Hedershedningen Adam Oehlenschläger

Hedershedningen Adam Oehlenschläger

Adam Oehlenschläger ska han räknas som hedershedning? Ja det tycker vi nog kan kan få göra. Den gode dansken född 14 november 1779 i Köpenhamn säsg ju var den som förde in romantiken i den danska litteraturen. Men även för att han tidigt intresserade sig för det fornnordiska. Bland han verk kan nämnas följande:

Guldhornene. En banbrytande dikt inspirerad av stölden av de fornnordiska guldhornen, som markerar romantikens genombrott i Danmark publicerad redan 1802.

Hakon Jarl. En historisk tragedi från 1807 hämtad ur den fornnordiska sagovärlden som befäste hans ställning som dramatiker.

Nordens guder. Ett stort episkt diktverk från 1819 som återberättar berättelserna ur den nordiska mytologin.

Men framförallt som den som skrev texten till Danmarks nationalsång ”Der er et yndigt land” där man sjunger om Frejas sal.

Adam Oehlenschläger gjorde med andra ord mycket för att återupptäcka och popularisera den förkristna tiden gudar och gudinnor.

Vidare ska det sägas han blev professor, hyllades stort inte bara i Danmark utan även i Norge och Sverige. Esaias Tegnér lagerkransade honom vid ett skandinaviskt möte 1829 men också att han gifte sig och fick fyra barn. Oehlenschläger avled i januari 1850.

Bildkälla: Wikipedia

Dikt: Sexton timmar

Sexton timmar

De fria säger att människan är skapad av träd och ved,
men trälen, säger jag, är gjord av jord och sten.

Stark som en oxe, men skygg som en hind,
bryts ner i tystnad och lever för ingenting.

Du sliter sexton timmar om dan, men får inget för besväret,
bara en dag äldre med värken och piskad av lädret.

Inte ens döden kan ge lindring och tröst,
Heimdall släpper in jarlen, men aldrig trälen först.

Jag föddes den dagen som ingen gud har,
regn och frost, ja, så tror jag det var.

Kunde knappt gå förrän jag sattes i syssla,
gräva, mocka skit och äta sämsta maten ur bytta.

Dagarna går, men aldrig blir det bättre,
man får vara tacksam så länge det inte blir sämre.

Nu är jag gammal, utsliten och ska dö,
ligger här och väntar på en bädd av ruttet hö.

Men den frie säger: ”Ej får du till Hel fara,
upp igen med dig, ställ in dig i de ofrias skara!”

Härn en viktig råvarugudamakt

Härn en viktig råvarugudamakt

Det finns många trådar i asatron. Frigg spinner, Ran har ett nät och livstråden vävs som alla vet av nornorna. Inte undra på att asatron då har en gudinna som har hand om lin, lin var och är en viktig växt. Här heter hon men det vet ju alla hedningar som tar sin tro på allvar. Den som ska väva måste ju ha något att väva av och Härn är om man så får uttrycka sig råmaterialet.

Att skilja på råmaterialet och själva hantverket visar hur centralt linet var i det förkristna samhället. Kläder, segel och rep var helt avgörande för överlevnaden, vilket gjorde kulten kring Härn så viktig att den lever kvar i svenska ortnamn som Härnevi, Härns helgedom, än idag.

Härn har också förväxlats och förknippats med Freja, inte så dum tanke om man betänker hur viktigt det av med brudlin förr. Utan Härn ingen lin, utan Freja ingen brud.

Härn är viktigare än vad många tror fast de tror på asatron.

Dikt: Snickargrabben

Snickargrabben

I det land som heter Palestina
gick en ung arg man och grina.

Han svor och sa blä och tvi
ville inte arbeta på pappas snickeri.

Såg sig som för mer och läste hur helig bok
men blev därav mest dum och tok.

Samlade en gäng busar och huliganer
de skrek och bråkade som babianer.

Myndigheterna tröttade till slut på dessa fasoner
ståthållare Pontus sa nu ska det bli andra toner.

Snickargrabben som inte ville ägna sig åt trähantverk
hänger nu på kors med arm och benvärk.

Den siste som adlades i Tyskland

Den siste som adlades i Tyskland

Den 12 november 1918 gick en tusenårig tradition i graven när den allra sista personen i Tyskland upphöjdes till adelsståndet. Det skedde mitt under den kaotiska novemberrevolutionen, bara några dagar efter att kejsar Vilhelm II hade tvingats fly landet och första världskriget tagit slut.
Huvudpersonen var juristen och finansförvaltaren Kurt Kleefeld 1881-1934. Han arbetade som rådgivare och förvaltade de enorma egendomarna och finanserna åt den förmögne furst Christian Kraft zu Hohenlohe. Som tack för lång och trogen tjänst ville fursten belöna sin finansman med ett adelskap. Eftersom Hohenlohe själv inte var en regerande monark med rätt att adla, bad han sin vän furst Leopold IV av det lilla tyska furstendömet Lippe om hjälp.

I furstendömet Lippe stod revolutionen redan för dörren. Arbetar- och soldatråd krävde att monarkin skulle avskaffas omedelbart. Innan furst Leopold IV skrev under sin abdikation den 12 november hann han dock med en sista officiell ämbetsåtgärd. Han undertecknade brevet som gav Kurt Kleefeld ärftligt adelskap och rätten att bära det adliga prefixet von före sitt efternamn.

Samma dag abdikerade Leopold IV, och därmed upphörde hans makt att utdela fler titlar. Kurt von Kleefeld blev därmed historisk som den siste adlade personen i Tyskland. Redan året därpå, när Weimarrepublikens nya grundlag trädde i kraft, avskaffades alla adliga privilegier i landet. Adelstitlarna förvandlades till vanliga delar av medborgarnas efternamn, men Kurt von Kleefelds namn lever kvar som en sista fotnot från det kejserliga Tysklands fall.

En ovanlig karriär gjorde han Kurt Kleefeld. Hans föräldrar var judar som konverterade till kristendomen och han själv blev den siste att adlas, han gifte sig med en grevinna men inga barn blev det i äktenskapet.

Referenser
https://www.heraldik-wiki.de/wiki/Deutscher_Adel
https://de.wikipedia.org/wiki/Kurt_von_Kleefeld

Oden som tjuvarnas gud

Oden som tjuvarnas gud

Romarna identifierade sin gud Merkurius med grekernas Hermes med även med Oden. Alla tre gudarna är vad man kallar pyskopomper det vill säga de leder de avlidna till dödsriket. Odensdag, ondagen heter hos romarna dies Mercurii. Men såväl den grekiske som den romersk guden är även tjuvarnas gud. Är Oden det också?

Som tjuv uppenbara sig Oden i sägnen om Skaldemjödet då han tar sig in med list hos jätten Suttung som förvarar mjödet som bryggts av den döde guden Kvaser. Men här kan man dock även säga att Oden faktiskt även är pyskopomp då han återbördar mjödet till Asgård. Men också det faktum att Kvaser ju är en asagud och Oden tar tillbaka det som är gudarnas.

Men som tjuvgud uppträder Oden så sent som på 1400-talet då Ragnvald Odinkarl 1484 vt och Eric Clauesson 1492 båda dömdes och avrättades för att dyrkats Oden och stulit i kyrkor. Just dena aspekt av guden har få intresserat sig för men som den förklädde Oden säger i sången om Harbard: ”Den ena eken får,vad av den andra den skaver, sig själv sköter envar om.”