Alvablot och alla helgonsdag.

Freyr_riding_Gullinbursti

Guden Frej, alvernas furste.

Alla helgonsdag. Rörlig helg mellan 31/10-6/11.

Andra november. Alla själars dag.

Både allhelgona och alla själars dag har gemensamt ursprung. Ursprungligen firade hedningarna i Nordeuropa fester till sina döda förfäder. De kristna införde då firandet av helgon men som sedan blev att man hedrade alla döda kristna. Reformationen försökte ta bort seden men lyckades aldrig riktigt.

I Sverige har man mest i stillsamhet hedra sina döda släktingar och prytt gravar med ljus.

Nyhedniskt förslag: Alvablot. Frej och alverna är bland de makter som ska uppmärksammas. Alvablot skedde i förkristen tid i enskildhet eller rättare man firade sina släktingar som avlidit och man bjöd då inte in andra. Gästfrihet som var vanligt gällde inte nu då man ville vara ensam med sina förfäder. Detta bör vi tänka på även idag.

anti-halloween

Strunt i amerikan$k kulturimperialism. Visst är halloween en hednisk sed från början, men den har urartat.

Skönhetstävling. Elizabeth II vs. Aishwarya Rai.

Nu blir det strid på kniven, allt har bara varit uppvärmning, nu kommer en episk kamp mellan två kvinnor. Båda kommer föresten från länder som är med i Samväldet.

Först ut är Elizabeth II född 1926 i Storbritannien. Hon har många fina titlar, en av dem är trons försvarare, tror ni det kan påverka segern? Hon var föresten med som soldat i andra väldskriget och kan konsten att kämpa.

Andra tävlande är en veteran inom skönhetstävlingar, hon blev Miss World 1994. Hon heter Aishwarya Rai. När hon inte lever på sitt utseende så spelar hon in film, fast då lever hon ju på sitt utseende då också.

Bettan eller Ashan?, Kristus eller Krishna? Din röst kan påverka giganternas kamp!

E 3

E 2

E 1

Elizabeth II

Rai 3

Rai 2

Rai 1

Skönhetstävling. Christina Odenberg vs. Joanna Lacher.

Åter en spännande kamp mellan två härliga tjejer.

Först ut är Christina Odenberg född 1940 i Sverige. Mest känd för att ha varit den försa biskopen i Sverige av kvinnligt kön. Hon möter ingen mindre än allas vår Joanna Lacher. Polskan tror på sina fäders gudamakter och svenskan på en gud som inte härstammar från Svedala. Fast visst ska Odenberg ha en guldstjärna för sitt efternamn?

Joanna Lacher är född 1987 i Polen. Mest känd för att hon är såväl musiker som sångerska i bandet Percival Schuttenbach.

Obekräftade rykten säger att Christina har läst Bibeln fler gånger än Joanna.

Låt kampen börja!

christina Odenberg 3 Christina Odenberg 2 Christina Odenberg 1

Joanna Lacher 3 Joanna Lacher 2 Joanna Lacher 1

Skönhetstävling. Masha Scream vs. Antje Jackelen!

Och så var det dags igen för en skönhetstävling, denna gången en tvekamp mellan två damer. Värt att notera att båda tävlande kommer från länder som inte längre finns.

Vem är vackrast av de två? Spelar religion in hur man ser ut?

Maria Arkhipova, född 1983 i Sovjetunionen, sångerska. Hedning.

Kuriosa: kallas såväl Masha som Scream, sista efter sitt sätt att sjunga.

Masha tävling

Antje Jackelén född 1955 i Västtyskland, svensk ärkebiskop. Monoteist.

Kuriosa: Haft kontakter med den ökända östtyska säkerhetspolisen Stasi.

Ärkebiskop

Vad säger ni ärade jury? Kommentarsfältet  nedan används för att ge rättvisa omdömen.

Myntoffer och symbolism

Myntoffer och symbolism

Historiska museet

Lördagen 17 oktober besökte tre medlemmar i föreningen två museer i Stockholm. Det första var Historiska Museet och mycket kan berättas om det. Forntiden, vikingatiden, medeltiden och nyare tid gick igenom. I det så kallade Guldrummet där mängder med föremål av guld och andra ädla metaller finns att beskåda passade deltagarna på att göra ett så kallat myntoffer. I en liten ”önskebrunn” i rummets mitt kan den som så önskar kasta ner mynt. Så gjordes men vända mot den monter där såväl hammare till Tors ära som statyetter och smycken föresällande Oden, Frej och Tyr offrades en krona till makterna. Nog är det något visst att offra framför hedniska avbilder som har minst tusen års historia bakom sig.

