Överlever Itreksjod ragnarök?

Den dolda och mystiska brädspelsguden Itreksjod nämns bara i korta ordalag som en av Odens söner i de gamla nordiska namntulorna. Trots sin anonyma tillvaro bär han på en av de mest fascinerande hemligheterna i den nordiska mytologins cykel. Eftersom hans väsen är så tätt sammankopplat med strategi och kungapjäsen i det vikingatida spelet hnefatafl, faller det sig naturligt att söka hans öde i världens undergång och återfödelse.

I den kända eddadikten Völuspá beskrivs hur världen stiger grön och ren ur havet efter det katastrofala Ragnarök. När de överlevande gudarna möts på den fridfulla Idavallen finner de plötsligt de gyllene spelpjäserna liggande i gräset, som ett minne från tidernas begynnelse. Gudarna sätter sig genast ner för att spela brädspel igen, vilket symboliserar att ordningen, intelligensen och civilisationen har återvänt till kosmos.

Eftersom Itreksjod inte är en gud för blodig strid utan för intellektuell hovsamhet, nämns han aldrig bland de asar som stupar i de kosmiska slutstriderna. Det är därför mycket logiskt att tänka sig att denna dolda son till Oden överlever katastrofen. Han finns där i bakgrunden på den nya gröna jorden, där han återigen vakar över spelbordet och leder gudarnas tankar när de formar den nya världens framtida strategi.

En överlevare?

Det finns tre sorters soldyrkare. Jo då det är sant och här ska vi nu presentera de tre:

De som dyrkar solen som en gudamakt, vanligen kallade hedningar.

Inte att förglömma de som älskar att sola och kan tillbringa stora delar av sommaren att vid stränder ligga i solskenet i timmar. Vanligen kallad pressare

Sedan har vi den sista kategorin och är de hedningar som älskar att sola. Vad denna kategori ska kallas vet vi dock inte. Är det någon som kan hjälpa oss med detta teologiska spörsmål?

Sol: Jag bör dyrkas!

Den sista häxprocessen i Portugal

Historien om de europeiska häxprocesserna förknippas ofta med masshysteri och tusentals bål, men i Portugal tog historien en helt annan vändning. Landet skiljer sig markant från övriga Europa genom att ha haft extremt få dokumenterade dödsdomar för trolldom. Den allra sista officiella avrättningen för häxeri som verkställdes av den portugisiska inkvisitionen drabbade en man vid namn Luís de la Penha i staden Évora år 1626, vilket markerade slutet på en kort och ovanlig era av statligt sanktionerade häxprocesser.

Luís de la Penha föddes år 1581 och levde som en framgångsrik spåman, ockultist elelr som man väl skulle säga i Sverige ”klok gubbe”. Han var ursprungligen hantverkare men insåg snabbt att det fanns stora pengar att tjäna på att spå i händer, läsa tecken och hela sjuka. Hans enorma framgång och träffsäkerhet väckte dock lokalbefolkningens misstänksamhet, och rykten spreds om att hans krafter kom direkt från mörka makter. Detta drog till sig den fruktade inkvisitionens uppmärksamhet och han greps slutligen i december 1617.

Under de efterföljande förhören erkände Luís de la Penha att han hade slutit en formell pakt med djävulen i utbyte mot sina magiska förmågor. Eftersom han visade djup ånger under den första rättegången valde domstolen att skona hans liv. Han dömdes istället till offentlig piskning, konfiskering av alla sina ägodelar och livstids fängelse under ett offentligt rannsakningsdrama. Lyckan blev dock kortvarig då han efter några år lyckades ta sig ut ur fängelset, men istället för att fly landet återvände han omedelbart till sina ockulta ritualer. Att återfalla i kätteri efter en benådning sågs som det absolut värsta brottet, och när han greps på nytt fanns ingen nåd kvar. Den 29 november 1626 ströps och brändes han på bål inför en stor folkmassa i Évora.

Att just en man blev den sista att avrättas understryker hur annorlunda situationen var i Portugal jämfört med länder som Tyskland eller Sverige, där tusentals kvinnor miste livet. Den portugisiska inkvisitionen fokuserade nästan uteslutande på att förfölja judiska konvertiter och betraktade oftast folklig magi och spådomar som harmlös vidskeplighet snarare än ett hot mot kyrkan. Över 800 personer anklagades för trolldom under de följande seklen, men ingen mer än Luís de la Penha mötte dödsstraffet. År 1760 slog inkvisitionen officiellt fast att häxeri bara var mänskliga fantasier, vilket permanent stängde dörren för framtida rättsprocesser och lämnade historien om spåmannen från Évora som ett unikt slutkapitel.

Referenser
https://en.wikipedia.org/wiki/Witch_trials_in_Portugal
https://pt.wikipedia.org/wiki/Julgamentos_por_bruxaria_em_Portugal
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lu%C3%ADs_de_la_Penha
https://tomorrowalgarve.com/oct-2022-dealing-with-the-devil/
https://www2.senado.leg.br/bdsf/bitstream/handle/id/597653/Para_alem_ilicitude.pdf
file:///C:/Users/Henrik/Downloads/kd17d410m.pdf

Skördens guld

Skördens guld i hennes hår, glänser över Asgård.
Siv ger jorden liv igen.

Starka Tors trogna hustru, vaktar hemmets flamma.
Hennes skönhet lyser upp Midgård.

