastlagen är som nämnts rörlig och kan som tidigast infalla första mars.