AI recept på hetvägg!

Vi frågade AI om den kunde ge oss recept på gammal traditionell semla eller ska vi säga hetvägg? Detta blev svaret men ingen har provat.

Den Kungliga Hetväggen (Hela receptet)

  1. Kumminbullarna (ca 12 st)
    50 g jäst
    100 g smör
    3 dl mjölk
    1 dl socker
    ½ tsk salt
    1 tsk kummin (stött i mortel – detta är nyckeln till 1700-talssmaken!)
    Ca 8-9 dl vetemjöl
    1 ägg till pensling
    Gör så här:
  2. Smält smöret, häll i mjölken och värm till 37°C.
  3. Smula jästen i en bunke och lös upp den med mjölkblandningen.
  4. Tillsätt socker, salt, stött kummin och det mesta av mjölet. Arbeta degen smidig i 10 minuter.
  5. Låt jäsa under bakduk i 40 minuter.
  6. Rulla runda bullar och lägg på en plåt. Jäs i ytterligare 30 minuter.
  7. Pensla med uppvispat ägg och grädda i 225°C i ca 8–10 minuter. Låt svalna helt innan de gröps ur.
  8. Mandelfyllning med rosenvatten
    200 g sötmandel (skållad och malen)
    3 st bittermandlar (rivna)
    1,5 dl socker
    2 msk rosenvatten
    Inkråmet från bullarna + en skvätt mjölk
    Gör så här:
  9. Blanda malen mandel, bittermandel, socker och rosenvatten till en fast massa.
  10. Skär locken av bullarna och gröp ur ca 2 msk inkråm från varje bulle.
  11. Mosa ihop inkråmet med mandelmassan och lite varm mjölk till en krämig, varm smet.
  12. Serveringen (Själva ”Hetväggen”)
  13. Fyll bullarna med den varma mandelröran och lägg på locken.
  14. Koka upp 5 dl mjölk med en kanelstång eller lite socker.
  15. Lägg bullen i en djup tallrik. För en äkta 1700-talsupplevelse enligt Cajsa Warg, häll den kokheta mjölken över bullen så att den börjar mjukna.
  16. Pudra över extra kanel och socker.
    Historisk kuriosa: På 1700-talet ansågs kummin vara bra för matsmältningen, vilket behövdes när man åt tunga bakverk.

Varför spinnrocken måste stå stilla: Fettisdagens glömda förbud

Varför spinnrocken måste stå stilla: Fettisdagens glömda förbud

Inom svensk och nordeuropeisk folktro har förbudet mot att spinna och ibland även andra roterande arbeten varit starkt kopplat till tider då de övernaturliga krafterna var som mest aktiva. Vid jul gällde det särskilt men ofta vid andra dagar och högtider som vårfrudagen, trefaldighet, midsommar allhelgonahelgen men även fastlagen främst då fettisdagen.

Spinningen är ju en roterande rörelse den roterar framåt och bakåt och detta att den ”stör” tidens gång gör att den kan ses som farlig. Det lilla påverkar det stora, så kallad sympatetisk magi handlar om detta att då spinnande kan påverka ofta på ett negativt sätt. Måhända det kanske går tillbaka till hednisk tid att försöka påverka ödet nornornas spinnande kan vara farligt.

Förbudet vid fastlagen gällde främst följande:

Linets växtkraft. Om man spann på fettisdagen ansågs linet ”snärja sig” och växa krokigt. För en bonde var linet en av de viktigaste grödorna, och att riskera årets skörd genom att spinna var otänkbart.

Vargens härjningar. En av de mest spridda rädslorna var att spinnande skulle locka vargen till gården. Man menade att vargen skulle börja springa i cirklar kring fårfållan, precis som spinnrockshjulet, och till slut riva djuren.

”Snurrsjukan”. Boskapen riskerade även att drabbas av den fruktade ”snurrsjukan” (en parasitär hjärnsjukdom) om man inte lät arbetet vila.

Dikt: Särimner

Särimner

I Valhalls salar, där mjödet flödar,
står Särimner redo för kämpars hunger.
Andrimner vid kittelns kant honom sjuder,
i Eldrimners djup han åter blir mättnad.

Var afton han slaktas av skärpta blad,
var morgon han reser sig, hel och glad.
En gåva till Einherjar från tidernas begynnelse,
det fläsk som aldrig sinar i gudarnas rike.

Onda djur?

Ja vargar är något som väcker känslor. Men det gör katten också. från ett heligt djur i Egypten blev det när de kristna tog över en symbol för ondskan och Djävulen. Katter drar Frejas vagn. Oden har vargar, Skade föredrar vargen ylande än måsens skri. Geten är också enligt de kristna ett ondskans djur men det lär inte Tor tycka och Heidrun är ju av samma släkte. Särimner den gris alla hedningar drömmer om att äta är enligt de kristnas kusiner judar och muslimer oren. det kan knappast var en tillfällighet att de djur hedningar tycker om hatas så av öknens makter. Men asatron hatar inga djur, inga djur är orena men väl kanske heliga? Men monoteism handlar om hat mot såväl människor som djur.

Sluta hata djur monoteister från öknen!

