Asatron levde vidare i sagorna: Sol och Rödluvan

Asatron levde vidare i sagorna: Sol och Rödluvan

I korthet är sagan om Rödluvan och vargen följande: Rödluvan ska gå till sin mormor med en korg fylld med mat och dryck. En varg dyker upp och frågar vad den lilla flickan ska med maten. Rödluvan förklarar att hon ska besöka sin mormor. Vargen springer i förväg och slukar mormodern. Vargen klär ut sig till mormor och lägger sig i hennes säng. Rödluvan kommer dit men undrar varför mormor ser annorlunda ut. Hon ställer frågor till vargen som slukar henne efter att ha besvarat de tre frågorna. Vargen är nu mätt och lägger sig att sova. En jägare kommer förbi och förstår vad som hänt. Han sprätter upp den sovande vargen och befriar de som blivit slukade. Vargens mage fylls med stenar och sys igen. När vargen ska gå upp för att dricka ramlar han i en brunn och dör.

I en del versioner av sagan slutar den med att vargen slukat mormodern och hennes barnbarn i en del blir de räddade av jägaren.

Rödluvan och vargen är en mycket känd saga och den finns nedtecknad från fler håll i Europa och Asien. När och var den uppkom vet ingen.

Men finns det inslag av asatro i sagan? Ja det har några personer hävdat. Pierre Saintyves och Edward Burnett Tylor, etnologer och folklivsforskare har menat på att i sagan finns rester av den gamla tron.

Enligt denna teori är Rödluvan en personifiering av solen. Den röda luvan eller hättan är en symbol för solen, kanske rentav den nedgående solen. Slutet av sagan när vargen spätts upp och Rödluva, solen åter kommer upp kan då ägas vara gryningen. Solen, kommer, försvinner och kommer åter.

I nordisk tro jagas Sol, gudinnan som drar solvagnen av vargen Sköll. Ibland är vargen nära att fånga henne, då blir det solförmörkelse. Sol dödas slutligen av vargen, men hennes dotter kommer och fortsätter sedan sin mors uppgift att bli en ny sol. Intressant att påpeka är att den som räddar Rödluvan är en jägare, även om det finns andra variationer på sagan där det är en skogshuggare som kommer. Jägaren kan ju vara jaktens gud Ull. Guden Ull förknippas med solen. Skogshuggaren påminner ju lite om Vidar, mannen från skogen som hämnas sin far Oden som slukas av vargen Fenrisulven. Godtar man att jägaren eller skogshuggaren är ett minne av en hednisk gud är personen i fråga inte bara en hjälpare som hjälper Rödluvan och henens mormor mannen är också en hämnare. Vidar är en hämndens gud. Mormodern i sagan kan vara en representant för jorden. De gåvor Rödluvan för med kan vara solens livgivande strålar. I en version av sagan har Rödluvan inte vara med sig mat utan även blommor. Blommor växer i jorden, men måste ha solljuset för att växa.

En annan teori som säger att sagan har rötterna i asatron är att en del av sagan om Rödluvan påminner lite om handlingen i Trymskvädet. I denna saga är den förklädde Tor som får tre frågor. I sagan om Rödluvan ställer banbarnet tre frågor till vargen som är utklädd till mormor. Varför har du så stora ögon, varför har du så stora öron och varför har du så stora tänder. Frågorna visar att Rödluvan misstänker att någonting inte är som det ska. Två gånger lyckas vargen lugna Rödluvan, men på sista frågan slukar han henne.

Jätten Trym frågar den förklädde Tor. Tor har klätt ut sig till gudinnan Freja. Men där svarar inte Tor på frågorna, men väl Loke:

  1. Då sade Trym,
    tursarnes drott:
    »Var såg du brudar
    bita vassare?
    Jag såg ej brudar
    bita bredare
    eller mer mjöd
    en mö dricka.»
  2. Men den sluga tärnan
    satt framför dem
    och genmäle hittade
    att jätten svara:
    »Freja åt intet
    på åtta dagar,
    så gärna hon ville
    till jättarnes bygder.»
  3. Han lutade sig under linklädet,
    lysten att kyssa,
    men for tillbaka
    bort genom salen.
    »Vi äro Frejas ögon
    så fruktansvärda?
    Mig tycktes, att eld
    ur ögonen brinner.»
  4. Men den sluga tärnan
    satt framför dem
    och genmäle hittade
    att jätten svara:
    »Freja sov intet
    på åtta nätter,
    så gärna hon ville
    till jättarnes bygder.»

Kvädet om Trym verserna 25- 28 i översättning av Erik Brate.

Loke är ju, kan nämnas far till vargar. I denna saga där rollerna är något ombytta slutar det med att jätten Trym och hans syster samt flera andra jättar dödas.

Så som slutord, finns det kvar någonting av asatron i sagan om rödluvan? Ja det kan man nog påstå. Men det är lika självklart som i berättelsen om Törnrosa och Brynhild, jätten som var byggmästare eller liknelserna mellan Jack och Jill och Hjuke och Bil. Sagan är hursomhelst äldre än kristendomen. Så ett korn eller två av hednisk tro finns i sagan.

rodluvan-och-vargen

Rödluvan och vargen, eller Sol och Sköll?

ullr

Är det Ull, jaktens gud som räddar Sol?

Diwali

Diwali

Divali, även ibland kallat deepavali på sanskrit दीपावली är en viktig hinduisk fest. Festen firas dels till minne av att Rama, guden Vishnus sjunde avatar besegrat demonfursten Ravana. Efter segern återkommer Rama till staden Ayodhya tillsammans med sin fru som Ravana rövade bort. Rama hade lämnat sin stad Ayodhya och varit borta i 14 år.

Ramas återkomst firas efter dennes exil i 14 år tillsammans med sin hustru. Lampor tänds för att välkomna Rama hem till Ayodhya. Rams hustru heter här Sita.

En annan anledning till att Divali firas är för att hedra gudinnan Lakshmi som är guden Vishnus hustru. Lakshmis blomma är lotusen och hon avbildas med fyra armar. I två av dem håller hon lotusblommor. Rött är en färg som associeras med gudinnan. Ibland avbildas gudinnan med guldmynt runt omkring sig eller att hon strör ut guldet. Lakshmi är en gudinna som representerar framgång och lycka.

Diwali är en högtid som firas fem dagar. Till Ramas ära och för att fira hans återkomst till sin stad tänder folket lyktor. Tidpunkten för festen är i månaden kartika vid tiden för nymånen.Det är en rörlig högtid som firas vid slutet av oktober, början av november.

Till gudinnan Lakshmi offrar man blommor och rökelse. Det heliga tecknet aum målas på dörrar och husen ska vara välstädade inför festen. Diwali är en ljusfest och man ska vid denna tid vara extra snälla mot sina medmänniskor. I Bengalen firas också gudinnan Kali denna tid, hon håller demonmakterna borta. Men Lakshmi firas också tillsammans med elefantguden Ganesha en gud som också är liksom Lakshmi en välvillig gudamakt är också enligt en del hinduer gudinnans fosterson då hon inte kunde få egna barn.

Fyrverkerier och dekorationer med ljus, nuförtiden även med konstgjorda sådana är vanliga. Lyktor med levande ljus sätt ut på floder och sjöar. Högtiden är på sina håll även ett nyårsfirande. Folk träffa sina släktingar och besöker sina vänner under de fem dagarna festen äger rum.

APP37-11 HYDERABAD: November 11 – Hindu girls busy in their religious rituals during Diwali Festival in Shiva Mandir at Thandi Sarak. APP photo by Akram Ali

Ljus och blommor offras vid diwali.

diwali-festival

Ljusfesten firas med tända lampor.

lakshmi-ganesha

Lakshmi och Ganesha.

Sextioårsminnet av Suezkrisen

Sextioårsminnet av Suezkrisen

Suezkrisen är kallas den konflikt som utbröt 1956 efter att Egyptens president Gamal Abdel Nasser lät nationalisera Suezkanalen. Storbritannien, Frankrike och Israel gick till väpnat angrepp. Angriparna tvingades dra sig tillbaka. Anledningen var att de båda superstaterna USA och Sovjetunionen var emot angreppet. Förstatligandet av Suezkanalen skapade stark ovilja hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över all sjöfarten till och från Europa genom kanalen. Även Israel som Egypten utkämpat ett krig med 1948 var emot egyptenas planer. De tre länderna enades om att militärt ingripande skulle ske. Angriparna förväntade sig att anfallet och övertagandet av skulle ske på några få dagar och motståndet skulle vara marginellt. Den brittiske premiärministern Anthony Eden ansåg det inte ens lönt att meddela oppositionsledaren i det brittiska underhuset, allt skulle ju vara över på kort tid.

Planen de tre länderna som anföll Egypten gjorde upp var följande. Israel skulle hävda att de anföll Egypten för att förbygga en invasion. De två andra länderna skulle skicka trupper till Suez för att hålla trafiken på kanalen öppen samtidigt som man skulle hindra israeler och egypter att strida mot varandra.

Storbritannien, Frankrike och israel trodde inte att USA och Sovjetunionen skulle ingripa mer än i värsta fall protester. I USA var det presidentval och Sovjetunionen var upptagen med invasionen av Ungern som försökt bryta sig ur östblocket. 29 oktober startade israeliska trupper konflikten. Fallskärmstrupper sattes in och över gränsen mellan de två länderna rykte stridsvagnar in. Inget nämnvärt motstånd möttes. Storbritannien och Frankrike meddelade dagen därpå att de önskade få skicka trupper till Suez dels för att skydda kanalen, dels för att skilja de stridande åt. Egypterna förstod nog vad det egentliga syftet var och vägrade. Då insatte de två euroepiska staterna flygbombningar mot egyptiska militärbaser. Egypten hade inga allierade och striderna förväntades vara över, då de båda superstaterna tvingade de stridande att dra sig tillbaka.

För de anfallande var förstås ingripandet från superstaterna en prestigeförlust. Nu stod det klart att USA var västmakterna ledare och det sved nog för en och annan i London och Paris. Det brittiska imperiet var inte den makt den en gång varit. Frankrike som hade stora problem med konflikter i sina kolonier förlorade också prestige och Suezkrisen kan ha påskyndat franskt tillbakadragande från andra kolonier. För Egyptens president Nasser var förstås Suezkrisen en vinst. Han hade nu stått upp mot två europeiska stormakter och Israel, en stat alla araber avskydde. Nasser blev nu den arabiska värdens ledare samtidigt stöddes han av Sovjetunionen, trots att han var emot kommunismen. Anthony Eden avgick året därpå som premiärminister.

Mellan 1500- 3000 egyptier dog i kriget. Britterna förlorade 16 soldater, Frankrike 10 och 231 soldater från Israel miste livet i Suezkrisen som varade mellan 29 oktober till 7 november.

nasser

Nasser, Egyptens ledare.

israelisk-soldat

Israelisk soldat.

brittiska-trupper-vid-suez

Brittiska soldater.

147 namngivna gudamakter inom asatron

147 namngivna gudamakter inom asatron
Här kommer en kortbeskrivning av de makter som författaren anser vara gudar och gudinnor. Listan är i alfabetisk ordning. Namnformen kan väl alltid diskuteras men borde inte vålla några bekymmer. De som räknas upp här är makter som kan sägas vara individuella. Kanske det är lite överkurs att försöka ta med namn på alla kända valkyrior och diser, men äras den som äras bör och alla makterna utom möjligtvis Loke förtjänar att äras. Många gudamakter hade kult och dyrkades, andra har mer funnits i skaldernas diktning, men det är vackert så. Skaldernas diktning var ett viktigt inslag i våra förfäders tro, någon egentlig skillnad eller uppdelning av religion och kultur fanns inte. Gersimi, Lofn och Njorun har nog aldrig varit föremål för kult men ändå var de med i den förkristna tron.

