Kreppvör dotter till havets herre

Ni vet hennes namn
ni som kan era anfäders tro
så lyft horn och stånkor
ty även Kreppvör
ska äras.
Skål för hon som
är dotter till havets herre.

Gerd är vacker!

Som alla vet så tar ju jätten Rungner och hotar gudarna att ska dräpa dem men också ta med sig de två vackraste asynjorna Freja och Siv med sig hem. Ja nu blir det ju inte så. Freja kärlekens gudinna är vackrast ja det säger nästan sig självt. Siv är också hon vacker och det borde inte förvåna någon. Men vem är då den tredje vackraste? Ja nu riskerar vi asynjornas vrede men vi gissar på Gerd. För skulle Frej den främste fruktbarhetsguden och bror till Freja inte lockas av någon som är osedvanligt vacker? Hennes skönhet lyser ju upp och hänför Frej så han nästan blir sjuk. Så vi vågar säga att Gerd är vacker så vacker att hon hamnar bland topp tre.

Gerd är vacker!

Trima

När männen slaktar varandra
när blodet dränker marken
då kan ni förnimma
känn då Trimas närvaro
denna mäktiga valkyria
i den den enögdes tjänst.

Markusdagen
25 april är eller kanske rättare var en så kallad märkesdag. Markus ska ha varit en den kristna mytologin en av Jesus lärjungar. Några saker som förknippas med dagen är följande:

Ärtsådd
Markusdagen ansågs i stora delar av södra Sverige vara den perfekta dagen för att så ärter. Det fanns dock lokala variationer; i exempelvis Västergötland varnades det för att ärter sådda denna dag istället blev maskätna.

Väder och natur
Enligt Bondepraktikan är Markusdagen vanligen kall. I Västergötland kallades dagen ibland för ”gökedagen” eftersom man väntade på att göken skulle börja gala då.

Klädvård
En gammal folktro från bland annat Småland säger att om man vädrar sina kläder på Markusdagen, så kommer de inte att drabbas av mal.

Natt är en vän

Hon räknades som asynja
gudinna var hennes namn
sålunda bevisar detta
att de som dyrkar Natt ej räds mörkret
hedningar ser Dags moder
som en vän och nödvändig kraft.

Kvinnliga imamer inom Hui-folket i Kina

Inom den muslimska minoritetsgruppen Hui i Kina finns en unik och sekelgammal tradition av kvinnliga moskéer (nüsi) och kvinnliga imamer, kända som nü ahong. Denna sedvänja tog fart under slutet av Mingdynastin och början av Qingdynastin som ett sätt att öka läskunnigheten och den religiösa bildningen bland kvinnor.

En nü ahong fungerar som andlig ledare för kvinnliga församlingar. Hennes uppgifter innefattar att leda bön, undervisa i Koranen och arabiska, samt erbjuda social och rituell vägledning. Till skillnad från många andra delar av den muslimska världen, där kvinnor förväntas be hemma eller i avskilda delar av männens moskéer, har Hui-kvinnorna egna fysiska byggnader där de utövar sin tro under eget ledarskap. Fenomenet är främst koncentrerat till centrala Kina, särskilt i provinsen Henan.

Men eftersom vi inte tror på islam eller dess gud så sympatiserar vi inte med dessa imamer.

Njord efter ragnarök

Vågorna tystnar mot öde strand,
Njord står kvar vid havets rand.
Oden är borta, Tor har fallit,
Frejs gyllene hjärta har döden kallat.

Men askan svalnar, ljuset gror,
ur djupet nalkas en förlorad bror.
När Balder åter i gräset går,
läks världens djupa, brända sår.

I skuggan av eken: Femdomstolarna i populärkulturen

Inledning
De hemliga domstolarna i Westfalen upphörde att existera i juridisk mening 1811, men i diktens värld var deras resa bara påbörjad. Från Goethes dramatik till 1900-talets bonderomaner har bilden av de maskerade domarna under eken blivit en symbol för både rättvisa och skräck.
Femdomstolarna (Vehmgerichte) har en unik plats i den tyska kulturhistorien. Deras kombination av folklig förankring, absolut hemlighetsmakeri och brutala straff gjorde dem till ett perfekt motiv för författare under romantiken, som sökte efter det genuint tyska och det mystiska i historien.

Romantikens fascinationskraft
Det var under slutet av 1700-talet som intresset för Vehmen exploderade. Johann Wolfgang von Goethe ledde vägen med sitt drama Götz von Berlichingen (1773). Här skildras domstolarna som en nästan övernaturlig kraft som vakar över moralen när adeln och kyrkan sviker.
Goethes skildring satte tonen för hur vi ser på dem än idag: rättegångar vid midnatt, hemliga igenkänningstecken och den fruktade kallelsen som spikades fast på den anklagades dörr. Även brittiska författare som Sir Walter Scott lånade detta motiv i romanen Anne of Geierstein, vilket spred myten om de västfaliska domarna långt utanför Tysklands gränser.