Detta inlägg är nummer 500 för i år sm är 2026. Ja inte så mycket att skriva om, vi har ju tusentals inlägg och artiklar. Tiden går fort om man har roligt och mycket har hänt sedan 2012 ayps då vi började blogga. På dessa fjorton år har asatron växt och allt mer ses den som religion. Förr kunde vi få kommentarer från kristna som trodde att vi mest gillade mytologi och som trodde vi sympatiserade med dem frö det var ju förstås konservativa kristna som hörde av sig.

Senan har vi haft en del nationella som trott vi sympatisera med dem men dessa kommer alltid från en miljö där kristendomen, främst då Luthers lära är en slags norm och asatro blir mest en spännande krydda i deras kristna soppa.

Kunskapen var väl heller inte så stor bland många heller. En del trodde gudarna dött i ragnarök men det har ju inte inträffat än. Det fanns heller inte så mycket artiklar om religionen asatro. Många artiklar säger mest samma sak Oden är enögd Tor dräper jättar men allt var mest det man redan visste. Vi har skrivit om varenda namngiven gudamakt flertal gånger och avbildat dem också.

Men nu ser framtiden för asatron ljus ut. Mer artiklar kommer. Målet är ju att blogga intill ragnarök. Må makterna vara med er ni hedningar som tror på våra fäder makter!

IKF

Mörka moln

Mörka moln drar över himlens höjd,
hemliga viskningar i nattens ljus.
Lofn skänker den förbjudna kärleken fröjd,
hoppet vaknar i ett stängt och tystat hus.

Hemliga viskningar i nattens ljus,
två hjärtan slår trots lagens stränga ord.
Hoppet vaknar i ett stängt och tystat hus,
när gudinnan ger sin nåd på denna jord.

Två hjärtan slår trots lagens stränga ord,
hon river murar som vill hålla dem isär.
När gudinnan ger sin nåd på denna jord,
får alla älska den som de håller kär.

Alla kan som bekant inte gör allt men alla kan göra något. Att donera pengar så Ukraina kan vinna kriget borde alla kunna göra. De billigaste drönarna kosta 4000 kronor men det kan slå ut fientliga mål som kostar miljontals kronor. Anfallen mot de ryska oljeraffinaderierna visar att dessa drönare bidrag till att den ryska ekonomin försämras.

United24 (Officiell statlig plattform):
u24.gov.ua
Här väljer du kategorin ”Defense” för att dina pengar ska gå direkt till projektet ”Army of Drones”.

Wild Hornets (Tillverkar FPV-drönare):
dykishershni.com
Detta är deras officiella engelskspråkiga sida där du kan donera till specifika drönarbyggen.

Come Back Alive (Ukrainas största militärfond):
savelife.in.ua
En mycket väletablerad fond som förser drönarenheter med kameror, sändare och skyddsutrustning.

”När en man säger, att han aldrig har gjort något, som han behövt skämmas för, betyder det bara att han aldrig gjort något som han skäms för.”

Myrna Loy, amerikansk skådespelerska

Orädd och dristig

Fensalarnas härskarinna har god hjälp, Gnå är alltid redo att
utföra den enögdes makas påbud.
Med sin springare, asynjan färdas över hav och land
orädd och dristig är Fullas väninna.

15 juli 2026 är en mörk dag för Sverige

Idag går historien baklänges i Sverige. Från och med den 15 juli 2026 fråntas landets kommuner sin självklara rätt att säga nej till uranbrytning inom sina egna gränser. Genom riksdagens beslut att slopa det kommunala vetot har centralmakten valt att prioritera kortsiktiga ekonomiska intressen och gruvbolagens vinstjakt framför lokalbefolkningens trygghet, miljö och hälsa.

Att avveckla det kommunala vetot är inget annat än ett direkt angrepp på det lokala självstyret. Beslutet, som drevs igenom i riksdagen med minsta möjliga marginal, innebär att de människor som faktiskt tvingas leva med konsekvenserna av en urangruva helt saknar röst i processen.

Kritiken mot denna lagändring vilar på flera djupt problematiska grunder. För det första handlar det om stora miljörisker eftersom uran i Sverige ofta utvinns ur alunskiffer. Erfarenheten visar att denna typ av gruvdrift medför enorma risker för långvarig och oåterkallelig miljöförstöring där giftigt lakvatten riskerar att förorena grundvattnet, förstöra lokala vattentäkter och hota dricksvattenförsörjningen för framtida generationer.

För det andra skapar lagändringen ett rättsligt vakuum. Regeringen har försökt dämpa kritiken genom att lova en ny utredning om ett framtida veto specifikt för alunskiffer, men denna utredning väntas bli klar först i februari 2027. Att först slopa det existerande skyddet nu i juli för att sedan eventuellt införa ett nytt i efterhand är djupt oansvarigt då det skapar ett farligt tidsfönster där prospekteringsbolag kan ansöka om tillstånd utan att kommunen har laglig rätt att sätta stopp.

Slutligen innebär detta ett urholkat lokalt inflytande. Tungt vägande organisationer som Sveriges Kommuner och Regioner samt Lantbrukarnas Riksförbund har gång på gång varnat för att runda det kommunala inflytandet eftersom beslut om vår gemensamma livsmiljö, markanvändning och framtid måste fattas nära de människor som berörs.

Att öppna upp för uranbrytning under täckmantel av grön omställning eller effektiva tillståndsprocesser är ett hån mot de drabbade regionerna. Från Skaraborg till Jämtland står lokala politiker och invånare nu maktlösa inför de miljöhot som väntar. Den 15 juli kommer att kommas ihåg som dagen då staten offrade lokaldemokratin för att bana väg för urangruvor. Det är ett kortsiktigt och farligt politiskt haveri som riskerar att lämna efter sig permanenta sår i den svenska naturen. Vi risker strålande tider på ett mycket negativt sätt.