Förteckningen är i alfabetisk ordning. Men som redan sagts i förordet, man behöver nog ha en del kunskap om asatrons makter innan man läser, man har i alla fall bäst behållning av skriften då. Tidens tand och kristendomens svärd och eld har dock gjort att mycken kunskap om det forna gott förlorat. Det nämns att Brage har barn med Idun men namnen på dessa är förlorade. Tyr syns ha en maka, men henens namn nämns inte. Men från Sydgermanskt håll verkar makan heta Zisa.
Tyr och Heimdall som är gudar som symboliserar ordning och reda, har ju en del gemensamt. Guden Tyr är tingets gud och Heimdall ansvarig för ordning i världsalltet och motverkar oordning och kaos. Även att Natts förste son är en personifiering av midnatten är en teori. Författaren tror även att de nio mödrar Heimdall har inte är Ägirs döttrar, även om det delvis finns sanning i det påståendet utan att hans mödrar ska vara de nio världarna som finns i den nordiska tron. Även Njord sägs ha nio döttrar. Freja är förstås den mest kända. Ingen verkar dock misstänka att dessa nio systrar är mödrar till Heimdall.
Författaren misstänker att Glen och Ull är samma gud. De är båda solgudomligheter. I övrigt är detta verk inte fyllt av egna spekulationer eller fantasier. Många, kanske för många har försök fylla diverse luckor som finns i mytologin med egna tankar och funderingar.

Vad har då varit kriteriet för att räknas som gud eller gudinna? Att den som räknas som gud eller gudinna klassas som gud Oden, Tor, Frej och Freja för att ta välkända exempel.

Att den som uppräknas nedan är en ”övernaturlig” makt som är gift med en gud eller gudinna och där erhållit rang av gud eller gudinna. Exempelvis Gerd som är gift med Frej, Skade som är gift med Njord och Glen som är gift med Sol.

Att det är en ”övernaturlig” makt som har barn med gud eller gudinna.
Exempel som kan tas är Järnsaxa som har son med guden Tor. Grid som har en son med Oden och Naglfar som har barn med Natt.
En guds tjänare som exempelvis att Tjalve och Röskva är Tors tjänare och Skirner som är Frejs skosven.

Många stormän hävdade att de härstammade från gudarna.
Ynglingaätten i Sverige härstammade från Frej, Heimgeist och Horsa, bröderna som ledde den anglosaxiska invasionen av Britannien härstammade från Oden och det sa även Skjoldungaätten i Danmark. Samma gudomlige anfader menade ladejarlarna i Norge att de räknade sina anor ifrån. Dessa personer kan inte räknas med här, även om de är nog så intressanta.

Namnen på gudar och gudinnorna skrivs först på svenska och sedan i kursiv stil på fornnordiska. Genom åren har olika svenska översättare stavat namnen olika. Siv eller Sif, Thor eller Tor kanske inte gör så mycket men nog är det ändå intressant att se den forntida stavningen? I vissa fall finns ingen svensk namnform, det gäller framförallt namn på valkyrior. Många översättare har genom åren fått fram olika namnformer som kan skilja sig ganska mycket åt, så ”originalnamnen” är nästintill nödvändiga om vi vill studera den fornnordiska trons gudamakter.

Anar
Annar
Anar eller Onar är Natts andre make. Anar och Natt är föräldrar till gudinnan Jord, Anar är därmed Tors morfar. Namnet betyder den andre och mycket riktigt är han nummer två av Natts totalt tre makar. En del har menat på att egentligen är Anar ett av Odens namn.

Angeyja
Angeyja
Angeyja är en av Heimdalls nio mödrar.

Atla
Atla
Atla är en av Heimdalls nio mödrar.

Aud
Auðr
Aud eller Auðr är son till Natt i hennes första äktenskap med Nagelfare. Han är en personifiering av midnatten. Skalderna kallar Jord för ”Auds lysande syster”.

Aurboda
Aurboða
Aurboda är en av de diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.
Frejs maka Gärds mor har samma namn. Troligen är det inte samma person. Det är nog som med oss människor, många har samma namn, så och i myterna värld.

Balder
Baldr
Balder är Odens och Friggs son. Han är gift med Nanna, de har en son som heter Forsete. Nannas make mördas av sin bror Höder, men det är Loke som ligger bakom dådet. Frigg försöker förgäves få tillbaka sin son från dödsriket. Balder är död men vistas hos Hel tills ragnarök slutat. Kanske han kommer seglande på sitt skepp Ringhorne till de levandes värld? När han är tillbaka då kommer han överta sin fars gärning i den nya tidsåldern som nu infaller. Den som vill ha en plats i det kommande Baldersriket efter ragnarök bör nog sända en tanke till Balder. Blomman Baldersbrå, Tripleurospermum perforatum är uppkallad efter Oden och Friggs son.
Eddadikter där Balder är med är följande: Völuspá, Vafþrúðnismál, Grímnismál, Skírnismál, Lokasenna, Baldrs draumar och Hyndluljóð.

Bestla
Bestla
Ursprungligen en jättinna, dotter till Böltorn som är sprungen ur jättarnas ätt. Bestla har en bror som heter Mimer. Som mor till den högste guden får man anse att Bestla är en gudinna. Odens mor nämns i Hávamál.

Beyla
Beyla
Beyla är en gudinna, hon är gift med Byggvir och de är Frejs tjänare. Makarna har bryggeri som sin uppgift. Beyla har främst hand om mjödbryggningen. Den som vill lyckas med att brygga mjöd gör klokast i att åkalla Beyla. Beyla är med i Lokasenna.

Bil
Bil
Bil är dotter till Ivalde och syster till Hjuke. De båda syskonen följer Månen på hans färd över himlavalvet. Man kan säga att Månens nedan är en personifiering av Bil.

Billing
Billingr
Billing är aftonrodnadens alv. Han sägs vara av vanernas ätt och far till Rind.

Bjärt
Bjǫrt
Bjärt är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Blid
Blíð
Blid är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Blodughadda
Blóðughadda
Blodughadda är den tredje av Ägir och Rans nio döttrar.

Blöd
Blíður
Blöd är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Bore
Búri
Búri eller som vi säger i Sverige, Bore är gudarnas förfader. Hans son är Bure och hans sonson är Oden. Bor kom till då Audhumla slickade rimfrost från stenar i Ginnungagap i tidernas begynnelse. Som förfader till asarna borde Bor anses vara en gud. Hans rimfrostbakgrund kan kanske förklara att han anses vara en vinterns gud och en personifiering av vintern, Kung Bore.

Brage
Bragi
Skaldekonstens gud är Brage. Skaldekonsten har han ärvt från sin fader Oden. Frigg är hans moder och hans hustru är Idun. Idun och Brage kallar avlidna skalder för sina barn, och det är nog så att de skalder och diktare som dör hamnar under deras beskydd. Förutom att spela och sjunga för gudarna och gästerna i Valhall tar Brage tillsammans med sin bror Hermod emot och välkomnar de som stupat och får komma till fadern Odens sal. Den som vill lyckas inom musiken och poesins område bör nog rikta sig till Brage. Brage har ett långt skägg och har runor ristade på sin tunga. Brage stupar vid ragnarök.
Brage omnämns i Grímnismál, Lokasenna och Sigrdrífumál.

Brynhild
Brynhildr
Brynhild är namnet på en av Odens valkyrior.

Bur
Burr
Son till asarnas stamfar Bore. Bure gifte sig med jättinnan Bestla och har med henne sönerna Oden, Ville och Ve. Burr och Bor är andra former av gudfaderns namn.
Burs namn är med i Völuspá och Hyndluljóð.
Byggvir
Byggvir
Beylas make och Frejs tjänare. Byggvir har med ölbryggning att beskaffa. Om han och hans maka är vaner eller alver är oklart, men gud är Byggvir och den som ska tillbes då öl ska bryggas. Även mälden är ett område Beylas make råder över. Byggvir är med i Lokasenna. Byggvir stupar i ragnarökslaget.

Bylgia
Bylgja
Bylgia är den sjunde av Ägir och Rans nio döttrar.

Båra
Bára
Båra är den åttonde av Ägir och Rans nio döttrar.

Dag
Dagr
Dellings och Natts son, bror till Sol. Dag och hans mor Natt jagas av två vargar som har namnen Hate och Månegarm. Dag rider på en häst och den springarens namn är Skinfaxe. Vid Ragnaröks inledning tar vargarna och hinner ikapp och dödar Dag.

Delling
Dellingr
Morgonrodnadens gud. Är av asarnas ätt och har med gudinnan Natt sonen Dag. Han är även Breidablicks väktare, det blev han efter att Balder dödades. Delling stupar vid ragnarök som så många andra asar. Tre dikter nämner Delling i äldre eddan och de är Völuspá, Vafþrúðnismál och Vafþrúðnismál.

Duva
Dúfa
Duva är den andra av Ägir och Rans nio döttrar.

Eir
Eir
Läkekonstens gudinna är Eir. Hon är en bra gudamakt för de som vill arbeta med att bota sjuka och skadade människor. Eir är en av de diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinsmal. Hon sägs vara syster till Freja och dotter till Njord. Det stämmer nog, skönhet och hälsa går ju som alla vet hand i hand. Eir uppträder ibland även som valkyria. I den poetiska eddan nämns Eir i Fjölsvinnsmál.

Eistla
Eistla
Eistla är en av Heimdalls nio mödrar.
Eyrgjava
Eyrgjafa
Eyrgjafa är en av Heimdalls nio mödrar.

Fjorgyn
Fjǫrgyn
Jord är ett annat namn på Fjorgyn, hon är modergudinnan med viken himmelsguden Oden har sonen Tor. Fjorgyn har en bror vid namn Fjorgynn.
Jord är förstås fruktbarhetsgudinna värd att åkalla för den som sysslar med jordbruk och liknande ting. I Völuspá och Hárbarðsljóð nämns gudinnan. Hlödyn är ett annat namn gudinnan har och kanske borde det användas för att skilja henne från broderns snarlika namn?

Fjorgynn
Fjǫrgynn
Bror till Fjorgyn. Far till Frigg.

Forsete
Forseti
Balders och Nannas son, rättskipningens gud. Forsete har en gyllene yxa som sitt attribut och hans boning är Glitne. Den bäste av domare, alla som kommer till Forsete i olika juridiska mål går ifrån Glitne nöjda och förlikade. Troligen är det Forsetes funktion som rättskipandets gud som gör att han inte hämnas på faderns baneman Höder utan låter sin farbror Vale sköta den saken. Forsete dyrkades livligt av friserna i äldre tid. Även i Norge har det förekommit kult till Forsetes ära.

Oklart vad Forsetes öde är vid Ragnarök, men det vore väl troligt att rättvisans gud överlever och är vid sina föräldrars sida i det kommande riket. De bildar då en ny gudatreenighet far-mor-son. Forsetelund i Norge är uppkallad efter Forsete detta visar att det funnits dyrkan av honom på vissa platser. Forsete omnämns i Grímnismál.

Frej
Freyr
Njords son, Frejas bror, Gärds make, Skirner, Byggvir och Beylas herre och alvernas furste är Frej. Han är den främste fruktbarhetsguden i den nordiska religionen. En av de mäktigaste gudarna och han ses vara stamfar till flera fursteätter. Frej var mycket populär förr och hans bild stod tillsammans med Oden och Tor i helgedomen i Uppsala. Fruktsamhet, framgång och rikedom är Frejs områden för att inte tala om älskog. Hästen och svinet är symboler för Frej. Galten Gyllenborste är Frejs främsta riddjur.