Hermann Löns och ”Värnvargen”
En av de mest kraftfulla och kontroversiella skildringarna av detta arv finns i Hermann Löns roman Värnvargen (Der Wehrwolf) från 1910. Trots att boken utspelar sig under trettioåriga kriget – långt efter femdomstolarnas storhetstid – är den djupt rotad i samma mentalitet.
I romanen bildar bönderna på Lüneburgheden ett hemligt förbund för att skydda sin hembygd mot plundrande soldater och stråtrövare. De agerar precis som de medeltida ”fria domarna”:
Självjustis: När den officiella rätten har kollapsat tar folket makten över liv och död.
Symbolik: De avrättade lämnas med märken som visar att de dömts av ”Värnvargen”, en direkt parallell till hur femdomstolarna lämnade en kniv vid den hängde för att markera en laglig dom.
Jorden och blodet: Löns knyter an till idén om en uråldrig rätt som är bunden till själva marken, en modern eko av Westfalens ”röda jord”.

Från opera till rollspel
Under 1800-talet blev femdomstolen också ett populärt ämne inom operan, där kompositörer som Richard Wagner och Friedrich von Flotow använde de dramatiska rannsakningarna för att skapa spänning på scen.
I modern tid lever arvet vidare främst inom fantasygenren. I allt från historiska thrillers till mörka rollspel som Warhammer Fantasy Roleplay dyker ”Vehmic”-inspirerade sällskap upp. De representerar ofta en moraliskt grå zon: en nödvändig men grym kraft som skipar ordning i en värld där lagarna slutat gälla.

Myten vs. Verkligheten
Populärkulturen har ofta valt att fokusera på det rituella och det skrämmande. Medan de verkliga domstolarna under Maximilian I:s tid blev byråkratiska instanser för småmål, lever de i litteraturen kvar som maskerade hämnare under gamla ekar. Det är denna bild – av folklig rättvisa i skuggan av träden, som har gjort att minnet av de westfaliska domstolarna aldrig helt har bleknat.

Referenser

Tryckta källor
Hägg Göran Världens litteraturhistoria 2000

Internet
https://de.wikipedia.org/wiki/Das_K%C3%A4thchen_von_Heilbronn
https://en.wikipedia.org/wiki/Anne_of_Geierstein
https://en.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tz_von_Berlichingen_(Goethe)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hermann_L%C3%B6ns

I skuggan av eken: Westfalen och slutet för domstolarna

Westfalen: Den röda jordens särställning
Att femdomstolarna blev så djupt rotade i just Westfalen var ingen slump, utan berodde på regionens unika juridiska status. Westfalen kallades för ”den röda jorden” (die rote Erde), en plats där gamla saxiska traditioner levde kvar längre än på andra håll.
Medan furstar i resten av Tyskland lade under sig rätten att avkunna dödsstraff (Blutbann), förblev Westfalen formellt kejserlig mark. Här agerade de fria domstolarna som kejsarens förlängda arm. Bristen på en stark lokal furste i regionen, kombinerat med Dortmunds roll som centralpunkt, skapade en fristad där detta hemliga nätverk av domare kunde behålla sitt inflytande långt efter att feodalsamhället i övrigt börjat förändras.

Maximilian I: ”Den siste riddaren” drar åt snaran
Den enskilt viktigaste figuren bakom femdomstolarnas nedgång var kejsar Maximilian I (1459–1519). Trots sitt epitet som ”den siste riddaren” var han en radikal moderniserare som ville ersätta medeltida godtycke med en enhetlig rättsstat. Genom tre avgörande reformer drog han undan mattan för Vehmen:

Den eviga landsfreden (1495): Vid riksdagen i Worms förbjöds alla privatfejder. Detta tog bort femdomstolarnas främsta existensberättigande, att vara en sista utväg när centralmakten inte kunde stoppa våldet.
Rikskammarrätten (Reichskammergericht): Maximilian inrättade en högsta domstol och införde romersk rätt som officiell lagstiftning. De gamla germanska sedvänjor som femdomstolarna vilade på blev därmed juridiskt ogiltiga.
Rikshovsrådet (Reichshofrat): Genom att skapa en instans dit medborgare kunde klaga direkt hos kejsaren, behövdes inte längre de hemliga domstolarnas fruktade ingripanden.
Maximilians reformer ledde till en geografisk och juridisk isolering. Femdomstolarna förbjöds att verka utanför Westfalen och fråntogs rätten att döma i grövre brottsmål. De reducerades från att vara rikets skräck till att bli lokala instanser för enklare ordningsfrågor.

