Tyst efter valet!

Ganska intressant med kyrkoval. Två dagar efter valet bryr sig inte någon om vem eller vad folk röstat på. Det bevisar att valet är humbug. Nu får vi hoppas att allt fler lämnar kyrkan som kallar sig den svenska. Vite Krist ska fördrivas från Norden!

Svenska dikter del LIV: Hösttankar

Svenska dikter LIV: Hösttankar

Inte helt känd är Melin med förnamnet Karl och tilltalsnamnet Alfred. Han föddes i Södermanland 1849 och dog i samma landskap 1919. Fadern var lärare och sonen gick i faderns spår. Melin studerade i Uppsala och det var där hans första diktsamling utkom 1872. Flera diktsamlingar utkom tillsammans med litteratur för ungdomar, några psalmer men också läroböcker. Som lärare ska han av eleverna varit uppskattad. 1898 invaldes Melin i svenska akademin. Han var trogen dess ständige sekreterare den numera (ö)kände Carl David af Wirsén, men gick så småningom sina egna vägar. Dikten som här återges publicerades första gången 1904.

Hösttankar

Fågelskaran afsked tager
och en annan årstid bådar:
hösten kommer, — i dess dager
mera klart du allting skådar.

Men hvad ser du? Jo, att lifvet
mister blad för blad sin fägring,
och hvad ännu är dig gifvet,
syns dig nästan som en hägring.

Insändare i NLT: Förhoppningsvis sista tramsvalet

Förhoppningsvis sista tramsvalet!

Meningslöst. Nu äntligen är det så kallade kyrkovalet slut. Trots att alla tidningar skrivit om det och valet lyfts fram i media mer än någonsin så minskade valresultatet jämfört med valet för fyra år sedan. Nu borde det stå klart för svenska kyrkan att det inte längre är en statskyrka eller folkets kyrka. Nu borde detta samfund begripa att det bara är att samfund bland andra samfund.

Två decennier har gått sedan separationen från staten och nu kanske alla i svenska kyrkan om än motvilligt inser att tiderna förändras. Det tycks ha varit något av ett slagord bland de som röstar att alla har lika mycket värde. Men de som inte är med i samfundet svenska kyrkan är inte lika mycket värda som de som är med för de kan ju inte rösta. Däremot så var talet om Gud och tron på denne gud minimalt. Prästerna tror inte längre på religionen, medlemmar gör det inte de heller ändå håller man på med denna fars.

Tyvärr har mycket tid och energi lagts på detta meningslösa val när det pågår dödsskjutningar, gängvåld, klimatkris och mycket annat som är mer angeläget än att tjafsa om en religion som snart ingen tror på. Förhoppningsvis var valet 2021 det sista tramsvalet till svenska kyrkan!

Henrik Andersson

Insändare publicerad i Nya Lidköpingstidningen http://www.nlt.se 2021-09-24

Inlägg 500 år 2021

Det inlägg på Ideell Kulturkamp som ni får äran att läsa har nummer 500. Ja det är det inlägg femhundra onådens år 2021 efter den andliga digerdöden. Nästan 34 000 visningar har domänen haft fast förra året då det slutade på över 44 000 lär nog inte slås. Å andra sidan blev inläggen och artiklarna 520 och det hoppas vi förstås kunna överstiga 2021. Några få sammankomster har hållits och kanske blir det resa till Stockholm senare i år.

Må makterna vara med alla hedningar som läser Ideell Kulturkamp!

Dikt: Den skönaste guden

Den skönaste guden

Mitt hjärta är det skönaste i världen.
Det är heligt.
Vem som än ser det
må återstråla av dess glans.
Mitt hjärta är lätt som en fågel,
sprödare format ting fanns ej på jorden.
Jag offrar det
åt en okänd gud.
Guden högst uppe i molnen –
mina vingar bära mig dit –
den skönaste guden
inför vilken allt är stoft.
Jag skall återvända
med ett skimmer kring min panna –
ingen skall se något annat
än natt och gud.

(Edith Södergran)

Snorre Sturlassons dödsdag

Snorre Sturlassons dödsdag

23 september 1241 mördades Snorre Sturlasson. Den norske kungen Håkon var den som beordade mordet. Den som höll i mordvapnet var Gissur Thorvaldsson som var svärson till Snorre.

I en maktkamp mellan ovannämnde Håkan och en man vid namn Skule jarl hade Snorre tagit Skules parti, författaren var själv en av Islands mäktigaste män och hade varit lagman för alltinget på Island vilket skulle kunna motsvara en modern statschef.