Frej stupar i ragnarök då han strider mot jätten Surt. I en tidigare strid har Frej dräpt en jätte vid namn Bele. Frej är en mycket modig gud då han slåss utan sitt svärd som han lämnat i pant för att få sin älskade Gärd. Andra namn på Frej är Yngve och Ing.
I sju av eddan dikter är Frej med. Dessa sju dikter är: Völuspá, Grímnismál, Skírnismál, Lokasenna, Hyndluljóð, Helgakviða Hundingsbana in fyrri och Sigurðarkviða in skamma.

Freja
Freyja
Freja är kärlekens gudinna. Dotter till Njord och syster till Frej. Åtta systrar har Freja. Gift är Freja med Od, tillsammans har de döttrarna Gersimi och Hnoss. Allt som har med kärlek att göra är göromål som man kan åkalla Freja om. Freja äger smycket Brisingamén, när hon bär denna klenod som dvärgarna tillverkat verkar hon ännu vackrare och skönare än förut, som om det skulle behövas. Freja är inte bara kärleksgudinna utan har även en krigisk funktion, hälften av de som stupar i strid kommer till hennes sal Sessrúmnir. Freja kan rent allmänt ses som den stora gudinnan i asatron. Två katter drar Frejas vagn och hon äger en falkhamn, när hon tar den på sig kan hon flyga ut i världsalltet. Gulmåra Galium verum har ibland kallats Frejagräs. Förutom sitt välkända smycke har hon även en falkhamn som hon använder då hon vill flyga ut och se sig om i världen.
Sejd, den nordiska trolldomen var känd hos vanerna, men det var Freja som lärde ut den till asarna.

Frejas öde är okänt. Men nog är det väl troligt att kärlekens gudinna överlever den slutgiltiga kampen mellan gudar och jättar? Freja nämns i flera av Eddans sånger och spelar i några av dem en viktig roll. Dikterna där Freja nämns eller medverkar i är Grímnismál, Lokasenna, Þrymskviða, Hyndluljóð, Oddrúnargrátur och Fjölsvinnsmál där hon går under namnet Menglöd.

Frid
Fríð
Frid är en av de diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Frigg
Frigg
Frigg är dotter till Fjorgyn. Hon är gift med Oden och är Valhalls drottning. Helst vistas Frigg i Fensalarna som är hennes boning. Hon är mor till Balder. Frigg är en mycket vis gudinna och kan se in i framtiden, hon yppar dock sällan vad som ska ske. Liksom Freja som hon ibland förknippas med eller rättare sagt förväxlas med är hon en kärleksgudinna. Men i första hand är det moderskapskärleken som Frigg förknippas med. Kvinnor i barnsnöd kan åkalla Frigg. Fulla är Friggs förtrogna, Gnå är hennes budbärerska. Hlin och Lofn är också de gudinnor som står Frigg nära. Liksom Freja har Frigg en falkhamn. Vad Friggs öde är vid ragnarök vet vi inte, och hon lär nog inte yppa det heller.

Frigg spinner och det hon spinner blir det vi människor kallar för molnen. Minnet av hennes spinnande levde kvar i folktron. Man sa förr att man skulle undvika spinnrockar på torsdagskvällar, Friggs spinnrock har gett namn åt de tre stjärnorna i Orions bälte. Dessa kallas Friggerocken eller Friggetenen i delar av Götaland.
Frigg är med i den äldre eddan i Völuspá, Vafþrúðnismál, Grímnismá, Lokasenna och Oddrúnargrátur.

Fulla
Fulla
Med utslaget hår och pannband av guld visar sig Fulla. Hon är asynja och Friggs förtrogna. Fulla bär Friggs smyckeskrin. När Frigg vill varna kung Geiröd i Grímnismál sänder hon Fulla till kungen. Nanna ger Fulla en gåva som minne när hon och Balder hamnat i Hel. Troligen är Fulla Friggs yngre syster, Fulla omnämns som Friggs syster i en av de två Merseburgbesvärjelserna.
Ganndul
Gǫndul
Ganndul namnet på en av Odens valkyrior.

Gefjon
Gefjon
Gefjon är mest känd från den sägen som säger att hon skapade Själland genom att med fyra jättarna omvandlade till oxar spände för dem framför en plog. Plogen gick där dagens Mälaren står. Troligen är hon ursprungligen en van, syster till Freja. Hon ska gift sig med danske kungen Skjold och med honom fått många barn som regerat i detta rike.
Gefjon är också den gudinna som tar hand om de kvinnor som dör som oskulder. De kommer till hennes rike. Gefjon anses vara mycket vis. Gefjon är med i Lokasenna.

Geirahöd
Geirahǫd
Geirahöd är namnet på en av Odens valkyrior.

Geiravör
Geiravǫr
Geiravör är namnet på en av Odens valkyrior.

Geirskögul
Geirskǫgul
Geirskögul är namnet på en av Odens valkyrior.

Gersimi
Gersimi
Gersimi är dotter till Freja och Od. Hnoss är Gersimis syster.

Gjalp
Gjálp
Gjalp är namnet på en av Heimdalls nio mödrar.

Glen
Glenr
Glen heter gudinnan Sols make. Han nämns ibland när skalderna kallat Solen för Glens maka. Han blir far till Sols dotter som när föräldrarna uppslukats av vargen Sköll slukar solen vid ragnarök. Glen dör som så många andra i ragnarök.

Gnå
Gná
Nummer fjorton av asynjorna är Gnå. Hennes hästs namn är
Hovvarpner. Gnå är Friggs budbärerska. Delar av ett diktverk till Gnås ära har dessvärre inte helt bevarats utan kallas Brot af Gnárljóðum. Gnå är bra att tillbe om man har ett bud eller budskap som måste sändas iväg.

Greip
Greip
Greip är namnet på en av Heimdalls nio mödrar.

Grid
Griðr
Grid är en jättinna som asarna har som vän. Med Oden har hon sonen
Vidar och när Tor blivit av med sin hammare lånar hon ut sin stav Grindvaröl samt sina järnhandskar. Denna dam borde räknas som gudinna då hon har en son som är gud med en gud.

Gunn
Gunnr
Gunn är namnet på en av Odens valkyrior.

Gärd
Gerðr
Gärd är ursprungligen av jättarnas stam. Men fager är hon, så fager att Frej blir kär. Men gudar och jättar kommer ju inte så bra överens så Skirner fick fara till jättarnas rike för att fria till henne på Frejs order. Efter svår övertalning går Gärd med på att träffa Frej. Efter nio dygn förenas de två och Gärd blir gudinna. Gärd omnämns i Skírnismál och Hyndluljóð. Gärds föräldrar är jättarna Gymer och Aurboda. Liksom sin make har Gärd hand om fruktbarhet och kan åkallas inom detta område.

Göll
Gǫll
Göll är namnet på en av Odens valkyrior.

Heimdall
Heimdallr
Heimdall är en gud som står för ordning och reda. Han är gudarnas väktare. Han är den som inrättat människornas klasser och stånd. Föga förvånande ogillar denne ordningens gud Loke. När Loke stjäl Frejas smycke är det Heimdall som sätter efter honom och de strider mot varandra, bland annat i sälars skepnader. Vid Ägirs gästabud får Heimdall ta emot grova oförskämdheter av Loke. Vid ragnarök strider de båda, ordning mot kaos om man så vill. De dödar varandra.

Heimdall är Odens son enligt skalderna. Men det som gör Heimdalls ursprung ovanligt är att han har nio mödrar. Det syns vara så att denne guds mödrar är de nio världarna eller representanter från de nio världarna. Andra har förslagit att det ska vara Ägirs nio döttrar. Gulltopp heter Heimdalls springare, baggen är ett djur som förknippas med Heimdall.
Heimdall är med i Völuspá, Grímnismál, Lokasenna, Þrymskviða, Rígsþula och Hyndluljóð.

Hel
Hel
Hel blev en gudinna då hon fick dödsriket att härska över. Hennes bröder ormen och ulven har inte fått någon sådan värdighet. Hel härskar över de döda som hamnar hos henne. Hennes uppsyn är sträng och hon ser ut som delvis en död och delvis en levande. Så uppfattar vi levande henne, men vi som lever ska ju frukta och ha respekt för döden. Vad som händer med Hel vid ragnarök är inte känt. Garm, hunden som vaktar dödsriket strider för jättarna och många av gudarnas fiender som hamnat i Hel passar på att ta sig ut för att strida på jättarnas sida.
Men döden kommer nog för eller senare in i Balders rike. Räkna inte ut Hel, Lokes dotter med Angerboda!

Herja
Herja
Herja är namnet på en av Odens valkyrior.

Hermod
Hermóðr
Son till Oden och Frigg. Bror till Balder, Brage och Höder. Halvbror till Vidar, Vale, Meile och Tor. Man hör på namnet vad för gud han är här modet. Hermod ger mod åt krigarna inför striden och i mod föregår han med gott exempel. Hermod rider till Hel för att få Balder fri. När de som blir einhärjare i tillvaron efter döden kommer till Valhall tas de emot av Hermod som visar in dem till Oden och där presenterar dem. Hermod strider tappert vid slutstriden och stupar där. I äldre eddan nämns Hermods namn i Hyndluljóð.

Hervor Allvitr
Hervör Alvitr
Hervor Allvitr är namnet på en av Odens valkyrior.

Hevring
Hefring
Hevring är den fjärde av Ägir och Rans nio döttrar.
Hild
Hildr
Hild är namnet på en av Odens valkyrior.

Himingläva
Himinglæva
Himingläva är den första av Ägir och Rans nio döttrar.

Hjuke
Hjúki
Son till Ivalde och bror till Bil. Följer med månen över dess färd på himlen. Hjuke är personifiering av fullmånen.

Hjärtrimul
Hjǫrþrimul
Hjärtrimul är namnet på en av Odens valkyrior.

Hlin
Hlín
Asynja är Hlin. Hon tjänstgör hos Frigg. De som Frigg vill beskydda ger hon Hlin i uppdrag att ta hand om. Skydd mot faror är Hlins specialitet.

Hnoss
Hnoss
Hnoss är dotter till Freja och Od. Gersimi är Hnoss syster.
Hrund
Hrund
Hrud är namnet på en av Odens valkyrior.

Hrönn
Hrǫnn
Hrönn är den sjätte av Ägir och Rans nio döttrar.

Häner
Hœnir
Mellan sonen av Bure och Bestlas barn. Bror till Oden och Lodur. Kallas även Vile. Lämnades ut till vanerna efter gudakriget som gisslan. Var med när de andra bröderna dödade Ymer och skapade människorna. Häner berättades det om i Völuspá. Händer eller Höner som han ibland stavats överlever ragnarök. Det verkar som om vanerna lättare undkommer världsbranden än vad asarna gör. Storken är ett djur som förknippas med Häner.

Härfjätter
Herfjǫtur
Härfjätter är namnet på en av Odens valkyrior.

Härn
Hǫrn
Snorre trodde att Härn var ett av Frejas namn. Men det är nog så att Härn är linodlingen och linberedningens gudinna. Allt som har med lin att göra har Härn hand om. Härnevi i Uppland och Härnösand i Ångermanland är orter uppkallade efter gudinnan. Då Härn förknippats med Freja samt är en fruktbarhetsgudinna får man säga att hon tillhör vanernas släkte.

Härtögn
Herþǫgn
Härtögn är namnet på en av Odens valkyrior.

Höder
Hǫðr
Den tragiske guden som luras av Loke att döda Balder. Höder är Odens son och Balders bror. Ingen gud kan hämnas mordet på Balder så Oden låter Rind föda vale som kan hämnas genom att dräpa Höder. Höder förlikas med Balder i Hel och tillsammans kommer de att styra i riket efter gudarna och jättarnas slutuppgörelse. Höders namn förekommer i Völuspá och Baldrs draumar.

