Bragis Sang om Gefion

Bragis Sang om Gefion

Da Asaskokke
I tætte Flokke
Fra Østen rede,
Med Sværd af Skede,
Giennem tykke Skove,
Over sølvblaa Vove,
Over steile Bierge;
Da blanken Værge
Veien dem baned,
Og da de raned
Jetterne Livet; —
Da rank som Sivet
Gik Gefion silde
Ved Sveakilde,
Hvor Jettehuset
Ved Flodegruset
Af Biælker sig hæved;
Hvor Gylfe kræved
Skatten af Landet,
Saavidt som Vandet
Biergsletterne fugter
I Tvillingbugter.

Med Gyldenkrone,
Ved Harpens Tone,
Drotten for Helte
Lytted til Sangen,
Med Skiæg til Belte.
Og Harpeklangen
Indlokte Disen
At høre Visen.

Men Gylfes Sønner
Paa Skiønhed skiønner:
De saae Gudinden
Saa let som Hinden
I Sal at træde;
De sprang fra Sæde,
Velkommen bøde
Den Rosenrøde,
Den Liliehvide,
Men lidet Blide.

De saae den Høie
Med deiligt Øie
I Hal at stirre;
Det mon forvirre
Dem Sind og Sandser;
Og under Pandser
Slog Hiertet smeltet;
Som før kun hørte,
Naar Vreden førte
Dem Sværd fra Beltet.

Da endt var Sangen
Og Harpeklangen,
Sig Gefion reiste.
Og Halsen kneiste
Efter stolten Vane,
Som naar en Svane
Sit Hoved hæver,
Mens Vandet bæver
Af Vellystglæder,
Fordi det væder
Hvidbarmen fyldig,
Der ligegyldig
Paa Voven flyder.
Saa Gefions Dyder
Nu Gylfes Sønner
Med Ild beundre;
Og Skioldene dundre
Til hendes Ære.
Men stolt hun lønner
Al deres Tragten
Kun med Foragten.

»Farvel, I Jetter!
Miødhornet sætter
Jeg her for Munden
Til Afskedstegnet.
Jeg gaaer i Lunden,
Hvor det har regnet,
Mig Blomster at plukke
Og høre klukke
I Foraarsdalen
Nattergalen.
Og naar nu atter
Sig Maanen viser,
Er Østens Datter
Hos sine Diser.«

Gefion du Ranke,
Bliv her, at sanke
Blomster hver Sommer,
Naar Droslen kommer.
Ei du forlade
Det svenske Stade!
Hvis bort du iler,
Ei længer Glæder
Til Biergekiæder
I Svithiod smiler.

»Ja — vil I Skoven
I Sølvervoven
Mig selv udtrække?
Saa skal jeg dække
Med Blomster Landet.
Men midt i Vandet
Maa Øen kneise;
Hvis ikke reise
Jeg skal imorgen
Fra Jetteborgen.«

Hvis ei du vil ile,
Men lidt kun smile
Til Jettesønner,
Da Elskov lønner
Med hvad dig lyster,
O Freyas Syster!
Vælg selv den bedste
Plet kun af Landet!
Og ud i Vandet
Som Ægirs Heste
Vi Øen drager,
Hvor du behager.

Saa tog hun Ploven
Med Ædilstene,
Og pløied Skoven
Med Træer og Grene
Og Bakkerne bratte.
Hun Klinten satte
Mod Syd, at bryde
De Bølger som syde;
Og efter i Vandet
Flyvesandet
Som Slæbet fulgte.

Ei Gefion dulgte
Sin Fryd i Havet.
En Viig hun graved
Til Held for Nord,
Og kaldte saa Vigen
Issefiord.

De Kæmper blide,
Som Ørne hvide,
I Gefionsaaget
Karbunkelbroget, 1
Uddroge Øen
Fra Field i Søen.
Det bedste Stykke,
O hvilken Lykke!

Af Fastlandskoven
Staaer nu i Voven.
Og senest Alder
Det Siølund kalder.
Thi Sø med Lunden
Er huldt forbunden.
En Pragt for Jorden!
Et Syd i Norden.

Men Svælget fyldtes
Med Vand, som forgyldtes
Af Morgenluen.

Nu Himmelbuen
I Bølgen sig speiler.
Nu Baaden seiler
Hvor Karmen kiørte;
Og hvor man hørte
Bladene hviske,
Der svømme Fiske.
Sort Venneren syder,
Og Tangen sig skyder
Med Muld i Søen,
Lig Bugten i Øen.

Hil Gefion Dise!
Dig lød min Vise.
Din Skiønhed lønnes,
Din Magt har vundet:
Thi Siølund grønnes
Ved Øresundet!