Men det är inte politiken och dess intriger Snorre Sturlasson som var född 1179 kommer att minnas för. Nej Snorre kommer att minnas att han samlade in de gamla sagorna och sägnerna från den förkristna tiden och räddade därmed mycket kunskap om asar och vaner. Vikingarnas skaldekonst och mycket annat som riskerat att gått förlorat. Hans verk den yngre eddan samt hans Heimskringla som tar upp de nordiska kungarna med tonvikt på Norge, den avslutas år 1177 har innehållet mycket kunskap om äldre tider även om det förstås finns kritiker. Vidare ska Snorre även nedtecknat Egil Skallagrimssons saga som handlar om hedningen och bärsärken Egil.

Vi hedningar av idag är skyldiga Snorre ett stort tack för hans forskarinsats.

Fantasibild föreställande Snorre Sturlasson.

Rönnen i hedendom och folktro

Föga förvånande är rönnen, Sorbus aucuparia ett träd som haft betydelse i förkristen tro och senare i folktron. De karaktäristiska röda bären och bladen, små och sågtandade gör rönnen lätt att känna igen. Det är ett livskraftigt träd även som funnits i Sverige i cirka 14 000 år och som är landskapsträd för Norrbotten.

Snorre skriver i sin edda att Tor tillsammans med Loke skulle vada över en flod. Vattnet steg men Tor lyckades få tag i grenen av en rönn och kunde därmed ta sig över.

”Då såg Tor uppe i en ravin att Geirröds dotter Gjalp stod med en fot på var sida av floden, och det var hon som gjorde att floden växte. Han tog upp en stor sten ur floden och kastade mot henne och sade: ›En flod ska dämmas vid mynningen.‹
Han missade inte vad han siktade på. Och i samma stund nådde han land och fick tag i en rönnbuske och tog sig upp ur floden. Därför är det ett talesätt att rönnen är Tors räddning.”

Citatet ovan kommer från Snorres Edda i översättning av Karl G Johansson och Mats Malm.

Att rönnen med sina röda bär förknippas med den rödskäggige dunderguden passar ju bra, kanske har man sagt att bären blev röda på grund av denne gud? Vidare ska tilläggas när det talas om Tor att rönnen har sagts skydda för åska. Ja inte bara åska utan alls slags trolldom, häxkonster och annat farligt. Tor är ju guden som skyddar så rönnen är då bra som skydd mot det onda.
I Dalsland tog man när kalvarna släpptes ut på bete för första gången och slog dem med en rönnkvist tre gånger, de fick även sina namn vid detta tillfälle.

De bästa rönnarna är dock de så kallade flogrönnarna. Ibland händer det att frön från rönnen hamnar på andra träd bland klykor där det redan finns organiskt material och där slår rot.
Slagrutor av rönn ska vara extra bra. Om det blir mycket rönnbär på hösten har man ansett detta som ett tecken på att det ska bli en kall vinter.

”av rönnträ tillverkas gärna slagrutor, kvastskaft och vandringsstavar. Fäbodjäntor använde föremål av rönnträ som beskydd när de var ensamma ute med djuren. Ljudet från en lur av rönnträ sades skrämma bort björnar. Rönnens trä och bär har en starkt beskyddande kraft, särskilt för kvinnor. Bär ett halsband av rönnbär när du behöver extra beskydd och tur. Rönnbär trädda på en tråd kan hängas i fönstret eller dörren som beskydd för hemmet. Skyddar mot blixtnedslag”

Citatet ovan kommer från Hella Nathorst-Böös bok Häxans årstider, magisk trädgård året runt.

En annan och får man säga romantiskt användning av rönnen kommer från Bohuslän: ”man kan få rönnbär i fickan på någon så blev den kär i den person som lagt dem”

Inom matlagning har rönnen främst använts som gelé men även som krydda i brännvin förekommer. I äldre tider brukades rönnen och dess bä som nödföda då bären kunde komplettera spannmål i gröt och bröd.

Angående återvändande IS-kvinnor

Vi i IKF tror på jämlikhet. Därför tycker vi att IS-kvinnor ska behandlas på samma sätt som IS-män. Det är ju en del rubriker om återvändande terrorister av honkön och givetvis så kommer det framhållas som en förmildrande omständighet att de är penislösa varelser. Det är inte synd om dessa parasiter som är våra fiender. De förtjänar endast vår hedniska vrede. Vi är inga blödiga kristna som lever efter principen vända andra kinden till.