Historiska museet var förstås intressant och värt att besöka. Dessvärre så har det poliskt korrekta varit framme. Lite hbtq-propaganda och annat trams fanns med. Men det förbi gicks av medlemmarna.

Nästa anhalt var prins Eugens Waldemarsudde. Förutom Utställningen om målarprinsen och en mindre utställning gjord av Karin Broos kallad ”Still life” var den utställning som fått namnet ”Symbolism och dekadens” den som frågade deltagarnas intresse mest.

”Symbolismen kan beskrivas som en radikal, internationell konstfilosofi med fokus på konstskapandets djupare syften, på konstnärsrollen och på eftersträvansvärda förhållningssätt till en yttre och inre värld. Med inspiration hämtad från det undermedvetna, mystik, minnen, drömmar, känslor och stämningar skapade symbolisterna fascinerande konstverk, poesi och musik. I vår tid är symbolismen dagsaktuell genom det stora intresse som tillmäts denna konstriktning inom populärkulturens science fiction och fantasy.

Man brukar hävda att symbolismen först etablerades i Frankrike inom litteraturen som en reaktion både mot realism och naturalism, och mot ett alltmer industrialiserat samhälle. En tidig manifestation ägde rum 1886 då poeten Jean Moréas publicerade sitt Symbolistiska manifest i tidningen Le Figaros litterära bilaga. Moréas och många andra franska poeter och konstnärer framhöll att en synlig och som man tyckte ytlig och krass yttre verklighet borde överges för en subjektiv och ständigt undanglidande inre värld präglad av det undermedvetna, drifter, känslor, fantasi, mystik, drömmar och minnen. Symbolismens konstnärer gav uttryck åt denna uppfattning motivmässigt genom att låta sig inspireras av myter, sagor och legender, men också genom att ge sig hän åt inre fria fantasier och experimentella skapandeakter där färgernas eller språkens egna uttrycksvärden lyftes fram.

Teosofi, hypnos, suggestioner, spiritistiska seanser, alkemistiska experiment och droger intresserade i synnerhet de dekadenta poeterna och konstnärerna. Dekadensen, som var en parallell företeelse till symbolismen, präglades av mystik och av starka intressen för underliggande drifter. Dekadenterna antog en anarkistisk hållning gentemot både konsten och omvärlden”.

Så säger citatet från museets egen sida och den ger bra information. Bland konstnärerna kan nämnas att en och annan som varit med på bloggen Ideell kulturkamp fanns representerade. Några konstnärer kan nämnas: Richard berg, August Strindberg, Akseli Gallen-Kallela, Ivar Arosenius, Janis Rozentāls, Agens de Frumerie och jan Bauer. Målarprinsen Hans kungliga Höghet Prins Eugen, Hertig av Närke fanns förstås representerad.

Måltid intogs på Waldemarsudde och maten var bra men priserna var något i överkant. Färden gick sedan mot Centralstationen och i väntan på hemresa besöktes en pub.

Historiska Museet: http://www.historiska.se

Waldemarsudde: http://www.waldemarsudde.se

Waldemarsudde

Slaget vid Azincourt

Slaget vid Azincourt

För sexhundra år sedan stod slaget vid Azincourt, ibland skrivet Agincourt ett av senmedeltidens mest kända slag. En viss engelsk författare har nog lite med den saken att göra. Slaget som stod den 25 oktober utkämpades mellan England och Frankrike under den konflikt som eftervärlden kallat hundraårskriget.

Förhandlingar hade pågått en tid, men sommaren 1415 beslöt den engelske kungen Henrik V att rusta en här för att segla över kanalen. Så gjordes, invasionen gick bra och städer intogs. Fransmännen samlade sig till motvärn och en här bestående av såväl feodalt kavalleri som värvat fotfolk samlades ihop. Fransmännen lyckades värva ihop många män men som så ofta då det gällde den franska adeln var det splittringar inom leden, rang och värdighetstvister uppkom, det hade det gjort tidigare under kriget och det verkar som om ingen fransman lärt sig av detta. Engelsmännen hade inte några sådana interna problem, de hade problem av andra slag. Engelsmännen var i numerärt underläge, hösten hade kommit och med den sjukdom och brist på förnödenheter. De två arméerna närmade sig varandra. Vid trakten runt Azincourt möttes de stridande den 24 oktober, det var då sent på kvällen och båda inväntade striden som skulle utkämpas nästa dag.

