”En svärmor är en person som har starka åsikter om hur man uppfostrar barn, och som har bevisat sin inkompetens genom att uppfostra din make.”

Mignon McLaughlin, amerikansk författarinna

Religionsnyheter oktober 2026

KD ökade SD minskade
KD fick 6,17 procent av rösterna, jämfört med 5,34 procent i valet 2022. SD minskade 17,48 procent av rösterna. Det innebär ett tapp på 3,02 procentenheter jämfört med valet 2022 då de fick 20,54 procent.

Nordiska Asa-samfundet ska välja ny styrelse
Hösten 2025 avgick samfundets styrelse. Ny styrelse utses den 17 oktober. Uppgifter finns att krisen i NAS beror på att samfundet började tillåta välsignelser av homosexuella par.

Hindu får fredspris
Nobels fredspris år 2026 tilldelas den sydafrikanska människorättsjuristen Navanethem ”Navi” Pillay. Den norska Nobelkommittén tillkännagav beslutet fredagen den 9 oktober 2026. Den 85-åriga toppjuristen tilldelas priset för sina ”insatser för att främja fred och internationell rätt”. Israel ha protesterat då de menar hon är pro-palestinsk. Pillay är hindu men föd i Sydafrika.

Avkragning efter barnpornografibrott
Domkapitlet i Luleå stift beslutade nyligen att frånta en präst, som arbetat i flera församlingar i Norrbotten, rätten att kalla sig präst. Detta efter att mannen dömts för barnpornografibrott. Biskop Åsa Nyström betonade att kyrkan ställer mycket höga krav på sina anställda och att avkragning är kyrkans strängaste påföljd.

När patriark Kirill av Moskva år 2024 förklarade att kriget i Ukraina är ett heligt krig lyfte han konflikten till en religiös nivå. Men om den rysk-ortodoxa kyrkan ser detta anfallskrig som heligt då måste väl vi hedningar se det som en helig plikt att kämpa mot den tro Kirill och hans president Putin står för. Ur ett hedniskt teologiskt perspektiv får kriget i Ukraina absolut ses som heligt även av oss hedningar som en helig kamp för att försvara frihet hembygd och rätten till självbestämmande mot ett orättfärdigt imperium.

Likheter och skillnader mellan asatrons människofiskare samt nattvarden och Ägirs gästabud

I kristendomen kallas Jesus ibland för människofiskare. Men även asatron har ju en sådan. Men vår fiskare av människor är förstås betydligt intressantare och bör påpekas mer trovärdig än den förstnämnde, för han sprang ju mest runt i öknar. Vår fiskare är ju förstås Ran. Till skillnad från Jesus som var oskuld och ogift har hon en make och nio döttrar. Hennes fiske är ju er handgripligt också.

Inom kristendomen är historien om den sista nattvarden av central betydelse. Men i asatron finns en liknade händelse och det är ju festen hos Ägir, Rans make där Loke bråkar och visars sig vara förrädare och gudarnas fiende.

Kort efter nattvarden grips och straffas Jesus och har två rövare som delar hans straff. Loke straffas och hans söner är också med och delar straffet då en blir förvandlad till en varg och den andre dödas av denne. Såväl Jesus som Loke som är asarnas fiender återuppstår vid domedagen ofta kallad ragnarök men där kommer de äntligen att stupa. Denna gång för evigt.

Ran, asatrons människofiskare.

Män som hatar kvinnor till er säger vi detta; Asatro är inte en religion för er. De flesta gudamakter är kvinnliga sådan, Gudinnor, asynjor, diser, valkyrior, hamingjor och fylgior. Ej hller ska man förglömma att vördnad av de döda så kallad anfäderstro finns och det är inte bara anfäder utan anmödrar. Vidare är det ju ett teologiskt faktum att de flesta dödsriken i asatron styrs av gudinnor

Det blir spännande när kvinnohatarna hamnar i Hel…

Den missförstådda deklarationen

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (antagen 1948) var aldrig tänkt att vara en oföränderlig eller helig skrift, utan ett levande dokument och ett politiskt verktyg. Dokumentet formulerades som en gemensam vision för att förhindra de grymheter som utspelade sig under andra världskriget. Det finns flera skäl till varför det är ett juridiskt och politiskt instrument snarare än en dogmatisk text.

