Skadi’s Hymn

Skadi’s Hymn

Hail to Thee, Skadi, Frost Woman,
whose bow sings death
through the land of white stillness;
hail to You, O fur-bearing,
snowshoed Merciless One,
hard-edged as a sheet of Arctic ice,
yet clearer and lovelier than even that.

Hail, Lady of Snows, half-remembered Queen
whose knife flashes swiftly to end the struggle,
hail Skadi, pale-eyed, black-haired, luminous
as bone under moonlight.

Hail, Huntress whose arrows fly truest,
hail, Cold One whose heart beats blue fire
beneath Your breast of snow,
hail Skadi, whose tracks lead us
beyond the white cold,
into memory, into forgetting,
into slow sleep.

We praise You, O Daughter of Thiazi,
giantess, mighty Queen of winter
from snow to melt.

(Elizabeth Vongvisith)

Skadi17-s

Else Christensen

Else Christensen

Else Christensen är inte vidare känd i Sverige, trots att hon kommer från södra broderlandet Danmark. För att råda bot på detta så kommer här en artikel om denna dam.

Else som föddes med efternamnet Oscher i Esbjerg. Året var 1913, när Else Oscher var 20 år flyttade hon till Köpenhamn. Här träffade hon Christian Christensen. Denne herre var en orolig själ. Han hade politiskt radikala åsikter och var påverkad av såväl anarkism, som syndikalism. Else lät sig influeras av olika radikala strömmingar men kom sedan i kontakt med och gifte sig med Aage Alex Christensen. Denne Christensen hade något annan syn på politik än sin namne Christian, Alex var nämligen nationalsocialist och hade tillhört danska nationalsocialistiska arbetarpartiet. Han hade varit del av den vänsterflygel inom partiet som störtades i en intern maktstrid.  När Tyskarna i april tog över kontrollen av Danmark så hamnade både Else och Aage i tysk arrest. Else släpptes efter tre dagar men maken fick kortare straff. De anses ha misstänkts för att vara någon slags ”nationalbolsjeviker”. Efter krigets slut 1945 emigrerade paret Christensen till Storbritannien och sedan Kanada. Efteråt förklarade Else att hon och henens make hade sympatiserat med den socialistiska delen av den bruna ideologin, men de var danskar och inte tyskar. Därför var de under kriget neutrala.

Intresset för den förkristna religionen hade paret Christensen haft länge, efter kriget då de bodde i Kanada kom de i kontakt med andra som de själva var influerade av nordisk hedendom men också av diverse rasläror. En av de som Christensen kom i kontakt med var James K Warner. Denne hade varit med i amerikanskt nationalsocialistsikt parti men inte fått något större gehör för sina idéer om att lansera asatro som ett alternativ. Warner lät en del av sitt skrivna material komma i Elses ägo. Bland dessa fanns skrifter av Alexander Rud Mills, en australiensisk odinist. Else var också inspirerad av psykologen Carl Jungs läror.

1969 bilade Christensen Odinist Fellowship. Två år senare avled maken. Else kom i kontakt med flera andra personer och grupper som var influerade av asatron. Else Christensen hade en rasbaserad syn på asatron och var minst sagt skeptisk mot judar, kristendom och det vi i dag kallar ”mångkultur”. Kritik kom från en del personer som ogillade det stöd och förståelse som Else visade Adolf Hitler och hans läror. Hon försvarade sig mot detta, med att hon bra försökte vara objektiv i bedömningen av denne man och hans gärning.

På 1980 talet började Else att försöka sprida sina religiösa tankar på amerikanska fängelser. Hon försökte även förmå myndigheterna i Florida att erkänna Odinism som religion.

1993 greps Else Christensen. Hon påstods ha smugglar narkotika i sin bil. Själv hävande och hennes anhängare att hon var utsatt av en komplott. Någon hade placerat drogerna i hennes bil för att sedan få henen arresterad. Else dömdes till fängelse. Innan straffet avkunnades hade hon kommit i kontakt med Stephen McNallen och hans Asatru Folk Assembly.

Efter tiden i fängelse lät de amerikanska myndigheterna Else utvisas till Kanada. Hon gjorde bland annat ett försökt att återskapa sin organisation från 1969. Men åren tog ut sin rätt, Else fortsatte skriva och publicera sina artiklar men en del radikala tankar hade ändrats. Else lät förstå att hon helst såg ett andligt än politiskt uppvakande hos de vita.

Else Christensen avled 2004 den 4 maj.

Alex Christensen

Maken Alex Christensen.

Alexander_Rud_Mills

Rud Mills, inspirerade Else.

Else Christensen

Else Christensen vid 79 år ålder.

En dag till Skades ära!

