Se det med ett leende, ölets dag

Se det med ett leende, ölets dag

Sedan 2012 har svenska bryggerier ”ölets dag”. Denna dag infaller tredje onsdagen i juli. Man firar denna dag ölets skyddspatron Gambrinus. Nu är inte denne herre något kristet helgon. Gambrinus ska ha varit enligt sägnen den man som uppfann ölet. Det ska vi väl inte riktigt tro på, men det finns lite sanning i berättelsen. Gambrinus ska betyda Jean Primus. Denne Jean i svensk historia Johan av Brabant som avled 1294 i skadorna han ådrog sig i ett tonerspel. Hertig Johan befrämjade öltillverkning och ölförsäljning i sitt rike. Brabant ligger ju delvis i dagens Belgien landet som sägs konsumera mest öl i världen.

Gambrinus

Men öl har druckits innan hertig Johans dagar. Öl tros ha druckits i omkring 7000 år! Troligen var det första ölet bröd som blötts upp och fått jäsa. Öl har druckits i Skandinavien sedan bronsåldern, kanske tidigare. Då smaksattes ölet med pors. Under medeltiden började med inflytande från Tyskland ölets smaksättas med humle. Öl dracks i stora kvantiteter förr dels var maten salt, friskt vatten inte alltid en självklarhet men också för att öl innehåller näring.

Förr bryggde öl vid i princip varje gård och värdshus. Men i och med industrialiseringen minskade hembryggningen och bryggerierna övertog det mesta av bryggningen. Idag finns det i jämförelse med början av 1900 talet få bryggerier men intresset för öl och tillverkning har ökat.

I religioner världen över ha öl spelat en stor roll. Ninkasi heter gudinnan som ölet ärades åt i Mesopotamien för 400 år sedan. Nordborna har en gud som heter Byggvir som sköter öltillverkningen, hans hustru Beyla syns mest syssla med mjöd och honung. Oden däremot varnar i Havamal folk för att dricka för mycket öl!

Byggvir

Skål på er alla som dricker öl!

 

Vad skiljer asatron från andra hedniska religioner?

Vad skiljer asatron från andra hedniska religioner?

Rodnovery, dodekateism och asatro, tre av de många religioner som finns i Europa där man hämtar inspiration från den förkristna tiden. Mycket är gemensamt i de olika religionerna, men det finns även skillnader. Det som förenar är att alla dessa religioner är polyteistiska samt att de inte missionerar i någon större utsträckning. Man kan även hävda att de är etniska religioner i olika varierande grad. Men vad skiljer asatron från exempelvis de andra, eller är det rentav att de bara är samma trossystem, ja rentav samma religioner med lite olika språkliga och geografiska skillnader? Artikelns upphovsman skulle vilja säga att det förvisso finns mycket som förenar så finns det enda vissa skillnader. Det som skiljer asatro från andra är framförallt att asatron uppmärksammar domedagen, ragnarök mer än de andra.

Den viktigaste dikten i den äldre eddan, Völuspå tar upp världsalltets början men också dess slut. Krig mellan gudar och jättar leder till att allt störtar samman, även gudarna dör. Men efter ragnarök kommer en ny tidsålder. Det är inte bara i Völuspå som ragnarök spelar en centralroll, även i flera andra dikter nämns ragnarök. I den yngre eddan som redigerades efter monoteismens beklagliga seger spelar ragnarök en centralroll. Gudarna försöker skjuta upp domedagen men de kan aldrig förhindra den. Ragnarök kan man säga inleds när guden Balder börjar drömma mardrömmar som slutar med att han dör trots gudarna strävan att hindra detta. Ragnarök slutar när Balder kommer tillbaka från dödsriket.

Att världen går under men återuppstår visar att asatron är cyklisk, men också att tanken på en domedag där allt störtar samman var en tanke som många hedningar i Norden grunnade på under den epok som i historieböckerna kallas vikingatiden. Eskatologi, läran om tidens slut spelade och spelar en central roll inom asatron.

Henrik Andersson

En insändare i SLA: Förnya monarkin

En insändare i SLA: Förnya monarkin

DEBATT

Debatten om vårt statsskicks vara eller inte vara verkar aldrig få något slut. Ibland skriver någon att monarkin ska läggas ner för att den är otidsenlig, men och det är det kanske viktigaste argumentet, för att den är odemokratisk. Anhängarna till konungadömet brukar säga att de tycker att kungafamiljen är en bra symbol för Sverige.

Men varför inte försöka höja debatten lite? Nu handlar den mest om den maktlöse monarken ska ersättas av en lika maktlös president. Inför republik så blir det ändå så att den verklige makthavaren blir regeringschefen.

Varför inte tänka i annorlunda banor? Förslagsvis gör vi så här: Det ärftliga kungadömet avskaffas. Nuvarande statschefen kan ju avgå med döden, det är ju ingen brådska. Att införa ett valkungadöme kan kanske verka lite väl anakronistiskt men låt den nye statschefen få titeln riksföreståndare. Den titeln används ju nu också om än ganska sällan.

Låt i allmänna val välja vem som ska bli riksföreståndare under en period på låt säga sju år. Låt denne regent vara regeringsbildare, överbefälhavare, ordförande i utrikesnämnden och stormästare för de kungliga ordnarna men låt det i övrigt vara som det är nu.

Visst kan denna nya form av monarki uppfattas som en kompromiss, men vad är inte dagens monarki modell Torekov?

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Skaraborgs Allehandas hemsida 2017-07-17 och i papperstidningen 2017-07-18. www.sla.se