För det första var förklaringen inte juridiskt bindande från början. Den antogs som en resolution av FN:s generalförsamling, vilket innebär att den ursprungligen var en principförklaring och inte ett bindande traktat. För det andra fungerade den som en grund för vidareutveckling. Tanken var att rättigheterna senare skulle preciseras i bindande konventioner, vilket också skedde 1966 genom FN:s konventioner om civila och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och regionalt genom Europakonventionen. För det tredje var texten en produkt av kompromisser. Den mejslades fram genom intensiva diskussioner mellan länder med helt olika ideologier, religioner och politiska system, inklusive USA, Sovjetunionen och Kina. Den är med andra ord ett pragmatiskt kompromissdokument.

Mänskliga rättigheter debatteras, tolkas och utvidgas ständigt i takt med att världen förändras, till exempel kring digital integritet, klimatförändringar och ny teknik. Detta visar att de utgör ett dynamiskt verktyg för mänsklig värdighet, inte en statisk dogm.
När religiösa grupper eller individer försöker tolka om sina traditionella normer för att de ska passa perfekt ihop med FN:s deklaration, glömmer de ofta att dessa två system har helt olika grundvalar. Att försöka pressa in religionen i deklarationens mall, eller vice versa, riskerar att urvattna båda två. Det döljer det faktum att mänskliga rättigheter skapades just för att människor med olika religiösa och filosofiska ideal ska kunna leva tillsammans under samma spelregler. Många av dagens hedningar, vare sig de kallar sig asatroende eller fornsedare, borde tänka på detta.

När samfunden hela tiden påpekar att de ställer sig bakom deklarationen, betyder det intressant nog att medlemmarna i samfunden måste ha en positiv syn på FN. Att Ryssland och Kina, två länder som ses med misstänksamhet av många, är med i säkerhetsrådet som styr FN, tänker de inte på.
Vidare blir den paradoxala slutsatsen av ett sådant stadgekrav att man måste godta ett modernt, sekulärt och politiskt system för att vara en godkänd medlem i samfundet.

Detta skapar en intressant intellektuell och andlig spänning som kan delas upp i tre centralaspekter. Det handlar först och främst om en identitetskrock, där personen inte bara förväntas relatera till sina gudar, makter eller historiska traditioner, utan också tvingas skriva under på ett globalt, liberalt rättighetsprojekt från 1948. Dessutom råder en frånvaro av teologisk koppling, eftersom det inte finns några historiska eller mytologiska belägg för att asatron eller forn sed i sig kräver en tro på universella, individuella mänskliga rättigheter. Rättigheterna blir därmed ett yttre, sekulärt filter som klistras ovanpå religionen. Slutligen prioriteras pragmatism framför renlärighet. Samfunden sätter här praktisk överlevnad och politisk trygghet i det moderna samhället framför att hålla religionen helt fri från nutida politiska influenser, men detta sker då på bekostnad av religionens särart.

Mäktige Magnes moder

Mäktige Magnes moder
järnsvärdets bärare
ska vi åkalla henne?

Tors bihustru
åkalla henne
ära och hedra Järnsaxas namn.

Betänk hedningar
ska den nordiska seden återkomma
måste alla makter få offer vid bloten!

Vi är intresserad av asatro, inte vikingatiden

Vi skriver ganska litet om vikingar och anledningen är ju att vi inte vill göra reklam för för kristendomen. Harald Blåtand, Knut den store, Olof Trygvarsson, Olof Haraldsson, Olof Skötkonung och många fler anammade kristendomen. Att skriva om kristna vikingar är bland det sista vi kommer intressera oss för. Det blir bara en plågsam läsning. Bloggen vänder sig i första hand till troende hedningar, inte folk som tycker det är kul med vikingar.

Vikingatiden förknippas i populärkulturen ofta med en specifik historisk era, men för modern och hednisk tro är det ju teologin, naturkontakten, myterna och ritualerna som är det centrala, inte de sena vikingakungarnas politiska och religiösa skiften. Att sålla bort de kristnade historiska figurerna blir då ett naturligt sätt att hålla bloggen renodlad och fokuserad på det genuint hedniska.

AI och Asatro

AI och asatro har två saker gemensamt. För det första börjar båda på A och för det andra så har de kommit för att stanna trots protester och misstänksamhet från vissa grupper. Men nu är båda här och med den nya tekniken når nyhedningarna ut med sitt budskap.