Idun
Iðunn
Idun är en mycket viktig gudinna. Hon är nämligen den asynja som vaktar de äpplen gudarna äter frö att inte åldras. När jättarna lyckas bortröva Idun åldrades de men Idun kom åter och med sina äpplen förhindrade hon gudarnas bortgång. Idun är gift med skaldekonstens gud Brage. Iðunn eller som vi säger Idun är med i dikten Lokasenna.

Ilmr
Ilmr
Ilmr är troligen den mest okända av fädrens gudamakter. Finns faktiskt inte någon svensk stavning av hennes namn. Det borde då bli Ilm. Hennes namn tros syfta på alm, ett träd man förr använde till att göra spjutskaft av. Valkyria borde hon då vara om hennes namn är alm. I en namnlista över asynjorna hamnar Ilmr mellan Idun och Bil.

Imd
Imðr
Imd är en av Heimdalls nio mödrar.
Irpa
Irpa
Irpa är Torgerd Holgabruds syster. Tillbads liksom systern Torgerd i Norge. Mest kände tillbedjaren är Håkans Sigurdsson som med Irpa och Torgerd slog tillbaka en invaderande flotta av danska vikingar. Irpa och hennes syster står Tor nära.

Järnsaxa
Járnsaxa
Järnsaxa är mor till Magne och har alltså haft en kärleksrelation med styrkans gud Tor. Hennes namn kan betyda ”hon som bär järnsvärdet.” Då hennes son är en gud och hon har denne son med en gud så borde gudamodern Järnsaxa ha gudinnas namn och värdighet. I Hyndluljóð nämns hon som en av Heimdalls nio mödrar.

Kara
Kára
Kara är namnet på en av Odens valkyrior.

Kolga
Kolga
Kolga är den nionde av Ägir och Rans nio döttrar.
Kreppvör
Kreppvǫr
Kreppvör är den yngsta av Njords nio döttrar. Kreppvör är syster till Frej och Freja. Hon tillhör vanernas släkte. Hennes namn nämns i Sólarljóð.

Kvaser
Kvasir
Efter kriget mellan asarna och vanerna skapades Kvaser. Han var vis och klok men dödades av två elaka dvärgar Fjalar och Galar. Dessa gynnare bryggde mjöd, skaldemjödet som sedan hälldes i en kittel vid namn Odrörer. Oden fick efter många äventyr tag i mjödet. Kvaser är död, han var den andre guden efter Balder som dog, men lever vidare genom att de som får äran att dricka av mjödet får skaldekonstens gåva och kan göra nya poetiska verk, förslagsvis till Kvaser ära.

Ladgunn Svanvit
Hlaðguðr svanhvít
Ladgunn svanvit är namnet på en av Odens valkyrior.

Lif
Hlif
Lif är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.
Liftrasa
Hlífþrasa
Liftrasa är en av de nio diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Lodur
Lóðurr
Av de tre sönerna till Bure och Bestla är Lodur den som nämns sist och troligen är han den yngste. Han var med och dräpte Ymer i tidernas morgon och var med och skapade de första människorna.
Ve är ett annat namn på Lodur. Lodur nämns i Völuspá.

Lofn
Lofn
Lofn är asynjan som är bra att åkalla om man är kär men vars kärlek är förhindrad av olika skäl. Lofn försöker då skaffa Frigg och Odens bifallande så att förbudet stoppas eller upphävs.

Loke
Loki
Loke, far till Fenrisulven, Midgårdsormen och Hel. Far till Narfe och
Vali. Mor till Sleipner, Make till Angerboda och make till Sigyn. Bror till Byleist och Helblinde, son till Farbaute och Laufey. Gudarnas före detta vän men nu deras fiende ligger bunden med sin son Narfes tarmar i väntan på ragnarök. Då striden står kommer Loke dö och dödas av Heimdall. En del hedningar åkallar Loke men det är nog föga lönt, dels är han fastbunden och Oden säger ju själv i Hávamál att man inte ska vara vän med sina vänners fiender;

”Till sin vän skall man vän vara,
till honom och hans vän; men till oväns vän skall ingen man
någonsin vän vara.”

Det straff gudarna gav Loke kan tyckas vara grymt. Men vad skulle de göra med honom? Att slå ihjäl honom hade knappast hjälpt då han ju är far till dödsgudinnan. Att en av hans söner förvandlades till en varg och den andres tarmar användes som rep för att binda Loke kan ju ses som ett slags svar på tal från gudarna. Likaså den orm som droppar etter i ansiktet på Loke. Loke är ju far till Midgårdsormen och den plåga ormen är för människor och gudar är den även för Loke.

Lökk
Hlǫkk
Lökk namnet på en av Odens valkyrior.

Magne
Magni
Tors och Järnsaxas son heter Magne. Magnes halvsyskon är Mode, Trud och Ull. Magnes häst heter Gullfaxe. Denna springare fick han då han tre dagar gammal hjälpte sin far, Tor hade stridit med den store jätten Rungner vars kropp fallit över guden. Magne hjälpte sin far genom att lyfta bort jättens lik. Magne kommer att överleva ragnarök och får med sin halvbror Mode ansvaret för Mjölner.

Meile
Meili
Meile är en ganska okänd gud, trots att han är Tors bror. Meile omnämns i Hárbarðsljóð. Tors bror stupar vid ragnarök.

Mimer
Mímir
Troligen är det så att Mimer ursprungligen var av jättesläkt, kanske rentav släkt med Bestla, Odens moder. Han räknas dock som asagud och när asarna efter kriget med vanerna sände gisslan var Mimer med. Bråk uppkom dessvärre och vanerna lät då halshugga Mimer. Oden fick tag i Mimers huvud och lät med trolldom få liv i det. Nu är Mimer Odens rådgivare, sista gången de talar med varandra är inför striden vid ragnarök. Tidigare hade Mimer hand om Mimersbrunnen. Oden lämnade sitt öga i pant där för att få dricka ur brunnen för att få visdom. Inför slutstriden vid ragnarök talar Oden med Mimer för sista gången. I spörsmål som handlar om vishet är det lönt att åkalla Mimer. Völuspá och Sigrdrífumál är de två sånger som nämner Mimer.

Mist
Mist
Mist är namnet på en av Odens valkyrior.

Mode
Móði
Mode är vad han heter modig. I tiden efter ragnarök ärver Mode Tors hammare tillsammans med halvbrodern Magne. Som nämnts är Mode Tors son, hans mor är Siv. Man kan åkalla Mode i samma ärenden som hans far har hand om, men också att man kan få mod av den modige asen. Mode nämns i dikten Vafþrúðnismál.

Måne
Máni
Måne är förstås månguden. Hans far är Mundilfare, hans syster är Sol. Hate, en jätte i varghamn jagar Måne som vid ragnarök uppslukas av denne. Ivaldes barn följer Måne på hans färd.
Måne nämns i dikterna Völuspá och Vafþrúðnismál i äldre eddan.

Nagelfare
Naglfari
Naglefare eller Naglfari är Natts förste make. Som make till nattens gudinna kan han gott vara med här. Nagelfare och Natt har sonen Audr.

Nanna
Nanna
Nannas far heter Nep men mer vet vi inte om honom, modern är helt okänd. Men Nannas make är inte okänd, för det är självaste Balder. I äktenskapet har de sonen Forsete. När Balder mördas och sedan ska begravas blir Nanna så utom sig av sorg att hon dör. Nanna begravs tillsammans med sin make och far med honom till Hel. Neps dotter är den första och kanske rentav den enda asynjan som dör. I den poetiska eddan omnämns Nanna i Hyndluljóð.

Om man är av den åsikten att kärleken överlever allt kan man finna inspiration i denna berättelse, för Nanna följer med sin make till Hel. När Hermod kommer till Hel ger Nanna honom gåvor som ska ges till Frigg och Fulla. När Balder kommer tillbaka är Nanna med. Kanske bildar Balder och Nanna med sonen en ny form av gudomlig treenighet?
Natt
Nótt
Natt är förstås nattens gudinna. Fadern heter Nörve. Natt gifte sig med Nagelfare deras son heter Aud. Med Anar, hennes andre make fick hon dottern som blev gudinnan Jord. Vad som hände med de två första makarna och fadern Nörve vet vi inte, men Natt gifte om sig med Delling asaguden som råder över morgonrodnaden, sonen i detta förhållande blev Dag. Natt och Dag far fram på himlavalvet, Natts springare kallas Rimfaxe. Betslet som Natts häst har i munnen leder till att hästens saliv faller till marken och blir till rimfrost.
Vafþrúðnismál och Sigrdrífumál nämner Natt i den äldre eddan.

Nep
Nepr
Nep är en mycket okänd gud. Han sägs vara en av Odens söner men också far till Nanna. Nanna kallas också Nanna Nepsdotter. Hur som helst som far till en gudinna och svärfar till guden Balder förtjänar Nep att nämnas här. Nökkve är ett annat namn på Nannas far. Hyndluljóð är den dikt där Nannas fars namn är med.

Nerthus
Nerthus
Nerthus är Njords fru från Vanaheim. Med henne har han barnen Frej och Freja. Nerthus har även kallats Njärd. Inget säger att äktenskapet mellan Nerthus och Njord är upplöst, Njord är ju ibland hemma på besök. I Asgård är Njords fru Skade. Nerthus är fruktbarhetsgudinna och inom det området är det bra att åkalla henne. Tacitus skriver om hennes kult som skedde i Dagens Danmark år 98. Fruktbarhet är Njärd/Nerthus område och inom detta område bör hon tillbes.

Njord
Njǫrðr
Vem ska man åkalla vid sjöresor och fångs ute till havs? Jo Njord. Den tredje asen enligt Snorre som råder över vind och kan stilla eld. Njord är far till Frej och Freja samt åtta döttrar till. Gift är han med Skade. Vanaheim är Njords födelseort och dit ska ha bege sig innan ragnarök bryter ut. Noatun heter Njords boning men Skade trivs inte där.

Både Njord och hans son är fruktbarhetsgudar. Men man kan säga att fadern har som sitt område hav och kuster medan sonen har åkerbruk som sin domän. I vissa fall delar de sin gudomliga funktion gemensamt. Innan ragnarök utbryter återvänder Njord till vanernas rike som redan nämnts. Hans son Frej kommer dock att stupa. Njord som är en havsgud drabbas troligen inte av Surts vrede när denne turs sätter eld på världsalltet.
Lokasenna är dikten i äldre eddan där Njord är med i äldre eddan vid sidan av Skírnismál, Grímnismál och Hyndluljóð.

Njorun
Njǫrun
Drömmarnas gudinna är Njorun. Namnet är lite likt Njord och troligen är Njorun från vanernas stam. Den som vill ha vackra drömmar bör nog sända en tanke till denna gudinna. I dikten Alvíssmál omnämns Njorun.

Od
Óðr
Od är Frejas make och far till hennes två döttrar. Han lämnar henne av okänd anledning och Freja gråter tårar av guld innan hon ger sig ut för att leta efter sin älskade. Od har trots vara ett namn på Oden, men ärligt, vi vet inte med säkerhet. Kanske rentav är Od den gud som nämns i slutet av Völuspá? Od nämns i Völuspá och Hyndluljóð.

Oden
Óðinn
Óðinn eller Oden som vi säger på svenska är den störste och mäktigaste guden. Han är allfadern som härskar över asarna. Till honom kommer de tappra som stupar i strid. Oden är den äldste av de tre gudarna som skapar världsalltet då de dräpt Ymer i tiderna begynnelse. Han är med och skapar människorna. Han är far till Tor, Tyr, Balder, Vale, Hermod, Brage, Heimdall, Höder och Meile. Många jordiska härskare har hävdat att de har Odens som stamfader. Valkyriorna lyder under honom och einhärjarna är hans krigare.

