Nordiska gudinnor: Ran

Ran, Rán

Jättinna som är nio barns mor och gift med Ägir. Ran har ett nät som hon fångar män som drunknat i. Dessa tas med till hennes och makes boplats under havsytan och bjuds på fest. När Lokes ska fångas är det Ran som lånar ut sitt nät, som leder till Lokes gripande. Liksom sin make får man nog säga att hon har gudavärdighet. Kanske är hon av vanernas släkte medan maken är från jättarnas värld? De umgås fritt och otvunget med gudarna och hennes boplats får ses som ett dödsrike för sjöfolk. Rimligtvis överlever hon och hennes familj, skyddade som de är av havsvattnet då Surt sätter eld på världsalltet vid Ragnarök.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Rackham Ran

 

67 173

67 173 personer, lämnade året 2015 ayps svenska kyrkan, det motsvarande 1,1 procent av medlemsantalet.

Låt oss alla verka för att antalet ska bli högre detta år!

Nordiska gudinnor: Härn

Härn, Hǫrn

Snorre trodde att Härn var ett av Frejas namn. Men det är nog så att Härn är linodlingen och linberedningens gudinna. Allt som har med lin att göra har Härn hand om. Härnevi i Uppland och Härnösand i Ångermanland är orter uppkallade efter gudinnan. Då Härn förknippats med Freja samt är en fruktbarhetsgudinna får man säga att hon tillhör vanernas släkte.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Härn

När den monoteistiska intoleransen bet sig själv i svansen

När den monoteistiska intoleransen bet sig själv i svansen

Religioner och samfund som hävdar att de är utvalda av den ende sanne guden har en tendens att bita sig själva i svansen. Påstår man sig vara störst bäst och vackrast är det lätt att bli nedtagen på jorden, och det med en smäll.

Judarnas religion är monoteistisk, det hade inte varit något problem alls om de sagt att judarna som religiösgrupp/folk trodde på bara en gud. Men judarna hävdade att det bara fanns en gud i hela värdsaltet. Och denna enda gud hade judarna som sitt utvalda folk. Det är klart att detta väckte och väcker än i dag ont blod. Det är ren och skär rasism, för det är svårt att konvertera till denna etniska religion.  Mycket av den antisemitism som funnits och finns än idag har rötterna i att judarna är ”Guds utvalda egendoms folk”.

Sällan är det ens fel att två träter. Och här är den äldsta av de tre abrahamitiska religionerna inte alls oskyldig.

Tyska nationalsocialister tog genom demokratiska val makten i Tyskland 1933. Man kan beskylla brunskjortorna för att de inte trodde på demokratins värdegrund, men de använde sig av demokratiska metoder. Enligt parlamentarismens principer segrade Hitlers parti och denne herre fick bilda regering.

Nu bet judarna som förstås inte var roade av den politiska utvecklingen sig själva i svansen. De uppmanade till bojkott av Tyskland. Nationalsocialisterna i Tyskland hävdade som så många andra antisemiter att judarna hade för mycket makt i förhållande till sitt antal. Man ansåg att judarna var överrepresenterade inom den ekonomiska och styrde mycket av världens ekonomi i hemlighet. Judarna försökte förstås förneka detta och släta över dessa beskylningar. Men när Hitler väl fick makten av tyske rikspresidenten började judiska grupper protestera och de menade att de skulle tvinga den nya regeringen till eftergifter genom ekonomiska sanktioner. De facto erkände ju judarna att de hade inflytande, och ett stort sådant över ekonomin. Tyskarna använde judarnas krigsförklaring mot dem och fick allt fler tyskar att bli kritiska mot den äldsta av de tre religionerna som härstammar från öknens dynor. 27 mars lämnade judiska grupper en krigsförklaring mot Tyskland. American Jewish Congress, American Leauge for Defense of Jewish Rights, B´nai B´rith, the Jewish Labor Committee och Jewish War Veterans stod bakom “kriget” mot Tyskland.

Denna artikel är skriven i ett historiskt och polyteistiskt perspektiv. IKF ägnar sig ofta med att publicera historiska artiklar. Föreningens främsta mål är att verka för polyteistisk hedendom, främst då asatro.  Artikeln är inte skriven för att främja någon form av partipolitik utan för att belysa de faror som finns när religiösa grupper, främst då monoteistiska sådana blir övermodiga. IKF ägnar mycket tid att kritisera religionerna som är monoteistiska då IKF anser dessa vara intoleranta. IKF publicerar en artikel som kan verka kritisk mot judar, men den är inte kritisk mot enskilda judar utan mot religionen judendomen. Artikeln skyddas därför av religionsfriheten. Man har rätt att kritisera en religion.

judar hetsar mot krig

judar hetsar mot krig 2

judar hetsar mot krig 3

judar hetsar mot krig 4

judar hetsar mot krig 5