Hljod

Jättens dotter
flög på gudens bud
till krigarens maka
blev sedan maka till sonen.
I sanning Hljod
är en märklig dis.

Religionsfriheten trumfar kritikernas rökridåer

Om man säger att folk inte får dyrka hedniska gudar idag med motiveringen att man inte kan rekonstruera exakt hur de gjorde när de åkallade och offrade till sina gudamakter så borde man heller inte få dyrka den kristna guden med motiveringen att ingen vet exakt vilka ritualer de första kristna hade mellan år 0-300 vår tidräkning. Att kräva en perfekt historisk kopia för att få utöva en religion missar dock vad religion faktiskt är: en levande, föränderlig relation mellan människan och det andliga. Både moderna kristna och moderna asatroende anpassar sin tro efter den tid de lever i.

Argumentet om att ”ni kan inte rekonstruera ritualerna exakt” är i de flesta fall bara en intellektuell rökridå eller ett bekvämt debattknep. Den verkliga motviljan handlar inte om vetenskaplig noggrannhet eller källkritik. Den handlar om kulturella, moraliska och religiösa spänningar i dagens samhälle. Hedendom utmanar den outtalade monoteistiska normen som finns i samhället. Att angripa bristen på historiska källor är helt enkelt ett enkelt sätt att avfärda nyhedendomen som ”hittepå” utan att behöva ta den ideologiska eller teologiska diskussionen. Det är lättare att säga ”ni gör fel” än att erkänna ”vi känner oss obekväma med att ni dyrkar de här gudarna”.

Men lagen står på hedningarnas sida. Vi har religionsfrihet och den trumfar kritikernas illa dolda besvikelse att folk väljer att vare vare sig kristna eller sekulära humanister. När rökridåerna kring källkritik och historisk rekonstruktion skingras, återstår just detta: religionsfriheten ger människor rätten att definiera sin egen andlighet, helt oberoende av andras godkännande eller kulturella fördomar.

Kindred Asatru

en grupp asatroende i USA, närmare bestämt Florida

Grynkorvens dag infaller alltid tredje torsdagen i oktober.

Bures avlande av Bor: En analys av urkon Audhumbla som potentiell modersfigur i asatrons skapelseberättelse

Inom den akademiska diskussionen om asatrons kosmogoni utgör gestalten Bure en av de mest gåtfulla entiteterna. Enligt den primära skriftliga källan Gylfaginning i Snorre Sturlassons Edda slickas Bure fram ur saltstenar av urkon Audhumbla och genererar därefter sonen Bor. Det textuella tomrummet kring hur denna nästa generation faktiskt tillkommer har traditionellt tolkats som en form av asexuell självförökning. Denna förklaringsmodell lämnar dock påtagliga logiska och mytologiska luckor som motiverar en kritisk omprövning av Audhumblas roll i asatrons tidigaste skapelseakt.

När källtexten konstaterar att Bure fick en son utan att nämna en moder måste forskaren betrakta den strukturella miljö som rådde i det prekosmiska tomrummet Ginnungagap. Vid denna tidpunkt existerade endast ett fåtal varelser och det enda uttalade feminina väsendet i detta urstadium var Audhumbla. Urkon besitter i asatron en fundamental funktion som livgivare och fruktsamhetssymbol. Hennes mjölk när urjätten Ymer och hennes tunga formar Bures fysiska gestalt. Att i förlängningen betrakta Audhumbla inte bara som Bures skapare utan också som en aktiv part i Bors tillkomst är en slutsats som vilar på en kosmisk nödvändighet då inga andra feminina urkrafter fanns tillgängliga.

Anledningen till att en sådan relation lämnas outtalad i de bevarade skrifterna kan härledas till författarens socio-religiösa kontext. Snorre Sturlasson nedtecknade asatrons myter under tolvhundratalet utifrån ett kristet världsperspektiv. För en medeltida kristen författare skulle en sexuell eller reproduktiv förening mellan en antropomorf urgud och ett djurlikt urväsen framstå som djupt moraliskt problematisk och tabubelagd. Genom att reducera händelseförloppet till den korta frasen att Bure helt enkelt fick en son kunde Snorre effektivt tysta ner de mer gränsöverskridande och obehagliga aspekterna av den hedniska urtiden för att göra berättelsen rumsren för sin samtid.

