Asatron levde vidare i sagorna: Den väntande jungfrun

”Unge Hr Svedendahls wijsa” handlar om ädlingen Svedendal och nedtecknades på 1690-talet. Den är även känd från Danmark och kanske kommer den därifrån. Skåne nämns ju i visan. Men dagens Sydsverige är ju det forna Norddanmark. Visan eller balladens huvudperson ger sig iväg till sin döda moder för att få hjälp och råd med vem han ska gifta sig med. Då visan inte är allt för känd återges den här i den nedtecknade versionen, den återges som faksimil ur ”SVENSKA LANDSMÅL OCK SVENSKT FOLKLIV” från 1928:

Unge Hr Svedendahls wijsa:

Dett war dhen unge Hr Svedendahl
han skulle dhen Bålden leka,
så trilla han dhen för Jungfrunes Buur
dhet giorde hennes kinder så bleka:
du lär och bär din ord wäll:

Han trilla dhen Båld för Jungfrunes foot,
sielfwer han effter geck;
så feck han sorg i sinnet
för än han Båldent feck:
du leir etc:

Hörer du Unge Hr Svedendahl
hwad iag sägr dig,
du trilla till Båld för din fästemö,
och trilla honom intet för mig
du lär etc:

J Sittien här alla mina män
i dricken miödh uhr Sölfskåhl,
Emädan iag går på hårda Stallbärg
och gifwer min Moder måhl
du lår’ etc:

J Sittien här alla mina män
i dricken miöd uhr Sölfhorn,
medan iag går på hårda Stallbärg
och talar med min moder 3 ord:
du etc:

Dett wahr den Unge Hr Svedendahl
han begynte på sin Moder att kalla:
der rembna dhe Muhrar
och så dhe hårda Hallar.
du etc:

Hwem ähr dhet som mig wäcker
eller hwem ähr dhett som mig kallar:
medan iag må intet Sofwa med roo
alt under dhe hårda Hallar
du: etc:

Jngen på Eder wäcker
och ingen dher till Swarar
utan dhen Unge Hr Svedendahl:
han will med sin Moor 3 ord tala:
du etc:

Hörer i min k: Moder
Hwad iag säger ehr,
weten i hwar min fästemö ähr
i döllien dhet intet för mig:etc

Ja så Män det wet iag nu
dhet säger iag för wist,
hon sitter i Nionde konungarijk:
hon’ wäntar så effter tigete:

Tig will iag gifwa hästen god
som bära skall dig fram,
han löper så lätt öfwer Salta watn:
som öfwer dhet löfgröna land etc:

tig will iag gifwa ett Swärd så gott
som glima skall ved tin sijda:
hwar den tijdh dhu tänker på mig
med freden skall tu rijda: etc

tig skall iag gifwa Gullet så röd
som glima skall i tina händer,
när tu korner i Jungfrunes Buur
så grant skall hon tig kienna etc

dhet war dhen unge Hr Svedendahl
han rijder på främmande land
så fick han see dhen herde
som kiörde dhet fä på strand etc

Hörer du lilla fäherde
hwad iag nu säger dig
hwem äger dhett fä du kiörer
till Strand för tig: etc

Jag tör intet för eder höga häst
eller för eder Gull så röd,
dhet sitter en Jungfru i Buuren
hon hårt för böd mig dhet. etc:

Hör du lilla fä herde
hwad iag säger tig:
blef’ iag konung på dhetta land
en Riddar gör iag af tig:

dhet sitter en Jungfru i Buren
hon wefwer gull i Laa:
hon wäntar en riddar från Skånes landh
som heter Hr Svedendahl:

Alla dörar ähro utaf Jiärn
och låsarna utaf ståhl
dher ligga 12: Snöhwita Biörnar
dhe hålla om Jungfrun wård etc:

dhet war dhen unga Hr Svedendahl
han rijder i Jungfrunes Gård,
Alla dörarna öpnades
och låsarna föllo ifrån’
stilla låg alla 12: Biörnar
dhe rörde sig icke ett hår etc:

dhett wahr unge Hr Svedendahl
han steg inom dörana tree
Men dhet war Jungfru Spegelklar
hon honom men ögona Neg: etc

