Ja då är det inte bar en ny månad utan även en ny årstid. Men trots monoteister och andra galningar önskar föreningen alla hedningar en trevlig sommar. Må makterna vara med er.

Som brukligt är firar vi Frigg, allas vår moder när det är mors dag. Vi sänder även alla gudinnor en tanke denna dag. Men i år ägnar v även gudinnan Gerd en extra hyllning, som anmoder till ynglingarna är ju hon många människors anmoder. Alla våra anmödrar får även de en hyllning!

Hell Frigg!

Hell Gerd!

Det finns förvisso ingenting i asatron som säger att man måste han en universell människosyn. Men ingenting säger att man inte få ha det. Inte hellre finns det något som säger att man kan ha en slags villkorad eller valfri människosyn.

I föreningen avvisar vi inte tron på ett universellt människovärde. Men det är heller inget krav.

Ingenting i vår tro säger att vi inte får känna sympati för palestinska barn som mördas av sionister.

Men då behövs det mer resurser. Gör vad ni kan för att de blå-gula kan vinna!

Med Bibeln i hand

Jimmie och Ebba med Bibeln i hand,
sökte Guds ljus över folk och land.
Sida för sida kom sanningen nära,
plötsligt slog gnistan till, de blev kära!

De strålade i kapp som ett helgonpar,
tills rösten från folket gav ett bistert svar:
”Ni är ju som tvillingar i politik och i stil,
att gifta sig då är väl helt imbecill?”

Kulturkristendomen uppfanns på 1700 talet.

Inledning
Begreppet kulturkristen har under de senaste åren blivit ett centralt verktyg för att beskriva svenskarnas relation till religion. Fenomenet att uppskatta kyrkans traditioner, arkitektur och musik utan att dela dess teologiska tro framställs ofta som modernt. Idéhistoriskt sträcker sig dock detta förhållningssätt till kristendomen tillbaka till 1700-talets upplysningstid.

Kulturkristendomens rötter och roll i det moderna Sverige
Under det senaste decenniet har Svenska kyrkan upplevt en tudelad utveckling. Samtidigt som det totala medlemsantalet sjunker till följd av demografiska förändringar, rapporterar kyrkan om ett högt antal aktiva inträden, fyllda kulturarrangemang och ett ökande intresse för kyrkorummet som en plats för stillhet. För att förklara denna dynamik pekar sociologer och teologer allt oftare på begreppet kulturkristendom. Det definieras som en identitet där individen värdesätter kristna riter, moraliske värdegrunder och kulturarv, men avstår från en personlig tro på Gud eller dogmatiska lärosatser.

Historisk bakgrund: Upplysningstidens arv
Även om ordet kulturkristen är relativt nytt, etablerades själva förhållningssättet under 1700-talets upplysningstid. När naturvetenskapliga upptäckter och rationalism vann mark bland Europas eliter, utmanades kyrkans traditionella världsbild. Mirakelberättelser och dogmer ifrågasattes med förnuftet som måttstock.

Samtidigt fanns en ovilja att helt kasta ut religionen. Upplysningens tänkare såg kristendomens moraliska system som en nödvändig garant för samhällsordningen. Inom deismen, en strömning som växte fram under denna epok, betraktades Gud som en skapare som inte längre ingrep i världens gång. Kyrkan behölls därmed som en institution för moralisk fostran, samhällsgemenskap och estetik. Skillnaden mot i dag var juridisk eftersom medborgarna i Sverige under 1700- och 1800-talen var enligt lag skyldiga att tillhöra statskyrkan, vilket dolde vidden av den begynnande sekulariseringen.

Den moderna definitionens framväxt
Att begreppet har fått fäste i det offentliga språket först under de senaste decennierna tillskrivs främst två stora samhällsförändringar.
Den första är den totala religionsfriheten och valfriheten. Sedan relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades år 2000 är medlemskapet helt frivilligt. När det krävs ett aktivt val, eller ett medvetet beslut att inte gå ur, uppstår ett behov av att kunna sätta ord på varför man tillhör ett trossamfund utan att vara troende. Den andra förändringen handlar om framväxten av ett pluralistiskt samhälle. I ett historiskt homogent Sverige behövde den kulturella identiteten sällan definieras. I dag, när det svenska samhället rymmer en mångfald av religioner och livsåskådningar, används kulturkristendomen som en markör för att definiera den egna bakgrunden och de värderingar man anser formar västerländska samhällen.

Spänningsfältet i dagens debatt
Kulturkristendomen placerar i dag Svenska kyrkan i en svår balansakt. Å ena sidan fungerar den som en bred folkkyrka som erbjuder uppskattade kulturarv i form av kyrkomusik, högtidsfiranden och historiska byggnader till en sekulär majoritetsbefolkning.

Å andra sidan skapar utvecklingen debatt. Inomkyrkligt finns diskussioner om huruvida fokus på kultur riskerar att försvaga kyrkans kärnuppdrag som trossamfund. Samtidigt har forskare noterat att den kulturkristna identiteten i den politiska debatten ibland används som en exkluderande markör för att dra gränser mot andra religioner, i synnerhet islam. Parallellt med detta syns en mindre men mätbar trend där främst unga sökande efterfrågar just den traditionella teologi och de fasta regler som kulturkristendomen valt bort.