(Adam Oehlenschläger)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Danska kungar del VI: Fredrik VII

Danska kungar del VI: Fredrik VII

Den kung som här får sin biograf påminner inte så lite om sin svenske vän och kollega Karl XV. Populär hos folket, men inte hos sina rådgivare. Godkänner författningsförändringar som de inte är så förtjusta i men blir å andra sidan väldigt populära. De hade lite kärleksäventyr vid sidan av och komplicerade äktenskap ska tilläggas.

Fredrik född den sjätte 1808 oktober var son till Kristian VIII som några dramatiska månader 1814 också var kung i Norge innan svenska vapen fick bort honom. Modern var den sköna Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin som dessvärre invecklade sig i en skandal med en fransk sånglärare. Föräldrarna skildes och modern såg aldrig sin son mer. Detta tog denne förstås hårt. Fadern gifte om sig. 1839 blev Kristian VIII dansk kung efter sin kusin Fredrik VI. Sonen hade då växt upp men han hade varit en ganska oengagerad elev i sin ungdom och kanske heller inte så begåvad som man kunde önska. Helt omöjlig var dock inte unge Fredrik han gillade gymnastik och visade även ett intresse för arkeologi. Inget professorsämne men mer än en glad amatör.

Efter att Fredrik blev konfirmerad 1826 beslöt Fredrik Vi att Fredrik skulle gifta sig med dennes dotter. Än var det dock inte riktigt tid för giftermål så arvprinsen reste ut i Europa. Resan blev nog bra, han blev bland annat blev Fredrik i Genève´hedersmedborgare i staden men studier upptog ingen större tid. 1828 stod då äntligen bröllopet men äktenskapet havererade. Äkta makan Vilhelmine ogillade makens erotiska äventyr vid sidan av och klagade hos fadern. Fredrik fick sitt straff. Han skickades föst till någons slags exil på ett slott men sedan fick han resa till Island som ju vid denna tid ännu var en del av danska riket.

Skilsmässa blev det i alla fall och arme Fredrik fick ansvar över ett regemente i staden Fredericia. Hans överordnade rapporterade till kungen vad han gjorde. Inte gjorde han mycket, oengagerad som han var men han blev populär hos vanligt folk.

Fredrik var nog inte överdrivet ledsen när hans namne kungen gick bort och hans far började regera. Fredrik nu titulerad kronprins blev guvernör över Fyn. Han fick några år senare delta i rådet men han gjorde inte så mycket där heller. Men han förstod att skaffa sig kontakter och göra sig omtyckt.

Inga arvingar fanns till tronen. Fadern beslöt att sonen åter skulle gifta sig. Valet till maka föll på Mariane av Mecklenburg-Strelitz, dotter till storhertig Georg och hans maka Marie. Inte heller denna gång blev äktenskapet bra. Ingen barn blev det och Fredrik fortsatte med sitt vänsterprassel. Till slut fick kronprinsessan nog, hon reste hem till föräldrarna och vägrade återvända till Danmark. Efter en del förhandlingar blev det åter skilsmässa. En kommentar hon gjorde många år senare om Fredrik var: ”Han var alt for bizar!”

1848 avled Kristian VIII och nu skulle sonen ta över. Det var en besvärlig tid i Danmark. I flera år hade oppositionen i Danmark kärvt en fri författning och en ände på enväldet. Kristian hade varit ovillig till detta men i slutet av sitt liv börjat ändra synpunkt. Men han avled. Fredrik var ganska ointresserad av politik och insåg nog att enväldets tid var förbi lät efter en kort tid vid makten förklara sig vara villig till grundlagsförändringar och bli en konstitutionell monark. Detta besked hälsades av glädje av många och kungen hyllades.

I söder utbröt uppror. I hertigdömena Slesvig och Holsten eller på tyska Schleswig och Holstein fanns det många tysktalande som dels ville ha en fri författning även där men också bli en del av tyska förbundet. Upproret utbröt och de upproriska fick stöd av flera tyska stater främst Preussen. Men kriget vanns av danskarna. Fredrik spelade inte någon större roll rent militär men som nationell och enade symbol verkade han. Kriget vanns av danskarna. Arbetet med författning fortsatte under kriget och den 5 juni 1849 blev undertecknade Fredrik VII. Detta datum är allt sedan dess Danmarks nationaldag.

Kungen fanns sig ofta, men inte alltid i förändringen. Ibland blandade han sig i politiken men ofta fick andra styra. Fredrik undvek att söka konflikt med ministrarna och på det hela taget accepterade han sin nya roll. Utrikespolitisk var Fredrik VII mer aktiv. Han försökte få till stånd ett militär samarbete med Sverige-Norge. Unionskungen Karl XV var inne på samma linje. Men det blev inget av i slutändan trots att kungarna träffades och drack tillsammans.