Hören i Unga Svedendahl
Hwad jag säger ehr
mötte eder någon fäherde
som kiördes dhet fä för sig: etc

Ney så men dhet giorde dhet ey
dhet säger iag nu förwist.
utan en lijten Nechtergal
han sjunger så wåkert på qwist etc

dhet war Jungfru Spegelklar
hon tog Hr Svedendahl i sin fambn
dhetta land och rijke
skall wahra Bägges wårt gagn
du lärs etc:

Med råd av sin döda moder får hjälten sin älskade. Men berättelsen syns vara äldre än 1600-talet. För det verkar som om grundmotivet redan finns med i den äldre Eddan. I de två sångerna om Svipdag är grundberättelsen den samma. Den unge Svipdag hämtar hjälp av sin döda moder som ligger begravd. Modern vaknar till liv och sjunger trollsånger som ska skydda sonen. Fortsättningen på berättelsen följer i sången om Fjölsvinn. Svipdag kommer nu fram till den plats där hans tillkomande sitter och väntar. Han kommer i samspråk med väktaren Fjölsvinn som när han får klart för sig att det är Svipdag öppnar porten och de älskade förenas. Fjölsvinn är ska tilläggas ett av Odens binamn. Menglöd har många forskare associerat med Freja, den mäktigaste gudinnan i den förkristna tron i Norden.

Det som förenar

Huvudmotivet den unge mannen som söker hjälp av sin döda moder för att få tag i den väntande jungfrun. Namnen Svipdag och Svedendals har en viss likhet.

Det som skiljer

I Eddan har den unge Svipdag tvingas ut för att leta efter sin tillkommande av en elak styvmor. Denna styvmoder nämns inte i den medeltida balladen, annars är ju styvmödrar ett ganska tacksamt motiv i sagor och sägner.

Slutord

 Berättelser om hjältar som måste utföra stordåd och prövningar för att få sin utvalda finns det flera exempel av i historien men det finns i Svedendals visan stoft från hednisk tid. De båda har ett gemensamt ursprung även om mycket skiljer dem åt. Grundmotivet är detsamma och det kommer från hedendomen.

Svipdag med Menglöd/Freja.

När Tor blev Torsten en synkretistisk hypotes

I den förkristna religionen spelade källor en viktig roll. I myterna nämns Urds brunn och Mimers brunn. Man har offrat i källor och vattendrag. Än idag finns det önskebrunnar, en kvarleva från förkristen tid. Att vissa källor ansåg vara mer heliga och kraftfulla än andra kan bero på flera orsaker men vatten har olika kvalité. Vissa källor kan haft en viss mineralsammanställning som gjort att de ansetts vara extra hälsobringande. Vatten spelar en viktig roll även i kristendomen. Dopet sker som bekant i vatten och man lät ”kristna” en del källor.

I Västergötland i Kinne härad mellan Lerdala och Götene ligger utanför gården Lilla Bjurums gård resterna av ett kapell och en källa som i modern tid restaurerats. Källan är helgad åt den helige Torsten. Detta helgon är ett mycket lokalt sådant. Helgonet har i princip bara dyrkats just vid källan och kapellet.  Denna del av Västergötlands mest kända helgon är annars Sankta Helena även kallad Elin av Skövde som har anknytning till såväl Götene som hemorten Skövde. Om Torsten finns en kortfattad berättelse som säger att en hednisk bonde hade en vallpojke vid namn Torsten. Denne Torsten vallade bondens boskap och lät varje dag släppa lös kreaturen. Under dagen bad Torsten böner och han hade valt ut en sten där han ofta bad. Varje kväll kom alla djuren tillbaka. Bonden ogillade Torstens religiösa tankar och lät en dag ta bort en av tjurarna och när Torsten inte kom tillbaka med djuret anklagade hans herre honom för stöld och dödade honom. Mordet ska skett vid den sten Torsten brukade be.