Historien visar att spänningen mellan förnuftsbaserad distans och andligt engagemang inte är ny. Det som under upplysningen var en filosofisk nödvändighet för eliten har i det moderna och sekulariserade Sverige blivit en etablerad identitet för den breda allmänheten. Kulturkristendomens rötter sträcker sig tillbaka till 1700-talet, men som folklig identitet är den ett modernt fenomen.

Slutord och sammanfattning
Historien visar att spänningen mellan förnuftsbaserad distans och andligt engagemang inte är ny. Det som under 1700-talets upplysningstid började som en filosofisk kompromiss för eliten, att behålla religionens moraliska ramverk men lämna dess teologiska dogmer – har i dagens sekulariserade Sverige blivit en etablerad identitet för den breda allmänheten. Även om själva begreppet ”kulturkristen” är modernt, formades det underliggande förhållningssättet under 1700-talet som en direkt följd av sekulariseringens tidiga rötter.

Referenser
https://en.wikipedia.org/wiki/Cultural_Christians
https://www.izea.uni-halle.de/en/research/a-ideas-practices-institutions/1-cultural-patterns-of-the-enlightenment/secularization-a-cultural-pattern-of-the-enlightenment.html
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/upplysning-och-pietism-satte-igang-sekulariseringen-redan-pa-1700-talet
https://www.svd.se/a/WbLBEG/att-islam-inte-hor-hemma-har-inget-kristet-resonemang
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturkristen
https://www.tidskriftenikaros.fi/artikel/kristendom-nationalism-och-populism-i-norden

Fråga: Om ett religiöst samfund är benhård i politiken men relativa i teologin vad händer då?

var: När ett religiöst samfund blir hårt drivande i politiken men flexibelt (relativt) i sin teologi, sker vanligtvis en sekularisering inifrån där politisk ideologi ersätter den traditionella tron.
Här är de fyra tydligaste konsekvenserna av en sådan utveckling:

1. Politisk ideologi blir den nya dogmen
   Moralisk renhet mäts i politik: Medlemmar bedöms efter sina politiska åsikter snarare än sin personliga tro eller livsföring.
   Teologisk urvattning: Heliga skrifter och traditioner omtolkas ständigt för att passa aktuella politiska mål.
   Snabba skiften: Eftersom teologin är relativ kan samfundet snabbt byta religiös ståndpunkt så länge det gynnar den politiska strategin.
2. Intern splittring och polarisering
   Förlust av kärnmedlemmar: Djupt troende medlemmar lämnar samfundet när de upplever att det andliga livet försummas.
   Nya politiska rekryter: Samfundet lockar till sig människor som attraheras av den politiska kampen, inte av religionen i sig.
   Exkludering av oliktänkande: Trots en ”tolerant” teologi blir samfundet djupt intolerant mot medlemmar som inte delar den politiska linjen.
3. Förlorad samhällsroll som moralisk kompass
   Från medlare till part: Samfundet tappar sin roll som en neutral, samlande kraft i kriser och blir istället en aktör i den politiska debatten.
   Minskat förtroende: Allmänheten börjar se samfundet som en lobbyorganisation snarare än en kyrka eller religiös institution.
4. Sårbarhet för politiska misslyckanden
   Andlig tomhet vid förlust: Om samfundets politiska projekt misslyckas har det inget andligt djup kvar att erbjuda sina medlemmar som tröst.
   Beroende av tidsandan: Eftersom samfundet styrs av politik blir det extremt känsligt för skiften i det allmänna opinionsläget.
   Historiskt sett leder denna kombination ofta till att samfundet på sikt krymper, eftersom människor som söker politik går till politiska partier, och de som söker andlighet går till mer teologiskt stabila samfund.

Muhammed hade när det gäller kvinnor ingen måtta,
Khadidja var en gammal tant , men Aisha hon var åtta.

Vi har i alla år ägnat oss åt folkbildning. Eftersom vi ägnar oss åt folkbildning tror vi det finns folk och därmed tror vi svenska folket finns. En grupp globalister och internationalister har inte velat tro att svenska folket finns. Men tack vare vår folkbildning så finns svenskarna.

I Njöruns mjuka famn

I nattens tysta timmar, då stjärnans ljus blir tänt,
är drömmarnas gudinna till jorden åter sänd.
Hon väver mjuka bilder ur skuggans tysta flor,
där friden och det vackra i nattens timmar bor.

När oron vill oss störa och hålla ögat väckt,
då sveper hon oss varsamt i kärleksfulla fläkt.
Hon jagar bort det tunga, hon skänker oss sin ro,
och bygger i vårt sinne en trygg och stilla bro.

Så slumra tryggt i natten, låt tanken flyga fri,
i Njöruns mjuka famn blir din sömn en melodi.
Hon ger oss goda drömmar att lugnt få sova till,
och vakar över jorden så länge natten vill.