Oden är kunskapens, skaldekonstens, krigets och maktens gud. Han har offrat mycket för att få denna starka position i världsalltet. Han offrade sitt ena öga för att dricka ur vishetens brun. Han stack sig med spjut och hängde i Yggdrasil i nio dygn för att kunna lära sig runorna. Han riskera sit liv i vadhållning med jättarnas visaste gud Vaftrudner. All smärta och obehag har han utstått för att gudarna ska ha övertaget i den sista kraftmättningen med utgårdsmakter i ragnarök. Den allvetande Oden vet att han där ska stupa i strid mot Lokes, hans föredetta blodsbrors son Fenrisulven.

Enligt en dansk eller sydsvensk sägen sägs det att Oden en gång var på jakt. Han skadades då av ett vildsvin. Gudarnas fader dog förstås inte men det blod han miste föll till marken och gav upphov till blomman Hypericum perforatum, eller som vi idag säger Johannesört. Efte kristendomens införande överevde mnnet av Oden om än i förvanskad form. Många av kyrkans folk var rädda för Oden men folk har berättat att de sett honom när han jagat skogsrån som vållar människor skada och de har sett hans härskaror på himmlavalen då de jagar oknytt och jättar. Folk slutade tro på Oden men Oden slutade inte tro på människorna. Två vargar har Oden, Gere och Freke. Hans häst är den åttafotade Sleipner och Hugin och Munin är namnet på Odens två korpar som flyger runt i världen och sedan rapporterar till sin herre vad de sett och iaktagit.
Som allfader kan Oden åkallas i de flesta sammanhang men bäst i de fall som gäller makt, krig, skaldekonst och kunskap.

Oden är med i hela tjugo dikter i poetiska eddan, i arton av dessa under sitt namn och i två under annan benämning. Völuspá, Hávamál, Vafþrúðnismál, Grímnismál, Skírnismál, Hárbarðsljóð, Hymiskviða,
Lokasenna, Þrymskviða, Baldrs draumar, Hyndluljóð, Helgakviða
Hundingsbana in fyrri, Helgakviða Hundingsbana önnur, Frá dauða Sinfjötla, Reginsmál, Fáfnismál, Sigrdrífumál, Helreið Brynhildar, Grottasöngr och Sólarljóð.

Olrun
Ǫlrún
Olrun är namnet på en av Odens valkyrior.

Radveig
Ráðveig
Radveig är den äldsta av Njords nio döttrar, Kreppvör är den yngsta. Radveig är kanske rentav ett annat namn på Freja. Hon tillhör vanernas släkte. Hennes namn nämns i Sólarljóð.

Ran
Rán
Jättinna som är nio barns mor och gift med Ägir. Ran har ett nät som hon fångar män som drunknat i. Dessa tas med till hennes och makes boplats under havsytan och bjuds på fest. När Lokes ska fångas är det Ran som lånar ut sitt nät, som leder till Lokes gripande. Liksom sin make får man nog säga att hon har gudavärdighet. Kanske är hon av vanernas släkte medan maken är från jättarnas värld? De umgås fritt och otvunget med gudarna och hennes boplats får ses som ett dödsrike för sjöfolk. Rimligtvis överlever hon och hennes familj, skyddade som de är av havsvattnet då Surt sätter eld på världsalltet vid Ragnarök.

Randgrid
Randgríðr
Randgrid är namnet på en av Odens valkyrior.

Reginleif
Reginleif
Reginleif är namnet på en av Odens valkyrior.

Rind
Rindr
Mycket litet vet vi om Rind som är mor till Vale. Saxo Grammaticus skriver att Oden alstrade sonen med henne trots att hon inte ville. Något sådant nämns inte i den poetiska eddan där hon nämns i Balders drömmar. Man får ju inte glömma att Saxo trots allt var kristen och kanske inte riktigt förstod alla gamla myter som utspelades i förkristen tid. Rind har dock gudinnas rang och är asynja. Hennes öde vid ragnarök är okänt, sonen överlever i alla fall. Rinds namn är med i Baldrs draumar och Hyndluljóð.

Rist
Hrist
Rist är namnet på en av Odens valkyrior.

Rota
Róta
Rota är namnet på en av Odens valkyrior.

Rådgrid
Ráðgríðr
Rådgrid är namnet på en av Odens valkyrior.

Röskva
Rǫskva
Syster till Tjalve och medföljer Tor och Tjalve på deras resor. Kvinnor som ska ge sig ut på långväga färden kan kanske be Röskva om hennes bistånd och stöd. Röskva omnämns i Hymiskviða dock inte med nämnandet av hennes namn.

Saga
Sága
I Sökkvabäck bor Saga, hon är den asynja som har ansvaret för historien och att den bevaras. För den historieintresserade är Saga en god gudinna. Saga nämns i Grímnismál.

Sigrun
Sigrùn
Sigrun är namnet på en av Odens valkyrior.

Sigyn
Sigyn
Sigyns ursprung är okänt men troligen är hon ursprungligen jättinna. Gudarna hade inte straffat hennes barn hon har med Loke om de varit av asar eller vaners släkte.
Sigyn, hon är gift med Loke och har fått två söner med honom. När Loke fängslas sitter Sigyn och ser till att etterdropparna från giftormen inte droppar på honom. Sigyn är en god representant för alla dessa kvinnor som slängt bort sina liv på män som behandlar dem dåligt eller inte är dem värdiga. Den som offrar sig för andra, utan att få vare sig tack eller beröm kan känna igen sig och finna inspiration hos Sigyn.
Sigyn är med i två dikter i eddan och det är Völuspá och Lokasenna.

Siv
Sif
Siv är Tors maka, med honom har hon sonen Mode och dottern Trud. I ett tidigare förhållande har hon sonen Ull. Vad hennes ursprung är vet vi inte riktigt, men då hon är en fruktbarhetsgudinna kan man kanske tro att hon är från Vanaheim. Nu är hon en gift med en asagud och därmed asynja. Loke klipper av Sivs hår endast för att retas, Tor tvingar då Loke skaffa fram nytt hår och Loke övertalar dvärgarna att smida guldhår till Siv. Asynjan Siv är med i eddan i Hárbarðsljóð där hon nämns med namn och i Lokasenna där hon smädas av Loke.

Sjöfn
Sjǫfn
Sjöfn är asynja, hennes uppgift är att ha hand om åtrå och passion. Sjöfn ser till att män och kvinnor fattar tycke för varandra. I frågor som gäller erotik är det bra att åkalla denna asynja.

Skade
Skaði
Gudarna dräpte Skades far Tjatse. Dottern ville ha hämnd och for till Asgård iförd vapen och rustning. Förlikning blev det och hon gifte sig med Njord, fast det var Balder hon helst velat ha. När Loke efter Balders död fångats hämnas Skade genom att fästa en giftorm över Lokes ansikte. Hon är tuff Skade. Äktenskapet med Njord har varit problematiskt då hon ogillar hans boplats vid havet och han i sin tur inte kan med hennes boning Trymheim. Men i alla förhållanden gäller det att ge och ta så de bor nio dygn i Noatun och nio dygn i Trymheim. Skade är tuff men också snäll. När styvsonen Frej har hjärtesorg är det
Skade som ber Skirner undersöka vad som är fel. Skidåkning och jakt är Skades områden. Där påminner hon Ull, då man inte vet vem Ulls far är så kanske man kan misstänka att de två skidåkarna är släkt? Skade kan vi lugnt räkna med deltar i slutstriden vid slätten Vigrid. Men överlever hon? Det vet vi först efter slaget.
Skade nämns i tre dikter i den äldre eddan: Grímnismál, Skírnismál och Lokasenna.

Skeggjald
Skeggjöld
Skeggjald är namnet på en av Odens valkyrior.

Skirner
Skírnir
Skirner är Frejs vän, förtrogen och tjänare. Han spelar en viktig roll då
Frej friar till Gärd. När en kedja ska tillverkas för att fängsla
Fenrisulven är det Skirner som åker till smederna och kommer tillbaks med Gleipner. Frej stupar vid ragnarök och det lär hans tjänare också göra.

Skuld
Skuld
Av de tre ödesgudinnorna är Skuld den sistnämnda och yngsta. Det är hon som klipper av ödestråden som allt levade föds med. Det har sagts att Skuld även är valkyria men kanske är det så att namn har förväxlats? Å andra sidan verkar den norna som klipper av en livstråd även passa som valkyria på ett slagfält.

Skögul
Skǫgull
Skögul är namnet på en av Odens valkyrior.

Snotra
Snotra
Vett och etikett kan man säga är Snotras område. Asynjan Snotra är en mycket klok gudinna god att åkalla då det gäller att kunna uppföra sig och konversera väl.

Sol
Sól
Solgudinnan heter vad hon är, Sol är vår sol. Sol är en så viktig gudom att en av veckans dagar, söndagen är till hennes ära. Måne är hennes bror och Mundilfare hennes far. Glen heter hennes make. Sol har två hästar som drar solvagnen. Arvaker och Allsvinn heter springarna. Sköll, en jätte i vargskepnad jagar Sol och dödar henne vid ragnarök. Sol har dock innan dess blivit mor till en flicka som övertar sin mors namn, rang och funktion i det kommande riket som styrs av Balder.

Svava
Sváva
Svava är namnet på en av Odens valkyrior.

Sveid
Sveið
Sveid är namnet på en av Odens valkyrior.

Svipul
Svipul
Svipul är namnet på en av Odens valkyrior.
Syn
Syn
Syn är nekandets gudinna. Hon är också grindarna och portarnas gudinna. Den som vill neka till något han gjort vare sig han är skyldig eller inte kan åkalla Syn. Den som vill förbjuda någon att ta sig in via en dörr eller port kan också sända denna gudinna en tanke.

Tanngnivr
Tanngniðr
Tanngnivr är namnet på en av Odens valkyrior.

Tjalve
Þjálfi
Tjalve är bror till Röskva, han blev Tors följeslagare tillsammans med systern då han knäckt ett ben för att komma åt märgen. Benet kom från en av Tors bockar som därefter var halt. Som ersättning för denna skada blev Tjalve som väl får anses vara av människornas släkt gudens tjänare. Tjalve är en god löpare. Hans öde är okänt, men troligen följer han sin husbonde och stupar vid ragnarök. Tjalve kan mycket väl vara den Tjelvar som enligt Gutasagan var den förste som kom till Gotland. Gotland var enligt sägnen förtrollat och sjönk varje natt ner i havet. När Tjelvar kom dit och hade med sig eld slutade ön sjunka.
Tjalve nämns i poetiska eddan i dikten Hymiskviða och Hyndluljóð.

Tjodvarta
Þjóðvarta
Tjodvarta är en av de diser som omger Menglöd/Freja i Fjölsvinnsmál.

Tor
Þórr
Þór eller som vi säger Tor är den mäktigaste av gudarna vid sidan av fadern Oden. Gudinnan Jord är Tors mor. Tors minne levde kvar efter ökenreligionens intåg och folk berättade in i nyare tider att de sett honom. Tor var mycket dyrkad i hednisk tid. Det var hans hammare som blev asatrons symbol. På många runstenar finns såväl Tor som Mjölner avbildade. Mjölner är Tors käraste ägodel, men nästan lika mycket uppskattar han sitt styrkebälte Megingjord som ger den redan starke Tor mer kraft och styrka.