På gården skulle sedan slaktas och frun i huset förebrående sin make för mordet och ansåg Torsten vara ett helgon och levde vidare hos den kristne guden. Bonden sa då att Torsten var lika död som djuret de dödat. Men då hände det att oxen eller tjuren fick liv och stod upp på sina klövar. Källan som finns vid kapellet skulle ha bra vatten för nötkreatur som blivit sjuka och Torsten har som helgon just haft hand om dessa djur. I samma socken ligger en mäktig dödisgrop på en åsbildning kallad Tjursgraven, förvanskad till Torsgraven.  En så kallad ättestupa finns även i närheten. Kapellet revs redan under medeltiden kanske innan reformationen. Erik Dalberg har dock med en avbildning av källan i sitt berömda verk Suecia antiqua et hodierna. Torsten har aldrig haft vad vi vet någon helgondag och ingen avbildning eller attribut är känd.

Delar av legenden påminner lite om Tors färd till Hymer. Tor får order att gå till jätten Hymers oxar för att få bete när de ska ge sig ut på fiske. Hymer är svekfull mot Tor och försöker skada honom. Även här spelar vatten och tjuren viktig roll även om vattnet som åsyftas är havet och tjuren är betet Tor försöker fånga Midgårdsormen med. Tor är ju böndernas gud och kanske trodde man att han kunde skydda boskap. Tor kan med sin hammare i alla falla väcka upp sina bockar. Tor åkallade man när farsoter härjade. Adam av Bremen skriver att svearna offrade till Tor då farsoter härjade. Till historien om källan hör det att den aldrig fryser om vintern.

Det är nog inte för djärvt att källan ansåg vara helig i förkristen tid och Tor är guden man offrat till. Om det funnits en verklig Torsten eller om man bara lanserat berättelsen om honom när kristendomen kom och man fortfarande trodde på källans kraft vet vi inte. En svensk som konverterat till katolicismen och bosatte sig i Polen Johannes Vastovius död 1643 skrev om Torsten och menar att han bragts om livet ungefär samtidigt som det mer kända helgonet Botvid, Södermanlands apostel dödades. En del säger detta skedde omkring 1120 andra att det ska skett cirka 1080. På 1080-talet ska i alla falla Svealand en hednisk reaktion uppkommit och den kristne kungen inge den äldre fördrevs några år och hans svåger Blot-Sven styrde. Av det lilla källmaterial som finns kan vi nog ändå slå fast att det är fråga om synkretism, den hedniske Tor blev den kristne Torsten.

Litteratur:

Adam av Bremen Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. 1984. Helsingborg.
Larsson Heliga vatten, Vattencentrerad kult och vattnets symbolik under Skandinaviens kristnande. Kandidatuppsats i arkeologi 2013. Stockholm.
Lundahl Det medeltida Västergötland. 1961. Lund.
Lindskog Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift. Faksimil av 1812 år upplaga 1985. Ed.
Pegelow Helgonlegender i ord och bild. 2006. Kristianstad.
Theliander Det medeltida Västergötland, en arkeologisk guidebok. 2004. Riga.
Westerdahl Bjurums kyrka och dess myter, artikel i Skövde nyheter 21 januari 2018.
Thomaeus Skandinaviens Kyrko-Häfde från äldsta till nuvarande tider. 1835. Christianstad.

Källan som helgats till Torsten den helige idag.

Källan som den skildras ur Suecia antiqua et hodierna.

När Tor blev Torgil, en synkretistisk hypotes

Synkretism är den benämning när två religionssystem blandas. Blandningen kan ske medvetet eller av andra skäl. När romarna värvade germaner och de skrev på offeraltare Mars Thingsus kan man säga att det var en form av frivillig synkretism. Både romare och germaner kunde gemensamt offra till krigets gud. När kristendomen kom och de gjorde om många hedniska seder till sina egna exempelvis julen eller när de ersatte hedniska gudar med helgon exempelvis Frej som ersatte med Erik den helige då är det frågan av ett rent övertagande av en annan tros föreställningar och kult.

Ett av Sverige mest okända helgon är Torgil, även kallad Thyrgilli på någon slags hemgjord svensk-latin. Vem var då denne Torgil? Ja här vet man nästan ingenting. I ett brev daterat till 1391 vt är undertecknat på den helige Tyrgils dag. Man vet inte säkert när denna dag inföll men troligen var det i juni. 1450 lät biskopen av Strängnäs inviga kyrkan i Kumla till Torgils ära. Det finns avbildningar av helgonet i Kumla kyrka, Roslags-Bro, kyrka Hägerstad kyrka och Övergrans kyrka. Troligen finns det fler kyrkor som avbildat Torgil. Kyrkklockan i Kumla har inskrift som nämner Torgil. Torgil avbildas ofta med en klockkläpp men också en bok. Den andra namnformen som biland används är Tyrgil och slutet av namnet åsyftar på hjälm men också på kittel och en kyrkklocka har ju viss likhet med en sådan. En teori som Johannes Bureus lade fram på 1600-talet är att helgonet varit kyrkvärd. Helgonet avbildas ofta i en världslig påkostad dräkt. Då attributet är klockkläppen menar en del att Torgil dödats med detta redskap. Mer vet vi inte.

