Fettisdagen är sista dagen innan fastan. Och då gällde det i äldre tider att äta ordentligt så man orkar lida för Jesus och kyrkan.
Och då passar det ju bra att äta en semla. 
 
Semlan som väl är en modernare variant av äldre tiders hetvägg är väl så välkänd att det inte krävs någon närmare beskrivning.
Kan ju påpekas att det sista kung Adolf Fredrik åt i livet innan han avled på fettisdagen den 12 februari 1771 var just hetvägg.
 
Efter fettisdagen infaller askondagen. Dagen är i den katolska världen en dag då präster stryker aska på botfärdiga syndare. Dagen försvann med reformationen men har kommit tillbaka allt mer.
 
Trots att svenska folket slutade med såväl fasta som att sprida sak på varandra har alltså fastan delvis överlevt nästan 500 år av reformation.  Nu är det väl så att de som fastar idag inte äter semlor!
 
Nåväl fastan är en rörlig helg liksom påsken som fastan kan sägas vara förberedande för. Julen var än till påska men däremellan kommer fasta som det sjungs i en populär julsång.

/H

Den andre februari är kyndelsmäss i Sverige. Även om det sedan 1772 firas närmaste söndagen därpå.
Kyrkoårets jul tar slut denna dag. På sina håll firas fortfarande lilla julafton. I Västegötland har ”lelle julafton” även in i modern tid firats med risgrynsgröt, rödkål och annan mat som numera mest förknippas med jul.
De kristna firar dagen då det är 40 dagar sedan Jusus fötts och att han nu frambärs i templet.
Kyndel är fornsvenska för ljus. Jämför engelskans candle. Och ljustöpning inför denna dag skedde förr.
Även en viss jungfru maria kult tycks ha funnits.

För oss ”hedningar” kan det väl vara mer intressant att i hedentid firades i början av februari disblotet. Diserna är en kollektivt namn på kvinnliga makter som bland annat förknippas med ödet.
Freja har som binamn Vanadisen. I en mer överförd bemärkelse kan disblotet uppmärksamma de kvinnliga makterna i den nordiska seden.
Diser, nornor, valkyrior och fylgior. Som ni ser hade hedningarna hade många kvinnliga makter att tro på.

I Uppsala firades disting även efter kristendomens införande. Men mest som marknadsdag. Marknaden hade sin storhets tid i Uppsala på 16 och 1700-talet. Kan nämnas att Johannes Messenius död 1636 skrev skådesplet Disa som studenterna uppförde. Disa handlar dock om en flicka som räddar folk från en svår hungernöd. Marknaden avskaffades 1895, men har uppmärksammats i modern tid.

Tredje februari är Disadagen i vår moderna almanacka.

Uppmärksamma diserna. Undertecknad ska ha en liten cermoni då han firar lella julafton och en större veckan därpå. Fyller år den 9. Ett tal som ju i den nordiska seden har en mycket viktig symbolik.
Att tända ett ljus till diserna är väl det minsta man kan göra?
Eftersom julen nu tycks ta slut så säger jag ett sista God jul!

Nordiska frihetshälsningar/ Hell diserna! Henrik Andersson