Ofta brukar Tor färdas i en vagn dragen av två bockar vars namn är Tanngnjost och Tanngrisner. Dessa bockar kan även slaktas och återfå livet om Tors höjer sin hammare över deras ben. Tor ger sig gärna ut på resor, men när han inte gör detta brukar han visats i sitt hem Bilskirner som ligger i Trudheim.
Odens alla söner är hans halvbröder. Tor är gift med Siv, med henne har han sonen Mode och dottern Trud. Med Järnsaxa har han sonen Magne. Tor är styvfar till Ull. Jätten Vigner och hans fru Hlora var en gång Tors fosterföräldrar, ändå är Tor jättarnas störste fiende. Tjalve och Röskva är Tors tjänare. Stor och stark är Tor men det som gör honom så farlig för jättarna är hans hammare Mjölner som jättarna försöker lägga beslag på. Tor ses som kraftkarl men i Allvissmal är han listig och låter dvärgen luras att vara uppe till dagsljuset kommer. Tors bild satt i Uppsala tempel i mitten, Oden satt först och Tor nämns efter Oden sin fader i veckodagarna. För många människor uppfattades Tors som den mäktigaste guden. Om Oden är krigarnas och jarlarnas herre så är Tor böndernas och allmogens.

Vid ragnarök stupar Tor efter att ha besegrat Midgårdsormen. Tor går bra att åkalla vid det mesta, men främst om väder och åkerbruk. Som människornas vän är han också bra att åkalla vid sjukdomar. Gäller det frågor som handlar om styrka är det ju givet att man tänker på Odens rödskäggige son.

I den poetiska eddan är Tor med i flera dikter, hans namn nämns i dikterna Völuspá, Vafþrúðnismál, Grímnismál, Hárbarðsljóð,
Hymiskviða, Lokasenna, Þrymskviða, Alvíssmál, och Hyndluljóð.

Torgerd Holgabrud
Þorgerðr Hǫlgabrúðr
Torgerd Holgabrud är syster till Irpa. Håkan Sigurdsson Ladejarl var Norge härskare 970-995. Danske kungen Harald Blåtand tvingade honom att döpa sig. Håkan vägrade tro på den nya religionen, tvärtom, asatron fick ett uppsving under ladejarlens tid. Norge hotades av en invaderande vikingaflotta av danska kristna vikingar. Danskar och norrmän möttes vid slaget vid Hjörungavåg 985. Inför slaget blotade Håkan Sigurdsson till gudinnorna Torgerd och Irpa. Dessa två systrar och gudinnor har koppling till Tor. Jämför Odens sons namn med Torgerds. Såväl Tor som Torgerd och Irpa tillbads och hade bildstoder vid vilka folk blotade. Snorre skriver om Torgerd och Irpa och de nämns även i Njals saga.
Lokala gudinnor kan man säga att systrarna är, men kommer man till Norge och besöker de takter de tillbads kan man ju åkalla dem.

Trima
Þrima
Trima är namnet på en av Odens valkyrior.

Trud
Þrúðr
Truds far är Tor, modern är Siv, brodern är Mode och hon har två halvbröder, Ull som hon har samma mor med och Magne som hon har samma far med. Trud är verksam som valkyria och nämns i Grímnismál. I Alvíssmál är hon indirekt med då dvärgen Allvis menar på att han fått Trud som fästmö som belöning för vapen han tillverkat. Trud är som nämnts valkyria och rider som sådan ut inför ragnarök för att strida. Vi får hoppas att hon överlever som sina bröder Magne och Mode. Vad ber man en valkyria som har Tors som far om? Jo styrka inför strid.

Tyr
Týr
Tyr är en gud som vi vet dyrkades redan under antiken, då kallade man honom Tiwaz. Romarna menade på att han var samma gud som deras Mars och grekernas Ares. I de myter som överlevt till våra dagar är Tyr inte huvudperson förutom i den som handlar om när Fenrisulven skulle bindas. Tyr som är den modigaste guden la sin hand i pant i gapet på ulven. Ulven bands men Tyr blev enhänt. Tyr är värd all respekt för detta, han offrade sin hand för både gudarna och människornas skull. I Hymiskviða är Tyr med men spelar en mindre roll. Vem kan förebrå honom det? Han är ju enhänt. I Lokasena retar Loke honom men Tyr ger svar på tal.

Stridsgud var Tyr innan han miste sin hand, men han har också förknippats med att vara guden som skyddar tingsplatserna. Tyrs runa är god att rista på vapen, i Sigrdrífumál ges rådet att när Tyrs runa ristats på svärdet ska hans namn nämnas två gånger.
Vid ragnarök mister Tyr livet när han strider mot Garm. Båda stupar.
Oden är Tyrs far men Tyr har liksom Tor fosterföräldrar. Hymer var Tyrs fosterfar i tidernas början. Tyr lär ha en fru men vi vet inte längre säkra om namnet på henne.
God att åkalla är Tyr för den som vill strida för en god sak. Den som offrar sig för ett högre mål har Tyrs sympati.

Tögn
Þǫgn
Tögn är namnet på en av Odens valkyrior.

Ull
Ullr
Ull är Sivs son och Tors styvson. Vem fadern är vet vi inte med säkerhet. Ull bor i Ydalir. Idegranen är Ulls träd, av idegranar görs pilbågar. Ull är den bäste bågskytten och en god jägare. Han förknippas även med skidåkning och ska vara god att åkalla inför envig. Man kan säga att Sivs son är idrottens gud i den nordiska tron. Den som gillar idrott, jakt och friluftsliv kan gott åkalla Sivs son. Många ortnamn är uppkallade efter Ull, Ullevi, Ulltuna och Ulvåker för att nämna några. Den tappre Ull nämns i Grímnismál och Atlakviða. Hans öde är nog att som så många andra asagudar stupa vid ragnarök.

Ulvrun
Ulfrún
Ulvrun är namnet på en av Odens valkyrior.

Unn
Unn
Unn är den femte av Ägir och Rans nio döttrar.

Urd
Urðr
Av de tre ödesgudinnorna är Urd del äldsta. Det förgångnas gudinna är hon. Urdabrunnen har sitt namn efter henne. Det är Urd som börjar spinna ödestråden som allt levade har.

Vale
Váli
Vale är Odens son med Rind. Vale är den som hämnas Balder genom att dräpa Höder. Vale är precis nyfödd när han utför hämnden. Vale är en av de gudar som överlever ragnarök, då försonas han med Höder som kommer tillbaka från Hel.
I den poetiska eddan figurerar Vale i tre verk, Völuspá, Baldrs draumar och Hyndluljóð.

Var
Vár
Asynja som ser till att löften framförallt äktenskapslöften hålls. Det säger sig självt att de som bryter mot sådana inte är så populära hos Var. Vars namn nämns i Þrymskviða.

Ve

Annat namn på Lodur, Odens bror. Författaren har inte lyckats få fram vilket namn som är bäst.

Verdandi
Verðandi
Av de tre ödesgudinnorna är Verdandi den mellersta. Hon är nuets eller det nutidas gudinna. Urdabrunnen är hennes hem liksom de två andra nornornas.

Vidar
Víðarr
Man kan med rätta kalla Vidar för hämndens gud. Han hämnas sin far Odens död vid ragnarök. När Fenrisulven dödat Oden dräper Vidar faderns baneman. Vidar har en grov sko som han sätter i ulvens gap medan han sticker den med sitt svärd. Skomakare som vill bistå guden ska i äldre tider offrat de skinnbitar som blev över vid tillverkning till guden Vidar genom att kasta dem på elden. Vidars land är Vide. Vidar är en mycket tystlåten gud och tänker mycket på sin viktiga uppgift vid ragnarök. Ofta rider han omkring i sitt rike, men det händer att han besöker de andra makterna. Näst efter halvbrodern Tor är Vidar den starkaste guden bland asarna. Vidar överlever Ragnarök. Grids son omnämns på flera håll i äldre eddan, Grimnismal, Vaftrudnismal och Lokasenna.

Vile
Vili
Annat namn på Häner, Odens bror. Författaren har inte lyckats få fram vilket namn som är bäst.

Vör
Vǫr
Asynja är Vör och mycket klok. Vör är mycket skicklig att ställa frågor, ingen kan dölja något från denna gudinna. Den som tror att hans omgivning har något att dölja kan gott be Vör om bistånd.

Zisa
Zisa
Tyr har en maka. Hon nämns inte med namn i några dikter eller i eddorna, men Loke säger i Lokasenna:

Tig du, Tyr!
Min tillfälligtvis
var den son, som din hustru hade;
aldrig du fick
en aln eller penning
för oförrätten, din usling!

Hos sydgermanerna rättare sagt hos sveberna nämns en gudinna som kallades Zisa eller Cisa. Den romerske författaren Tacitus skriver i sitt berömda verk Germania:

”En del av sveberna offra även åt Isis. Beträffande anledningen och ursprunget till denna främmande gudsdyrkan är jag icke på det klara mer än så till vida, att själva sinnebilden, vilken är danad i form av en liburnisk farkost, tydligen anger, att det är en från främmande land inkommen religionsföreteelse”.

Gudinnans festdag var 28 september och var en skördefest. Zisa låter lik Disa, jämför med dis och diser.
Gudinnan Zisa firas på hösten så får man förmoda att hon är en gudom för skörd och associeras med hösten. Men som man ser i Tacitus verk så symboliseras hon av skepp, det gör också Isis, men också Nerthus. Att himmelsguden har förhållande med jordgudinnan är dock någonting mycket vanligt i mytologi och stängt taget så är all gudinnor inom asatron jordiska medan alla asagudarna är verksamma i himlen.

Etymologiskt kommer Tyr ifrån ett mycket gammalt indoeuropeiskt ord dyeus eller deiwos, vars namn hos de vediska indierna blev Dyaus. Det förra ordet ger en urgermansk form tieuz, senare tīuz, och finns i grekiskans Zeus, romarnas Juw, som i latinets Jup – piter Jupiter, det vill säga fader himmel och sanskrits Dyaus och verkar följaktligen ha varit beteckningen på den indoeuropeiska himmelsguden. Det senare ordet deiwos ger en urgermansk form teiwaz, senare tīwaz, och finns i latinets divus och deus då ungefär betydande ”gudomlig” och ”gud”. En viss likhet med namnet Zisa finns och det är en vanlig teori att flera gudapar dyrkats i par med likande namn.

Ägir
Ægir
Ägir är jätte, men tillskillnad från så många andra av jättarnas släkte bor han under havsytan. Han är gift med Ran och de har nio döttrar. Många jättar på land ligger i fejd med gudarna men det verkar vara annorlunda med havsjättens familj. Ägir bjuder in gudarna på fest. Då Ägir brygger öl åt gudarna så är han bra att åberopa när man ska brygga denna ädla dryck. Bäst är dock att offra till Ägir och hans fru när man ska ut på havet och vill komma tillbaks oskadd. I äldre eddan är Ägir med i Hymiskviða och Lokasenna, han nämns även i Grímnismál och Helgakviða Hundingsbana in fyrri. Två tjänare hade Ägir, men Loke dödade den ene.

En insändare i SLA: Respektera religionsfriheten

En insändare i SLA: Respektera religionsfriheten

Internationella religionsfrihetsdagen

27 oktober är Internationella religionsfrihetsdagen. Det är bra att en sådan dag finns. Men religionsfrihet kan både betyda frihet till religionsutövning men också frihet från religion. Det finns dessvärre väldigt många som inte respekterar eller inser att det finns två aspekter av denna frihet. Islamiska statens anhängare är ett exempel hur det går när det inte finns religionsfrihet utan bara religion.

Många religioner som funnits eller finns har varit toleranta mot andra religioner. Sedan finns det de som aldrig har visat någon tolerans mot den andra parten. Kristendomen och islam har blivit världsreligioner och därmed ”riktiga religioner” på grund av sina religionskrig. Vem som varit värst i historien må de lärde tvista om.