Men helgon är ofta förklädda gudar. Namnet Torgil är mycket likt asaguden Tor. Klockkläppen för ett bullrande ljud och i många kristna samhällen har man förr i tiden skickat upp folk för att skrämma bort åskan med klangen från kyrkklockor. Ska Torgil varit en kristen som träffats av blixten? Kläppen påminner om en klubba och är ett ”trubbigt” vapen likväl som Tors hammare. Tor har liknats med den grekisk-romerske guden Herkules vars vapen är en klubba.

Norr om Kumla ligger en plats som heter Torsta, det finns inte så många hedniska namn runt just Kumla. Ska Torgil blivit helgon borde det skett i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet. Troligen ersattes tron på Tor av Torgil. Avsaknaden av helgonlegend och den knapphändiga information som finns om helgonet får sägas bekräfta hypotesen att de kristna såg sig tvungna att ”uppfinna” ett helgon som motpol till den Torskult som skett i trakten kring Kumla. Namnet Kumla åsyftar ju för övrigt på de gravkumlar som finns vid kyrkan.

Litteratur:

Andersson Blotkalendern, en nyhednisk kalender sammanställd efter hedniseringens princip. 2016 Uppsala.
Pegelow Helgonlegender i ord och bild. Kristianstad 2006.
Svensk Uppslagsbok band 29. Malmö 1954.

Torgil den helige i Övergrans kyrka.

Varför vi tar avstånd

Föreningen har genom åren tagit avstånd från många politiska ideologier, partier och organisationer. Förklaringen är följande: Religionen som vi kallar för asatro är tillbaka. Den har även erkänts av staten och flera samfund existera nu i dagen Sverige. Sakta men säkert har asatron kommit tillbaka och folk börjar mer och mer acceptera att asatron är en religion på samma sätt som många andra trossystem. Men vägen är fotfarande lång. Det vore ur ett religionsperspektiv idiotiskt om asatron nu skulle alliera sig med diverse politiska strömningar i Sverige. Vi vet hur det kan bli. Sveriges asatrosamfund blev forn sed. Tanken på ett samfund var bra men dessvärre blev detta samfund alltför påverkar av krafter inom alternativrörelsen. Det blev mer och mer politiserat. Underförstått blev det att medlemmarna skulle ha sympatier på vänsterkanten. Miljöpartiet och vänstern var partierna som fick ett slags inofficiellt företräde. Samfundet började politisera och det var visst viktigare att gå med i den så kallade pridedemonstrationen än att förkunna tron på alver och vaner. Det har inte varit helt till gagn för asatron att det blev viktigare med politik. Asatron blev ersatt av begreppet forn sed.

På andra sidan av den politiska skalan fanns några år Svensk Hednisk Front. Tanken var här att man skulle ha asatro för nationalsocialister. Det gick några år. Inte heller här blev blandningen av politik och religion särskilt lyckad.

Nu har de senaste åren det kommit fram mer opolitisk asatro och det har varit till gagn för religionen. Ja asatro är en religion vilket väl inte alla som använt sig av den för att sprida politiska budskap riktigt ansett. I föreningen tror vi att det är bästa vägen att gå för tillfället. Håll låg politisk profil, väx och bli en del av det allmänna medvetandet, inte rusa iväg och syssla med plakatpolitik.