En dag till Skades ära!

skadi_by_quintuscassius-d4jvcs1

Vintern är en årstid de flesta förknippar med Skade. Men som alla vet så hittade de kristna på en motpol till Skade. Denna motpol hette Elin av Skövde. Skövde är ju vår gudinnas stad. Ty förr hette det Skade vi. Elin eller Helena som hon heter har sin dag den 31 juli. Men nu börjar slutet av sommaren och snart är det höst. På hösten jagas det. Så ni som jagar kan ju kanske passa på och se över jaktvapen och utrustningen, samt sända en tanke till vår gudinna Skade! Låt sista juli bli en dag till Skades ära!

Insändare i Skaraborgsbygden: Hjertén, Kjellén var först!

Insändare i Skaraborgsbygden: Hjertén, Kjellén var först!

Replik på Lars Hjerténs debattinlägg 14 juli 2016:

Rudolf Kjellén myntade begreppet folkhemmet!

Rudolf Kjellén föddes 1864. Fadern var kyrkoherde. Sonen studerade i Uppsala 1880. Han var med i Västgöta nation, sånganförare och slutligen inspektor. 1901 utnämndes Kjellén till professor i statskunskap och statistik. Kjellén blev 1916 professor i vältalighet och statskunskap i Uppsala.

1905–08 var Kjellén riksdagsman i andra och 1911–17 i första kammaren. Någon utpräglad politiker var inte Kjellén och inte partibunden i egentlig mening. Han var vad man kallade på tidens språk unghöger och ville reformera de konservativa. 1922 dog Kjellén efter en tids sjukdom. Han begravdes på Uppsala gamla kyrkogård.

Kjellén var för idén att staten skulle bekosta pensioner och sjukvård, han var med andra ord för det vi skulle kalla välfärdssamhälle. Ett bevis därpå är att Rudolf Kjellén var den förste i Sverige som myntade begreppet folkhemmet. Socialdemokraten Per Albin Hansson tog sedan upp idén. Men väl värt att notera att det inte var S-ledaren som var först med folkhemmet.

Folkhemmet som begrepp lanserade Kjellén åren innan första världskriget, ungefär samtidigt nämnde han begreppet nationalsocialism. En del har velat göra gällande att Kjellén var först med detta ord och därmed skulle den ideologi som förknippas med Tyskland en i grunden svensk uppfinning. Helt taget ur luften är det inte, Kjelléns skrifter lästes ofta i Tyskland. Kjellén myntade begreppet geopolitik, läran om geopolitik säger att olika länders och stater utformas beroende på sitt geografiska läge.

Det är inom geopolitiken Kjellén blivit känd i världen utanför vårt lands gränser. Såväl britter, japaner och tyskar har läst Kjelléns skrifter. De mest kända skrifterna inom dessa områden är ”Stormakterna” och ”Staten som livsform”. Rudolf Kjelléns läror var, och är, omstridda. Han var inte tillräckligt mycket höger för att vara traditionell höger, inte tillräckligt mycket vänster för att räknas dit heller. Liberal var han absolut inte! Kjelléns syn på socialism innebar inte klasskamp och än mindre klasshat. Han ville inte att svenskarna skulle delas in i klasser som i grund och botten bara är indelning beroende på ekonomi utan han ville att de skulle finna en ny gemenskap och denna gemenskap var nationen!

Henrik Andersson

Skaraborgsbygden 29/7 2016. På tidningens hemsida utlagd redan den 27/7.

http://www.skaraborgsbygden.se

En insändare i Sla: Neutralitet det bästa för Sverige

Neutralitet det bästa för Sverige

NATO

Sverige har ett så kallat värdlandsavtal med NATO. Men medlemmar i NATO är inte bara de västeuropeiska länderna Storbritannien, Frankrike och Tyskland, samt förstås USA utan Turkiet.

Men är det verkligen bra för Sverige att vara i en slags militärallians med detta land? Statskuppen nu i dagarna och Turkiets konflikt med kurderna inom landet gör att man är än mer kritisk till värdlandsavtalet. Sverige har haft fred sedan 1814, på grund av sin alliansfrihet och neutralitet. Och som det ser ut nu så är neutralitet det bästa för Sverige. Upphäv värdlandsavtalet och inför neutralitet.

Henrik Andersson

29 juli 2016

http://www.sla.se

Färöarnas gud

Färöarnas gud

Om en gud ska vara företrädare för färöingarna så borde valet vara självklart. Det är ingen mindre än guden Tor! Midgårdormens fiende, bockarnas herre, den ofries vän, Meiles broder och Sivs make har den viktigaste staden på Färöarnas uppkallad efter sig. Stadens namn är Torshavn och stadens vapen är Tors hammare!

Tórshavn som staden heter på landets tungomål är uppkallad efter Tor. Men nationaldagen den 29 juli firas till minne av Olof den helige. Denne Olof har av många setts som en slags kristen version av Tor.

Och Färöarnas vapen, nog påminner väduren på det blå fältet om en av Tors bockar som far över himlavalvet?

Må Tor beskydda och välsigna Färöarna intill ragnarök!

Torshamns vapen

Staden som har namnet efter vår gud Tors vapensköld.

Färöarnas flagga

Må Tor beskydda Färöarna!