I Sverige av idag finns det kristna uppdelade i otaliga samfund, det finns också sunni- och shiamuslimer och judar av olika slag likaså. Men glöm inte att det även finns wiccaner, buddister, satanister och asatroende. Samt inte att förglömma alla de där som tror på ”någonting”.

Minns och respektera religionsfriheten i Sverige den 27 oktober.

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i Skaraborgs Allehanda 2016-10-27

www.sla.se

Redan i hednisk tid kallade hedningarna sig för hedningar!

Redan i hednisk tid kallade hedningarna sig för hedningar!

Fä dör,
fränder dö,
land och folk förgås.
Sedan Håkon for
till de hedna gudarna,
många i träldom förtryckas.

Deyr fé,
deyja frændr,
eyðisk land ok láð;
síz Hôkon
fór með heiðin goð,
mǫrg es þjóð of þéuð

Så slutar dikten Hákonarmál eller översatt till svenska Håkonarmål. Dikten skrevs på 960-talet, inte långt efter kung Håkon stupat i strid år 961. Kanske gjordes den redan samma år. Mannen som lät göra dikten hette Eyvindr Skáldaspillir. Han trodde på den religion som varit hans fäders och han svek den aldrig. Eyvindr Skáldaspillir blotade och gjorde dikter till gudamakternas ära och han kallade gudarna för hedna gudar, hedniska gudar. Han sa aldrig att de var den forna sedens gudar. Redan på 960-talet enligt vår tidräkning använde folk som trodde på Oden, Brage och Tyr begreppet hedning. Kanske var det ursprungligen en beteckning de kristna använde om de som inte hade samma religion som de själva, kanske fanns det något nedsättande i ordet. Men många gånger i historien har folk börjat använda begrepp som först varit nedsättande till att själva använda det, och då som ett positivt ord.
Så låt oss kalla oss hedningar. Vi är hedningar som har en hednisk religion och tror på hedna gudar.
Asatro då, användes det begreppet i äldre tider? Ja kanske:
Ett altar han mig gjorde,
uppfört av stenar,
nu har stenen av glöden
till glas blivit;
han färgade den på nytt
med nötblod röd,
på asynjor alltid
Ottar trodde.

Hörg hann mér gerði
hlaðinn steinum,
– nú er grjót þat
at gleri orðit; –
rauð hann í nýju
nauta blóði;
æ trúði Óttarr
á ásynjur.

Så låter tionde versen i Sången om Hyndla på fornnordiska Hyndluljóð.
På asynjor alltid Ottar trodde, tro på asynjor låter nästan som tro på asar, asatro. Kanske fanns redan begreppet asatro redan i gamla hednisk tid?
Och varför ska man kalla någonting för forn sed? Forn sed syftar på den tro som fanns innan den nya seden det vill säga kristendomen kom. Men kristendomen är inte en sed enligt en riktig hedning, det är osed. Ingen kristen av idag säger att de utövar sed, då borde ingen heller utöva forn sed.
Sålunda ärade läsare, kalla er för hedningar, nyhedningar eller asatroende, det räcker gott och väl.

Hedniska furstar del II Håkon Adalsteinsfostre

Hedniska furstar del II Håkon Adalsteinfostre

Visst är det roligt med sannsagor som slutar bra? Berättelsen om kung Håkon slutar på bästa sätt, ty konungen far till Valhall!

Men vi tar det från början. Kung Harald känd under tillnamnet Hårfager enade Norge. Harald hade många söner med flera kvinnor och gav dem alla land att styra, men sonen Erik skulle efterträda fadern och var de sista åren av kung Haralds levnad medregent.  Håkon var Haralds son med en kvinna som hette Tora Mosterstong. Håkon föddes troligen 918 eller några år senare. Vid ungefär tio års ålder sändes Toras son till England. Det var sed för att kungar och andra stormän lät sina söner fostras av andra. Dels för att de skulle komma ut och se världen och utbilda sig men också för att bekräfta ingångna avtal. Man kanske kan säga att i vissa fall var dessa söner även en slags gisslan. Deras fäder kunde ju knappast bråka med varandra om deras söner bodde hos fienden. Kungen i England var Athelstan i Norge kallad Adalstein. I England kom den unge Håkon i kontakt med kristendomen och han övertalades att konvertera. Harald dog i Norge 933 och Håkon tog sig hem till Norge där brodern Erik nu tagit över. Håkon fick stöd av den engelske kungen som gav honom skepp och manskap.

Kung Erik for fram med våld och ogillade faderns idé att gett land till sina halvbröder. Erik fick namnet Blodyx efter sin brutalitet. Väl tillbaka i Norge ingick Håkon förbund med den mäktige Sigurd Ladejarl och de besegrade kungen som flydde ur landet. Erik hade bara varit kung i drygt två år. Adelstein i England lät den fördrivne kungen få land i England mot att han skyddade landet mot andra vikingar. Erik accepterade erbjudandet och styrde sedan Northumberland. Erik och hans familj blev samtidigt döpta. Adelstein avled 939.

Håkon var kristen och ville att folket skulle anta den nya religionen de visade inget intresse för det. Tvärtom var många negativa till att kungen försökte få in en ny lära i landet. I sagan om Håkon Adalsteinfostre står att läsa:

”Konung Håkon var en god kristen, när han kom till Norge. Men eftersom landet där var helt och hållet hedniskt och där rådde mycken avgudadyrkan, och eftersom där funnos många mäktiga män och han tyckte sig behöva mycken hjälp och välvilja av folket, så beslöt han sig för att hemlighålla sin kristendom. Han iakttog likväl söndagarna och fredagsfastan och införde i lagen den bestämmelsen, att man skulle börja julfirandet på samma tid som de kristna.”

Håkon kallade in präster från andra länder och lät bygga kyrkor. Detta gjorde han när han styrt några år och kände sig säker på sin makt. Men folket protesterade och en av de som var mest emot kristendomen var den gamle kamraten Sigurd Ladejarl.  En berättelse i sagan om Håkon Adalsteinfostre handlar om ett slags kompromiss, sagan berättar:

”Om hösten vid vinterns början hölls en offerfest på Hlader, och konungen kom dit. Han hade annars ständigt, då han befann sig där det blotades, plägat äta i ett litet hus för sig själv tillsamman med några få män, men bönderna knotade nu över att han icke satt i sitt högsäte, då det var så stor glädje bland folket. Jarlen uppmanade honom då att icke göra på detta sätt, och det blev också så, att konungen satt i sitt högsäte. När den första bägaren iskänktes, talade Sigurd jarl och vigde den åt Oden och drack konungen till ur hornet. Konungen tog emot det och gjorde korstecknet över det. Då sade Kår från Gryting: »Varför gör konungen så? Vill han ännu icke blota?» Sigurd jarl svarade: »Konungen gör nu så som alla de, som tro på sin egen kraft och viga bägaren åt Tor. Han gjorde hammartecknet över den innan han drack». Sedan var det lugnt den kvällen.

Dagen därefter, då man gick till bords, trängdes bönderna omkring konungen och begärde, att han skulle äta hästkött. Konungen ville det icke för någon del. Då bådo de honom dricka spadet, men han ville icke. Då bådo de honom äta flottet, men han ville icke heller detta, och det var nära, att de hade brukat våld mot honom. Sigurd jarl sade sig då vilja förlika dem, bjöd dem upphöra med larmet och bad konungen, att han skulle gapa över kittelgrepen, på vilken ångan från det kokande hästköttet hade lagt sig, så att den var något smord. Konungen gick fram, vecklade en handduk om grepen och gapade över den och gick sedan tillbaka till högsätet. Men ingen av parterna var tillfreds.

Senare på vintern tillreddes julgästning för konungen inne på Mären. Då det led mot jul, hölls ett möte mellan de åtta hövdingar, som mest stodo för bloten i hela Tröndelagen. Det var fyra från det yttre Tråndheim: Kår från Gryting, Asbjörn från Medalhus, Thorberg från Varnes och Orm från Ljoxa, och av intrönderna Blotolv från Olveshaug, Narve från Stav i Veradalen, Trånd haka från Eggja och Thore skägg från Husabö på Innerön. Dessa åtta män förbundo sig därtill, att de fyra uttrönderna skulle utrota kristendomen och de fyra intrönderna skulle tvinga konungen att blota. Uttrönderna foro med fyra skepp söderut till Möre, dräpte där tre präster och brände tre kyrkor och foro sedan tillbaka.”

Vidare berättar sagan:

”Då konung Håkon och Sigurd jarl kommo in på Mären med sitt folk, hade bönderna kommit dit i stort antal. Vid gästabudet den första dagen trängde sig bönderna in på konungen och bådo honom blota; de hotade att i annat fall bruka våld mot honom. Sigurd jarl medlade då emellan dem, och det kom därhän, att konung Håkon åt några bitar av en hästlever och drack alla minnesskålarna, som bönderna iskänkte åt honom, utan att göra korstecknet över dem. Då gästabudet var slut, foro konungen och jarlen genast ut till Hlader. Konungen var mycket förstämd och gjorde sig genast i ordning att med allt sitt folk fara bort från Tråndheim, men sade, att han skulle komma manstarkare igen till Tråndheim och vedergälla trönderna den fientlighet, som de hade visat honom. Sigurd jarl bad konungen, att han icke skulle tillräkna trönderna detta, och sade, att det icke skulle vara till gagn för konungen att hota eller bekämpa landsmän och minst där landets största styrka var, såsom i Tråndheim. Men konungen var så vred, att man icke kunde komma till tals med honom. Han for bort från Tråndheim och söderut till Möre och stannade där under vintern och våren. Vid sommarens början samlade han en här omkring sig, och det sades, att han med denna skulle draga emot trönderna.”

Konflikten avbryts då Erik Blodyx söner med danske kungens hjälp anföll landet. Sagan säger:

”Då konungen sporde dessa tidender, tyckte han sig behöva hjälp och sände bud till Sigurd jarl och andra hövdingar, av vilka han kunde vänta bistånd, att de skulle komma till honom. Sigurd jarl kom till konung Håkon och hade en mycket stor här. Där voro alla de trönder, som om vintern mest hade ansatt konungen för att tvinga honom till att blota; de blevo nu alla på Sigurd Jarls förböner förlikta med konungen.”

Sagan om Håkon som berättas i Heimskringla nedtecknades av Snorre Sturlasson. Det är onekligen ett glapp i tiden mellan kungens levnad och författarens penna, men av sagan kan man utröna följande: Kung Håkon var kristen och vill få folket att anamma den främmande tron. Folket var emot och de lyckades förmå kungen att i viss mån erkänna och delvis i alla falla blota till de gamla gudarna. Konflikten fortsatte dock och den kunde först stillas då den avsatte kungens kristna söner kom. Dessa fick hjälp av danskarna. Konflikten fortsatte under hela Håkons regering och sönerna till Erik Blodyx återkom. Men av allt att döma så återgick Håkon till sina fäders tro. Folket i Norge ville inte byta religion och ville Håkon vara kung, ja då fick han acceptera detta. Håkons fiender var ju kristna så varför stödja kristendomen när ens vänner är hedningar och fienderna kristna?

År 961 var det dags igen för Erikssönerna att försöka ta makten, nu hade de stöd av Harald Blåtand. Kan ju nämnas helt kort att bröderna var sju från början och deras namn var Gamle, Guttorm, Harald, Ragnfröd, Erling, Gudröd och Sigurd. De två äldsta hade redan stupat och nu var det Harald även kallad Harald Gråfäll som var deras ledare. Modern, drottning Gunhild syns ha haft mycket makt över sönerna.