Föreningen har tagit avstånd från mycket. Vi har tagit avstånd från feminism. Vi har tagit avstånd från sekulär humanism. Sistnämnda vet vi har orsakat en del debatt på internet. Mycket arga kommentarer kommer dock från diverse politiska grupper på högerkanten. Folk som stöder Alt-högern, Alternativ för Sverige och Det fria Sverige är mycket arga på föreningen. Men konservativa högerkrafter har allt som oftast sina sympatier för traditionell kristendom. Ja dagens liberala hbtq-vänliga och mångkulturhyllande kristendom är de emot. Men de är knappast negativt inställda till så kallad luthersk arbetsmoral eller den form av kristendom som inspirerade Karl XII karoliner. Dessa konservativa svensksinnade krafter vill sjunga psalmer på skolavslutningar som hålls i kyrkor. Sverigedemokraterna är det parti som mest hyllar kristendomen i riksdagen vid sidan av kristdemokraterna. Men vi hedningar har ingen nytta av detta. Vi är emot kristendomen i alla dess former och när många konservativa hyllar denna religion då finns det ingen anledning att vi som är asatroende ska liera oss med dessa.

Många inom de nationella leden har ett djupt och äkta intresse för fornnordisk mytologi. Men i ärlighetens namn är det inte lika många som är intresserade av religionen asatro. Många inom Sverigedemokraterna vurmar för kristendomen som anses var något väldigt svenskt, men de är inte så intresserade av själva tron…

Inom de nationella grupperna i Sverige de som är placerade mellan det uttalade nationalsocialismen och det mer populistiska Sverigedemokraterna är det oavbrutet ett evigt trixande och mixtrande med olika politiska grupper och ideologier. Hela tiden försöker man få till en nationalism som är radikalare än Åkessons parti men med avstånd och distans till den fraktion inom nationalismen som hämtar inspiration från 1930-talet. Dessa grupper är små och splittras och återbildas oavbrutet. För några år sedan ville en ung man komma i kontakt med föreningen. Han ville komma på ett blot föreningen anordnade trots att han inte var troende. Sedan ville ha ge oss information om Svenskarnas parti. Föreningen lät meddela att han kunde komma om han ville men det politiska fick han lämna utanför. Vi trodde inte på hans ideologi och mycket riktig, inom ett år hade partiet han var anhängare åt lagt ner.

Det finns med andra ord ingen anledning att stödja något politiskt parti eller annan politisk gruppering i dagens Sverige för ingen av dessa stöder asatron fullt ut. Att alliera sig med små politiska grupper på högerkanten som hela tiden lägger ner och återbildas är det dummaste man kan göra om man vill att asatron ska få en starkare position i Sverige. Att föreningen tar avstånd från marxismen har dock inte väckt lika stark reaktion.

Föreningen har tagit avstånd från mycket. Det finns ingen anledning att vara överdrivet vänlig mot någon politisk kraft i dagsläget. Samtidigt ska det påpekas att samtliga partier i riksdagen är för religionsfrihet och även många partier utanför likaså. När vi frågade de olika partierna inför valet hösten 2018 kunde ska nämnas Nordiska Motståndsrörelsen svara på våra frågor men Alternativ för Sverige inte svarade alls. Ett bra exempel varför vi ska ha distans till en del politiska grupperingar. Föreningen kommer framöver att sluta skriva och kommentera politiken i Sverige. Däremot så kommer vår kamp mot de abrahamitiska religionerna fortgå. Vi är starkt emot monoteistiska religioner i allmänhet och dessa i synnerhet. Medan anhängarna till Det fria Sverige inte vill ha muslimer i Sverige vill vi att ingen man eller kvinna på denna planet ska hämta religiös eller kulturell inspiration från vare sig judendomen, kristendomen eller islam. Vår kamp mot monoteistnormen fortgår och där är vi mer radikalare än vad många inom den svenska politiken är. Vår motvilja mot de tre ökenreligionerna är större än vad Sverigedemokraternas och Det frias Sveriges rädsla för islamisering är.

Det asatron inte har nytta av i det politiska livet tar föreningen avstånd från. Vi tar avstånd från bland annat marxism, judendomen, Det Fria Sverige, islam, feminism och sekulär humanism!

Som vanligt avslutar vi med att säg att vi bara diskuterar med folk som delar vår värdegrund. Genom åren har hatiska personer skrivit mycket dumma kommentarer och dessa tas inte med. Kristna, muslimer, anhängare till Alt-högern och Det fria Sverige skriver argt och elakt. Men vi tar inte med ert hat.

Ideella Kulturföreningen