Inom komparativ mytforskning är det ett välkänt fenomen att urtidsmyter ofta utmanar och bryter mot senare etablerade moraliska lagar. Innan den ordnade världen och dess samhällsstrukturer existerade fanns inga lagar mot tidiga föreningar mellan olika typer av urväsen. Kon som symbol för den stora modern och livets upphovsman är därtill ett återkommande motiv i flera globala skapelseberättelser. Att tolka Bors födelse som resultatet av en mytologisk interaktion mellan Bure och Audhumbla ger asatrons skapelsekedja en mer sammanhängande struktur än teorin om en plötslig asexuell celldelning. Det flyttar fokus från ett biologiskt mirakel till en rituell och symbolisk förening mellan universums två tidigaste positiva krafter.

Sammanfattningsvis kan den dolda modersfiguren i asatrons begynnelse med hög sannolikhet identifieras som Audhumbla. Genom att erkänna de kristna avskrivarnas behov av att censurera moraliskt utmanande material blir det tydligt att textens tystnad inte nödvändigtvis betyder frånvaro av en relation. Audhumbla bör därför inte enbart betraktas som en passiv näringskälla utan som en central och aktiv anmoder till hela asarnas gudasläkt.

Audhumbla slickar fram asarnas urfader.

Hlin ska vi prisa

Hlin ska vi prisa
hon är för hedningar en tröst och lisa.

Mot Vite Krists pack hon är sköld, värn och stöd
prisa och hylla gudinnan med öl och mjöd.

14 oktober 1066 stod slaget vid Hastings. Vilhelm erövraren besegrade den anglosaxiske kungen Harald och hans här. Slaget påverkade världshistorien och kan sägas vara början på på det moderna Storbritannien. Hur? Jo genom att Vilhelm erövraren besegrade kung Harald Godwinson upphörde det anglosaxiska styret, och det normandiska styret tog vid. Detta förändrade inte bara det engelska språket, kulturen och arkitekturen i grunden, bland annat genom ett enormt inflöde av franska lånord, utan knöt även samman Englands framtid med det europeiska fastlandet i stället för med Skandinavien.

Irpa den mäktiga

Irpa den mäktiga disen
hör vår åkallan,
låt hagel och vind
träffa våra fiender.

Hagelstormen piskar från norr,
svarta moln slukar solen,
pilarna viker i kastbyn,
Irpa har hört vår röst.

”En svärmor är en person som har starka åsikter om hur man uppfostrar barn, och som har bevisat sin inkompetens genom att uppfostra din make.”

Mignon McLaughlin, amerikansk författarinna

Religionsnyheter oktober 2026

KD ökade SD minskade
KD fick 6,17 procent av rösterna, jämfört med 5,34 procent i valet 2022. SD minskade 17,48 procent av rösterna. Det innebär ett tapp på 3,02 procentenheter jämfört med valet 2022 då de fick 20,54 procent.

Nordiska Asa-samfundet ska välja ny styrelse
Hösten 2025 avgick samfundets styrelse. Ny styrelse utses den 17 oktober. Uppgifter finns att krisen i NAS beror på att samfundet började tillåta välsignelser av homosexuella par.

Hindu får fredspris
Nobels fredspris år 2026 tilldelas den sydafrikanska människorättsjuristen Navanethem ”Navi” Pillay. Den norska Nobelkommittén tillkännagav beslutet fredagen den 9 oktober 2026. Den 85-åriga toppjuristen tilldelas priset för sina ”insatser för att främja fred och internationell rätt”. Israel ha protesterat då de menar hon är pro-palestinsk. Pillay är hindu men föd i Sydafrika.

Avkragning efter barnpornografibrott
Domkapitlet i Luleå stift beslutade nyligen att frånta en präst, som arbetat i flera församlingar i Norrbotten, rätten att kalla sig präst. Detta efter att mannen dömts för barnpornografibrott. Biskop Åsa Nyström betonade att kyrkan ställer mycket höga krav på sina anställda och att avkragning är kyrkans strängaste påföljd.