Freja, kärlekens gudinna, blev rasande när Tor försökte övertala henne att gifta sig med jätten Trym. Hon har alltid varit kallsinnig mot jättar, men hon har visst lättare att umgås med jättinnorna. Hon har aldrig sagt något om att hennes far gifte sig med en jättinna eller att hennes bror gjort samma sak. Freja tycks kunna se gott i de flesta, men manliga jättar där drar hon en gräns.
Livet enligt 1600-talet är en fängslande och djupt mänsklig tidsresa som utmanar vår tids syn på historien. I stället för att fokusera på kungar, fältslag och årtal bjuder historieprofessorn Karin Sennefelt in läsaren till en vardag där kosmos, Gud och den mänskliga kroppen hängde samman i en strikt meningsfull helhet. Med ett levande och tillgängligt språk lyckas författaren göra stormaktstidens människor begripliga, utan att för den sakens skull modernisera dem. Det är en bedrift som välförtjänt belönades med Disapriset 2026.
Sennefelts centrala tes är att vi måste sluta döma det förflutna utifrån våra moderna glasögon. Genom att undersöka vardagliga och ofta förbisedda dokument, som efterlysningar av stulna kläder och gamla domstolsprotokoll, blottlägger hon en radikalt annorlunda världsbild. Det var ett samhälle där idén om den unika individen ännu inte var född. Människans värde låg i stället helt och hållet i att veta sin plats och att fylla sin specifika funktion i den samhällskropp som Gud hade skapat.
Boken skildrar också den fascinerande synen på kroppen och naturen. Hälsa handlade om balansen mellan kroppsvätskor, och en fysisk sjukdom betraktades ofta som en direkt spegling av själens tillstånd. Naturen var i sin tur inte en neutral kuliss utan Guds eget kommunikationsmedel, där ett åskväder eller en missväxt var tydliga budskap till människorna. Samtidigt lyckas Sennefelt visa att det mitt i denna stränga och hierarkiska tillvaro fanns ett enormt utrymme för närhet, där äktenskap präglades av solidaritet och fäder tog ett genuint och kärleksfullt ansvar för sina små barn.
Med sina 175 sidor är boken en koncentrerad och djupt engagerande läsupplevelse. Den fungerar som en sorts överlevnadskurs för en svunnen tid och lämnar läsaren med en helt ny förståelse för hur det kändes att vara människa under det svenska 1600-talet.
Men ska kanske tilläggas, man bör ha en del kunskaper om 1600-talet svenska historia. Men en stark fyra av fem får den.
Författare: Karin Sennefelt Titel: Livet enligt 1600-talet Förlag: Natur & Kultur ISBN: 9789127174351
Ja vi erkänner, vi tycker det var bättre på 50 talet. Ja inte 1950 talet då vi hade hemmafruar, utan 850 talet då vi hade sköldmör.
Vilken hedning kan motstå nostalgin och charmen med 850-talet jämfört med 1950-talet! Istället för förkläden, dammsugning och trista kristna könsroller bjuder vikingatiden på episka berättelser om sköldmör, yxor och brynjor. Vill vi den gamla goda hedniska tiden ska kom tillbaka, då måste vi åkalla såväl gudar som gudinnor.
Jag är en vilja, ett gyllene korn i Yggdrasil Mitt hår är ett moget fält som mognat i smärta, klippt av en skugga, återfött ur jordens djup. Jag står på tröskeln till en ny och sträng morgon, en ensam gudinna i en hårdnat värld av ljus.
Om någon avbildar Allah och Muhammed kommer alltid någon och äger de får inte avbildas enligt islam. Det är en sanning med modifikation, avbildningar har skett även hos muslimer genom århundradena. Men hur som helst detta förbud gäller bara muslimerna själva. Tänk om någon stod och stekte griskött och så kommer någon och säger man får inte äta gris enligt islam, då skulle det ses som ett dumt skämt, men just bildförbudet det ska vist gälla alla. Nej avbilda såväl muslimernas gud om dess profet.
Ett aktivt kulturskapande: Att inte bara passivt konsumera modern kultur, utan att aktivt ”kämpa” för att hålla liv i gamla traditioner, asatro, hantverk och historia. Att aktivt verka för och försvara hedniska religioner och slippa inskränkt och fördömande monoteism, det är va dvi menar med vår kulturkamp.
Sökkvabäcks Saga strålade skänker mjöd och visdom till Bestlas son. Unna Ygg denna lisa ty hård är hans kall att vara Valhalls herre.
Korpens fader böjer sitt huvud, skådar i djupet där sanningen gror. Ett öga gavs bort för bägarens nektar, ett evigt offer för Ygdrasils makt.
Saga vet svaret på tidernas gåta, medan brynjan tynger segerfaders kropp. Här bland vågorna vilar hans tanke, innan stridens dån åter kallar hans ande.