Oväntat kom bröderna med en här främst bestående av danskar. Norske kungen samlade sin hird och uppbådade bönderna i trakten. Danskarna steg i land i Hordaland på ön Stord. Vid Fitjar möttes härarna. Källorna säger att den danska hären var större än den norska. Norrmännen slog dock tillbaka och sagan säger till eftervärlden:

”Konung Håkon var i spetsen för sin fylking, förföljde häftigt de flyende och utdelade täta och hårda hugg. Då kom en pil flygande, en av det slag som kallas »flein», och träffade konung Håkon i armen, i muskeln nedanför axeln. Många påstå, att Gunnhilds skosven, som hette Kisping, hade sprungit fram i vimlet och ropat: »Giv plats för konungens baneman!» och därefter avskjutit pilen mot konung Håkon. Somliga åter säga, att ingen vet, vem som sköt, och det kan väl också vara så, ty pilar och spjut och alla slags kastvapen flögo så tätt som snö.”

Pilen som nämns är en pil med lång och rak spets, troligen gjord för att kunna bryta igenom ringbrynja eller annan form av rustning.

Håkon var döende. Han hade ingen son, bar en dotter. Han lät då skicka bud efter sina fiender och lät dem förstå att han lät Harald Gråfäll bli kung mot att de visade skonsamhet mot Håkons vänner. Spå skedde Harald blev ny kung. Håkon ska ha sagt på dödsbädden:

” »Om det förunnas mig att leva», sade han, »skall jag fara bort ifrån landet och till kristna män och göra bot för vad jag brutit emot Gud; men om jag dör här i hedendom, så given mig här den grav som synes eder bäst!»”

Håkon dog i hedendomen. Han fick en hednisk grav och hans vän och släktingen skalden Eyvindr Skáldaspillir, ”skaldefördärvaren”, tillnamnet ska betyd att han ”lånade andra skalders verk, gjorde en dikt till vännen och släktingens ära. Det är en helt och hållet hednisk dikt, den handlar om att den stupade kungen kommer till Valhall. Två valkyrior kommer och utkorar att kungen stupar. Dikten tar upp att Håkon undrar hur de hedniska makterna ska emotta honom som varit kristen. De lugnar honom och Håkon mottags av Brage och Hermod. Dikten slutar med att Håkon tas emot av Oden. Eyvindr använder ordet hednisk positivt ska kanske tilläggas. Håkon var först hedning, sedan kristen och en dessvärre fanatisk sådan. Men han slutade sitt liv som hedning och ingen må tro annat än att han är i Valhall. Skam den som tro någonting annat!

Hákonarmál, Håkonarmål

Gondul och Skogul
sände Gauta-Ty
att välja bland konungar,
vilken av Inges ätt
skulle till Oden fara
och vara i Valhall.

De funno Björns broder,
klädd i brynja;
den härlige kungen
stod under baneret.
Svärden voro dragna,
spjuten skakades.
Striden, begynte.

Med rop han äggade
hålöger och holmryger;
jarlarnas bane
ilade till kampen.
Godt följe av norrmän
hade den givmilde
ö-danernas skräck,
där hjälmklädd han stod.

I vrede han fällde
sin brynja till marken,
hirdmännens herre,
förrn kampen begynte.
Med männen skämtade
den gladlynte kungen,
som skulle värja sitt land.
Klädd i guldhjälm han stod.

Så bet svärdet
i konungens hand
genom brynjans stål,
som om i vatten den stunges.
Spjuten klungo,
sköldarna brusto,
svärden rungade
mot männens huvud.

Sköldar och skallar
krossades skonlöst
av Håkonsmännens
hårda klingor.
Strid blev på ön;
kungarna färgade
de blanka sköldarna
i männens blod.

Svärden blixtrade
i blodiga sår;
spjuten sig sträckte
efter männens liv.
Blodet frusade
på blanka sköldar;
ur såren en ström
rann på Stordöns strand.

Härarna blandades
i kampens tummel
under de ringprydda
röda sköldarna.
Blodvågen brusade
i Odens storm;
mång kämpe där sjönk
i sitt blod till marken.

Kungarna sutto
med dragna svärd,
med bräckta sköldar
och rivna brynjor.
Ej glad var hären,
som skulle till Valhall
nu träda färden.

Mot spjutet sig stödde
Gondul och sade:
»Nu växer gudarnas
följe, då Håkon
med en talrik här
till sig de bjudit».

Konungen hörde,
vad valkyriorna talte,
de höga, från hästens rygg.
Klokt de sig tedde,
där hjälmklädda de sutto
med skölden framför sig.

»Vi skiftar du så» — sade Håkon —
»kampen, Spjut-Skogul?
Jag var dock värd seger av gudarna».
»Vi det vålla» — sade Skogul —
»att fältet du höll
och dina fiender flydde».

»Låtom oss rida»,
sade den mäktiga Skogul,
»till gudarnas gröna hem
och säga Oden,
att en härskare kommer
nu för att se honom själv».

»Hermod och Brage»,
sade Hropta-Ty,
»gån kungen till mötes!
En furste nu kommer,
en väldig kämpe,
hit till vår sal».

Konungen sade
— han kom från striden
och blodbestänkt han stod —:
»Mycket ovänlig
synes mig Oden;
hans sinnelag jag rädes».

»Alla enhärjars fred
skall du hava, konung!
Tag del i åsarnas gästbud!
Jarlars fiende,
du har här inne
åtta bröder», sade Brage.

»Stridsrustningen min»,
sade den gode kungen,
»vill jag själv behålla.
Hjälmen och brynjan
skola förvaras väl;
godt är att tillhands dem hava».

Nu det röntes,
huru konungen hade
helgedomarna skonat,
då alla gudar
Håkon bjödo
att välkommen vara.

På en lycklig dag
den konung födes,
som får ett sådant sinne.
Hans ålder
i alla tider
skall prisas som god.

Ur fjättrarna löst
skall Fenresulven
mot mänskorna fara,
innan en konung
god som denne
fyller hans tomma plats.

Fä dör,
fränder dö,
land och folk förgås.
Sedan Håkon for
till de hedna gudarna,
många i träldom förtryckas.

 

 

 

 

 

 

Se det med ett leende, potatisens dag

Se det med ett leende, potatisens dag

Till en kokt potatis
Till en kokt potatis
Dina ögon äro elva
Du är brun som knäck och kola
och ditt skinn har läckert spruckit
sen jag stuckit
gaffeln i´t.

För min kniv ditt skal skall falla
Faller ett skal – faller alla
Snart du hunnen är till munnen
Lilla knöl – jag äääter Dig!

Ja så diktade redan 1960 poeten Povel Ramel till den lilla knöl alla har bitit i.
Sedan några år har även potatisen sin dag och det finns förstås en potatisakademi. Den stora dagen för potatisätning är den 24 oktober.
http://potatisakademien.se/

potatis

Knöl som är ätlig

gris

Knöl som är oätlig och inte prisvärd.

 

Är 24 oktober en högtidsdag?

Är 24 oktober en högtidsdag?

Är 24 oktober en högtidsdag? Ja frågan är faktiskt befogad. Det är nämligen så här att den traditionella flyttdagen var vid mickelsmäss som infaller 29 september.

1819 ändrades bestämmelserna så att flyttdagen försköts till den 24 oktober i stället och helgens betydelse minskade därmed. Anledningen till förskjutningen var att vid övergången till den gregorianska kalendern 1753 förlorades elva dagar vilket gjorde att Mikaeli infaller elva dagar tidigare. Följden av detta blev att mycket av skördearbetena inte hann avslutas till mickelsmäss. På sina håll följde begreppet mickelsmäss med och firades då den 24 oktober.

Mickelsmäss började sluta vara en viktig högtid för många i slutet av 1800-talet och början av det nya seklet. Folk arbetade inte i samma utsträckning som tidigare inom jordbruket och folket i det gryende industrisamhället flyttade inte i samma utsträckning som tidigare och behovet av marknader minskade i takt med att affärer i såväl städer som i byar ökade.

Intresset för mickelsmässan har ökat de senaste åren och då firas den vid 29 september, men 24 oktober har då helt glömts av. Så svaret på frågan om 24 oktober är en högtidsdag får nog besvaras med ett nja.

Asatron levde vidare i sagorna: Barnen som for upp till månen

Asatron levde vidare i sagorna: Barnen som for upp till månen

Jack and Jill went up the hill

To fetch a pail of water.

Jack fell down and broke his crown,

And Jill came tumbling after.

Up Jack got, and home did trot,

As fast as he could caper,

He went to bed to mend his head

With vinegar and brown paper.

Denna vers är den första i en känd engelsk barnkammarrim, på engelska kallad  ”nursery rhyme”. Två syskon ska hämta vatten de har en stång som de bär en spann på. Det finns olika variationer av sången och en version har 15 verser. I en av dem kommer de upp till Månen.

  1. Ganglere frågade: huru styrer han solens och månans gång. Har svarade: En man är nämnd Mundelföre, som hade två barn: de voro så fagra och sköna, att han kallade den ene Måne och sin dotter Sol och gifte han dem med en man, som hette Glen; men Gudarne, som fortörnades öfver denna stolthet, borttogo begge dessa syskonen och satte dem upp på himmelen: de läto Sol köra de hastar, som drogo solens vagn, hvilken Gudarne hade skapat, för att upplysa himmelen, af de gnistor som flögo ur Muspelhem. Desse hästar heta så: Arvaker och Alsvider: under deras bogar satte gudarne tvänne pustar, för att svalka dem och i somliga sånger kallas de Isarnkol. Måne styrer månens gång och råder för ny och nedan. Han tog från jorden två barn, som hette Bil och Hjuke, då de gingo från den brunn, Som Byrger heter och buro på sina skuldror en så, som heter Säg och såstången Simul. Vidfinn är deras fader och de åtfölja städse månen, såsom man ifrån jorden kan se.

Dessa rader i Snorres edda i kapitlet Gylfaginning vers 11 säger ju nästan likadant. Två syskon, pojke och flicka bär en stång med ”så” på. Namnet Jill är ju bra likt Bil.

Månen är i båda fallen ett manligt väsen. I många kulturer är Solen maskulinum och Månen femininum men inte i den nordiska tron.

Vad som förenar sagorna

Två syskon som bär ett öskar på en stång kommer upp till himlen.

Vad som skiljer sagorna

I barnkammarrimmet kommer barnen hem igen och efter att ha upplevt många äventyr.

I eddan tas barnen upp och blir Måne, mångudens följeslagare och gudamakter de med. Bil nämn uttryckligen som asynja. Hon är föresten den av syskonen som nämns på flest håll i Snorres edda, Hjuke nämns endast en gång. Fullmånen associeras med Hjuke och månens nedan med Bil.

Övrigt

Det finns några fler teorier om den brittiska barnsagan. Några har menat på att det funnits anspelningar på olika politiska skeenden i den engelska historien. Det finns dock så många teorier om vad som kan läsas in så det kan bli lite svåröverskådligt. Troligen har dock sagan ibland använts som någon form av satir då man inte vågat säga saker rent ut. En något makaber teori är att sagan handlar om franske kungen Ludvig XVI och hans drottning Marie Antoinette som avrättades under franska revolutionen. ”Jack fell down and broke his crown,

And Jill came tumbling after” ska syfta på detta.

Slutord

Det får sägas vara bevisat att sagorna har en ursprung gemensamt. Sagorna har utvecklats olika men grunden om två barn som är ute för att hämta vatten men kommer till Månen är med i de båda. Asatron levde vidare i ett engelskt barnkammarrim.

moon

hjuki_and_bil

”Barnen i månen med spann och stång.

hjukibilmaninthemoon

hjuke-och-bil

hjuke-och-bil-svart-vitt

bil-mani-and-hjuki

Få konstnärer har avbildat syskonen, men här är några illustrationer. Måne är också med på några av dem.