Korruption och det slutgiltiga dekretet
Under 1600- och 1700-talen förlorade domstolarna sin sista moraliska auktoritet. Rapporter om mutor, personlig hämnd och missbruk av de hemliga processerna gjorde att befolkningen vände dem ryggen. De hade blivit en anakronism – en kvarleva från en tid som inte längre fanns.
Det slutgiltiga slaget kom inte inifrån, utan genom Napoleon Bonapartes erövringar. När hans bror, Jérôme Bonaparte, övertog makten i det nybildade kungariket Westfalen, fanns det ingen plats för medeltida mysticism. Den 14 maj 1811 utfärdades det dekret som formellt upplöste de sista resterna av femdomstolarna. Efter århundraden av hemliga rättegångar på den röda jorden tystnade galgarna för gott, ersatta av den moderna rättsstatens principer.

Referenser

Tryckta källor
Sjögren Otto Allmän världshistoria, från äldsat tid till våra dagar III 1924
Tunberg Sven och Bring Sven Erik Världshistoria, sjätte delen nationalstaterna och renässansen 1300-1500 1929

Internet
https://www.alaintruong.com/archives/2011/07/30/21706379.html
https://de.wikipedia.org/wiki/J%C3%A9r%C3%B4me_Bonaparte
https://de.wikipedia.org/wiki/Maximilian_I._(HRR)
https://www.smart-guide.org/destinations/en/dortmund/?place=Vehmic+court
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungariket_Westfalen

I skuggan av eken: Fememord och svensk rätt i de tyska provinserna

Inledning
När Sverige under 1600-talet expanderade runt Östersjön inlemmades inte bara nya landområden, utan även urgamla juridiska traditioner som krockade våldsamt med den svenska statskyrkans och centralmaktens ordning. I de svenska provinserna Pommern, Wismar och Bremen-Verden levde resterna av de medeltida femedomstolarna kvar som ett underjordiskt alternativ till den officiella lagen.

Krocken mellan svensk lag och tysk ”ur-rätt”
Den svenska förvaltningen, med dess fokus på skriftliga protokoll och centralstyrda domstolar, såg med stor misstänksamhet på de lokala sedvänjorna. I de tyska skogarna fanns en djupt rotad tro på att rättvisan tillhörde folket – eller snarare de ”vetande”. Under svenskt styre rapporterades det om händelser som i efterhand har klassats som sena uttryck för fememord: avrättningar utförda i lönndom av lokala sällskap som ansåg att svensk lag var för mild eller för långsam.

När svenska generalguvernörer, som Nils Bielke i Pommern, försökte stävja den lokala adelns makt, möttes de ofta av en tystnadsmur. Om en tjuv eller en förrädare hittades hängande i en ek med en kniv instucken i stammen, visste de lokala bönderna precis vad det innebar. Det var en dom avkunnad av en osynlig hand, en rättskipning som stod utanför den svenska kungens kontroll.

Wismar-tribunalen: Frontlinjen mot skuggrätten
För att få bukt med denna laglöshet inrättade Sverige år 1653 Wismar-tribunalen, en högsta domstol för de svenska områdena i Tyskland. Tribunalens främsta uppgift blev att avmystifiera och förbjuda all privat rättskipning. Genom att studera tribunalens protokoll kan man se hur svenska jurister kämpade mot ”hemliga sammanslutningar” som i nattens mörker avkunnade domar över grannar och rivaler.

Svenskarna kallade dessa handlingar för lönnmord och barbari, medan de lokala utövarna såg det som sin heliga plikt enligt gammal hävd. Den svenska staten införde stränga straff för alla som deltog i dessa möten. Även om Vehm-systemet skulle dröja sig kvar i andra delar av Tyskland ända till 1811, blev de svenska provinserna en tidig frontlinje där denna medeltida skuggrätt tvingades vika för den moderna rättsstatens principer.

Byggnaden där tribunalen hade sin verksamhet i Wismar.

Referenser
Bild från Wikipedia, den fria encyklopedin

Tryckta källor
Eriksson, Ingvar Nils Bielke, firad i nådens dagar, fälld i onådens 2000
Pauli Ulf Det svenska Tyskland, Sveriges tyska besittningar 1648-1815 1989

Internet
https://en.wikisource.org/wiki/1911_Encyclop%C3%A6dia_Britannica/Fehmic_Courts
https://historiesajten.se/handelser2.asp?id=38#:~:text=1648%20inleddes%20de%20fredsf%C3%B6rhandlingar%20som%20kallas%20f%C3%B6r,skulle%20existera%20sida%20vid%20sida%20i%20Tyskland.
https://historiska-personer.nu/min-s/p70ed34ae.html
https://www.postmuseum.se/bocker/1964/1964_4-45-50_Heurgren.pdf#:~:text=Genom%20westfaliska%20freden%201648%20erh%C3%B6ll%20Sverige%20inom,vilka%20b%C3%A5da%20sistn%C3%A4mnda%20f%C3%B6rvandlades%20till%20hertig%2D%20d%C3%B6men.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wismarska_tribunalet
https://www.tacitus.nu/historisk-atlas/skandinavien/tyskland.htm