Året efter den nya grundlagen gifte sig kungen för tredje och sista gången. Louise Christine Rasmussen hette en flicka född utanför äktenskapet. Hon blev såväl skådespelerska som balettdansös och fick en son med en tidningsutgivare. Denne som hette Carl Berling lät henne träffa Fredrik någon gång på 1830-talet. Snart blev hon hans älskarinna och Berling blev som tack kammarherre och sekreterare hos den nye kungen.

Nu kunde ju inte en kvinna som inte var kunglig bli drottning, allra helst som hon också var oäkting med barn. Nej, det fick bli ett morganatisk giftermål men fröken Rasmussen fick ändå titeln grevinna. Några barn blev det inte, troligen kunde inte Fredrik producera några. Folket hade inga bekymmer med grevinnan Danner som kungens maka kallades men borgerskapet och adeln ogillade henne och det gjorde även Kristian VIII änka Karolina Amalia. Grevinnan Danner ska haft ett gott inflytande på Fredrik. Hon ska lyckas få honom att hålla igen på de starka dryckerna och bete sig lite mer civiliserat. Efter en kort tids sjukdom avled Fredrik VII 15 november 1863. Han hade sedan 1853 accepterat sin släkting Kristian som kronprins. Denne tog över och blev Kristian IX. Kungen begravdes i Roskilde domkyrka.

Frederik 7 som man säger inte Danmark var den siste enväldige kungen. Han var också den siste av ätten Oldenburg som styrt Danmark sedan 1448. Hans betydelse i politiken och historien ligger i att han accepterade att enväldet var slut samt godtog den grundlag, som med vissa ändringar gäller än idag. Ingen statsman, men troligen en av Danmarks mest populära kungar. De flesta städer har en staty rest till hans ära. Sed bakom axeln av de mäktiga kanske Fredrik fann tröst i sitt valspråk: Folkets Kærlighed, min Styrke, folkets kärlek min styrka.

Misströsta inte!

De bråkar i Stockholm, pandemin rasar och risken för bränder ökar i takt med värmen. Men vi överlever detta. Visst är det en besvärlig tid vi lever i. Men vi uthärdar. Arbetslösheten ökar, integrationen har misslyckats. Men vi överlever detta också.

Misströsta inte. Livet på jorden har alltid varit en hår och skoningslös kamp. Bli inte förtvivlad, kämpa, gör det bästa av situationen.

Finn stöd och inspiration i berättelserna om våra fäders gudamakter och gör vad ni kan för att förbättra tillvaron.

Även en mäktig gud som Tor måste kämpa för tillvaron!

Förslag till filmer

Många sitter isolerade eller i karantän. Tips och förslag på filmer man kan se i coronatider mottages med tacksamhet.

Förslag kan göras i kommentarsfältet eller till ideellkulturkamp@hotmail.se

Det sjunde inseglet passar kanske bra att se nu när coronan härjar. Riktigt så illa som det var under digerdöden är det inte än så länge. Men spela inte schack för säkerhets skull med främlingar!

 

Insändare i Nya Åland: Sådant läder ska sådan smörja ha!

Sådant läder ska sådan smörja ha

22:03 måndag, 1 juni, 2020

En insändare tyckte att det skrivs hatiskt om Paolo Roberto. Kanske det? Men hela denne Robertos karriär har egentligen handlat om att han är den reformerade värstingen.

Han var ”Kungen av Kungsan” som slogs och misshandlade folk och var småtjuv. Men sedan tog han sitt förnuft till fånga och se vad vad framgångsrik han blev.

Roberto blev en slags symbol för att det svenska samhället var så bra att alla kunde få en ny chans. Nu blev det inte så. Nu har han erkänt ett brott som de flesta anser vara i samma klass, ja än värre än att klå upp folk.

Många känner sig nog besvikna. Tanken om att alla kan och bör få en ny chans får en besk bismak när man tänker på vad Roberto gjort.

Själv anser jag inte att han hatas mer än andra så kallade kändisar som de senaste åren inte kunna hålla händer och andra kroppsdelar i styr.

Sådant läder ska sådan smörja ha”, säger ett ordstäv och det tycker jag personligen han förtjänar.

HENRIK ANDERSSON

https://www.nyan.ax/insandare/sadant-lader-ska-sadan-smorja-ha/

 

 

https://www.nyan.ax/insandare/sadant-lader-ska-sadan-smorja-ha/