Engelsmännens styrka bestod mest av bågskyttar. Dessa ställde upp sig så att de hade tagit vässade träpålar som de satte ner i marken med spetsen riktad mot fienden. Till skydd mot anfall hade de skydd av avsuttna riddare och tungt beväpnat fotfolk. Detta var en taktik som använts förut och som gett utdelning. Bågskyttarna hade segrat vid Crécy 1346 och Poitiers 1356. Englands trupper stod uppställda mellan två skogsområden, mellan dessa var en åker, nyligen plöjd. Då det regnar mycket, var marken både blöt, hal och mjuk. Detta försvårade framryckning. Henriks män hade intagit en defensiv ställning men fransmännen tvekade att rycka fram på grund av terrängen. Henrik V lät då bågskyttar rycka fram och inleda striden med att beskjuta sina fiender. Då detta påbörjades lät den franske ledaren Charles d’Albret ge order om anfall.

Anfallen gjordes men pilregent skördade mängder med mäns och hästars liv. De döda och sårade försvårade för de som kom efter. Döda samlades på döda. Det bör påpekas att terrängen mellan skogsområdena och den plöjda åker var ganska smalt. Fransmännen kunde inta utnyttja sin numerära överlägsenhet, då alla inte kunde rycka fram på en gång.

Till slut kom det dock fram fransmän mot de engelska ställningarna, det hade även blivit så att det började ta slut på pilar och en del bågskyttar tog sig ut på slagfältet för att plocka upp pilar. I den man mot man strid som utkämpades deltog kung Henrik själv. Enligt en uppgift ska hans krona på hans hjälm ha skadat av ett yxhugg, en annan uppgift att han ska ha riskerat att dödas med räddast av en walesisk soldat. Striden utfall till engelsmännens fördel, många fångar togs. En mindre fransk styrka, troligen en irreguljär sådan hade försökt ta sig runt de engelska ställningarna och anföll trossen som var vaktad av en mindre styrka. Detta anfall slogs tillbaka, men då Henrik V hörde detta trodde han liksom sina andra män att det var en ny här som kom den franska till undsättning. Henrik lät nu ge order om att fångarna som tagits skulle dödats. Detta var något ovanligt, att ta fångar för att sedan låta deras familjer lösa ut dem från fångenskap var en del av denna tids sed och många soldater gjorde stora pengar när de fått tag i någon högättad och rik fånge. Men nu var det inte tal om sådant och de kanske mellan mer än 200 fångarna som tagits dödades utan pardon.

Slaget slutade med att fransmännen, de som var kvar flydde. I slutet av striden togs åter fångar, men dessa avrättades inte. Bland de stupade fanns Charles d’Albret. Hur många som deltog i slaget och hur många som dog är något de lärde spekulerat i. Franska sidan beräknats ha allt mellan 12 000 till hela 36 000 man i sina led. Av dessa ska mellan 7000 och 11 000 stupat. Det var under alla omständigheter ett blodigt slag. Förutom att ingen gisslan tog under slaget så tog många av de franska riddarna och soldaterna och drunknade i gyttjan när de sårats.

Kung Henrik V förluster var små. 112 döda har det sagts. Den mest högättade bland dessa var hertigen Edvard av York, barnbarn till kung Edvard III. Engelska hären ska varit mellan 6000-9000 man. Troligen var det runt 5000 bågskyttar och kanske 1000 andra stridande.

Slaget var ett avgörande inte bara rent millitärt, det mäklades fred och det bestämdes att kung Henrik skulle efterträda den svage och sinnesjuke franske kungen Karl VI. En viss politisk förvirring i Frankrike kan nog ha att göra med kungens sjukdom. Så blev det nu inte. Såväl Henrik och Karl avled 1422, Henrik dog bara några månader innan sin kunglige kollega. Kriget återupptogs och slutade först 1456. Då hade det engelska inbördeskriget, rosronas krig just börjats. Men det är ju en annan historia!

Karta

Karta över slaget.

Henrik V vid Azincourt

Kung Henrik V deltog i slaget.

Minnesten 1415

Monument över slaget

Havamal och flyktingströmmen till Sverige!

Utan att säga för mycket om den så kallade flyktingkatastrofen så kommer här en liten kommentar efter det att makthavarna sagt att skattebetalarna måste punga ut minst 29 miljarder kronor extra:

”Ljuv bliver led om länge kvar på annans bänk han bliver”.

Orden kommer från Oden, den högste guden och den visaste i hela de nio världarna. Om Sverige kommer ta in många flyktingar och dessa i sin tur kommer att bekosta samhället så leder det till konflikter. För problemet är ju inte att Sverige hjälper folk i nöd, utan att man sedan inte kommer att sända hem dem. Många av flyktingarna vill starta om här. Och ärligt de bryr sig knappast om hur det ska betalas. Men en god gäst lämnar värdens hushåll. Många av de så kallade flyktingarna är inte goda gäster.

Fahrenskog 4

Allfader du är alltid visast!