Vargen, den gudomliga modern och Roms främsta symbol

Vargen, den gudomliga modern och Roms främsta symbol

Förord
I de flesta antika kulturer betraktades vargen som ett fruktat rovdjur, men för romarna var den något helt annat: en helig varelse, en beskyddare och själva fundamentet för deras identitet. Från de legendariska tvillingarna Romulus och Remus till de blodiga riterna under Lupercaliafestivalen, genomsyrade vargens närvaro den romerska världsbilden.

Den mytiska räddningen vid Tibern
Berättelsen om Roms grundande börjar med ett mirakel. Tvillingarna Romulus och Remus, söner till krigsguden Mars och prästinnan Rhea Silvia dotter till kungen av Alba Longa. Barnen sattes ut i floden Tibern för att dö. stället för att drunkna flöt de i land vid foten av Palatinen, där de hittades av en varginna, känd som Lupa.

Enligt legenden gav hon pojkarna di i sin lya, en grotta kallad Lupercal, tills de hittades av herden Faustulus som med sin maka Acca Larentia uppfostrade barnen. Denna handling gjorde vargen till en symbol för stadens styrka och gudomliga beskydd.

Mars sändebud och krigets djur
Vargens status i Rom var tätt sammankopplad med guden Mars. Som krigets och jordbrukets gud var vargen hans heliga djur, och dess uppenbarelse på slagfältet tolkades ofta som ett tecken på förestående seger. Inom militären bar vissa fältteckensbärare, signiferi, vargskinn över sina rustningar för att markera sin status och åkalla vargens vildsinta styrka. Vargen representerade de egenskaper som den romerska legionären eftersträvade: disciplin, uthållighet och förmågan att agera som en del av en effektiv flock.

Lupercalia: Riter för fertilitet och rening
Varje år den 15 februari firade romarna Lupercalia, en av sina äldsta och mest betydelsefulla festivaler. Riten utfördes av präster kallade Luperci, vargbröderna
Under ceremonin offrades getter och en hund vid Lupercalgrottan. Prästerna sprang sedan runt Palatinen och piskade åskådare med remmar skurna från de offrade djurens hudar. Detta troddes rena staden och skänka fertilitet åt kvinnor.

Historisk tolkning: Myt kontra verklighet
Redan under antiken fanns det de som ifrågasatte legenden. Det latinska ordet lupa var inte bara benämningen på en honvarg, utan även slang för en prostituerad. Historiker som Titus Livius föreslog att tvillingarna i själva verket kan ha räddats av en kvinna med tvivelaktigt rykte, snarare än ett vilt djur. Oavsett den historiska sanningen förblev vargen en oumbärlig symbol. Den Kapitolinska varginnan, en världsberömd bronsstaty i Kapitolska museerna, står än idag som en påminnelse om vargens roll som ”Roms moder”.

Referenser
Bild kommer från Wikipedia

Tryckta källor
Ewald Stefan (red) Religionslexikonet 1997
Senior Michael Vem är vem i mytologin, 1200 mytologiska gestalter från hela världen 1990
Usher Kerry Hjältar, gudar & kejsare i den romerska mytologin 1985

Internet
https://en.wikipedia.org/wiki/Capitoline_Wolf#:~:text=According%20to%20the%20legend%2C%20when,Faustulus%2C%20found%20and%20raised%20them
https://en.wikipedia.org/wiki/Lupercalia
https://historiskamedia.se/artiklar/romulus-och-remus-roms-mytiska-grundare/#:~:text=Rhea%20Silvia%20f%C3%B6dde%20tvillingarna%20Romulus,de%20sin%20svekfulle%20morbror%20Amulius.
https://madeofrome.com/how-was-it-made/the-myth-of-romulus-and-remus-why-a-she-wolf/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapitolinska_varginnan#/media/Fil:Lupa_Capitolina,_Rome.jpg

Lupa med sina ”söner” Romulus och Remus.

Hedniska furstar del VII: Kung Rechila

Hedniska furstar del VII: Kung Rechila

Den siste kungen i dagens Portugal som var hedning och levde och dog som en sådan var Rechila. Han var av germanskt rättare svebisk ursprung och det kanske bör sägas att detta folk ursprungligen var från dagens Tyskland men de ingick i början av 400 talet ett förbund med andra germanska stammar och gav sig västerut de hamnade i det som är norr delen av Spanien och Portugal. Hermerik hette deras härskare och han blev sjuk och lät sin son som artikeln ta över redan innan fadern dog 438. Rechila som väl var född kanske runt år 400 besegrade en romersk här 438 sedan intog ha den viktiga staden Mérida som väl får sägas blev en slags huvudstad i hans rike. Sevilla och området runt denna rika och viktiga stad intog han 441. Romerska och gotiska styrkor försökte återerövra vad Rechila erövrat men de besegrades 446. Två år senare avled kungen som var den siste som till sin död trodde och dykare Wotan. Han son Rechiarius konverterade och blev katolik. Det Svebiska riket existerade fram till 585 då det hamnade under Västgoterna styre.

Mynt om tros föreställa den siste hedniske kungen som härskat i det som är dagens Portugal.