Hundraårsdagen för skotten i Saravjevo

28 juni 1914 mördades Österrike-Ungerns tronarvinge Franz Ferdinand och hans gemål Sophie i Sarajevo. Mördaren var en ung student vid namn Gravilo Princip. En månad efter mordet utbröt första världskriget.

1908 övertog Dubbelmonarkin Bosnien från Osmanska riket. Detta ogillades av serbiska nationalister som hellre ville se att de slaviska folken på Balkan enades under serbisk ledning.
Den serbiska organisationen Crna Ruka ”svarta handen” beslöt sig för att mörda Franz Ferdinand då han skulle besöka Sarajevo, huvudstaden i Bosnien. Crna Rukas ledare Dragutin Dimitrijevic´ tog kontakt med den panslaviska gruppen Mlada Bosna ”unga Bosnien” där Gravilo Princip var medlem.
Mlada Bosna samtyckte till att delta i attentatet och vapen och annan utrustning sändes från Serbien in i Bosnien.
Den ödesdigra 28 juni då paret Franz Ferdinand och Sophie anlände kastades en bomb mot deras bil men de klarade sig oskadda om än chockade. Senare på dagen tog bilen de färdades i och råkade passera där Princip befann sig. Princip drog sin pistol och sköt först Sophie och sedan Franz Ferdinand.
Båda dog innan de han till sjukhus.
Gravilo Princip dömdes till 20 års fängelse, han var för ung för att dömas till döden men han avled i början av 1918.
En av anledningarna till att Princip deltog i attentatet var att han led av tuberkulos, han avled senare av sjukdomen. Franz Ferdinands mördare visste han inte skulle bli långlivad och vågade därför riskera sitt liv genom att delta i mordet. Man kan undra om han skjutit Österikes tronföljare om han hade varit frisk?

Franz Ferdinand

Gustav Vasas intåg i Stockholm

Gustav Vasa

Hösten 1520 var en svår tid för Sverige. Stockholms blodbad hade bokstavligen topphuggit det unionskritiska partiet som letts av Kristina Gyllenstierna änka efter riksföreståndaren Sten Sture d.y. Men Gustav Eriksson ledde kampen mot den danske kungen Kristian och fick folket med sig. Kristian fick även problem i Danmark där adeln med hans släkting Fredrik som sedan blev kung gjorde uppror.
1523 vann Gustav Eriksson fler och fler segrar över unionssidan. Kalmar intogs i maj och den sjätte juni var Gustavs ställning så stark att han utnämndes till svensk kung. Stockholm belägrades dock fortfarande men till slut gav staden upp och Gustav höll sitt intåg i staden midsommardagen 1523. Kvar var bara några få danska fästen i öster innan Sverige blev helt fritt.

Den ”riktiga” midsommaraftonen

Sedan 1952 är midsommaraftonen alltid på en fredag. Detta bestämdes för att man ville undvika att midsommar firades mitt i veckan. Man ansåg att det var bättre att ha veckoslutet som firande. Men våra förfäder har firat midsommarafton den 23 juni och det har man gjort sedan den gregorianska kalendern infördes. Sålunda är den 23 juni den riktiga midsommaraftonen och den magi och folktro som ännu sker vid midsommar borde rimligtvis göras nu. Midsommaraftonen är eller ska man säga var den 23 och då blev den 24 juni midsommardagen. Midsommardagen helgades åt Johannes döparen som enligt de kristna föddes ett halvår före sin mer kände kollega (eller ska man säga kumpan?) Jesus.
Försöket att helga midsommar till Johannes döparen har dock aldrig slått igenom, troligen ansåg redan de tidiga kristna att det var lite väl krystat att försöka få in denne bibliske figur i det hedniska firandet.
Hur som helst, på sina håll firas fortfarande den 23/6 som den riktiga dagen och på sina håll, främst i Dalarna reser man fortfarande majstången denna dag.

Grönlands nationaldag

Grönland1983 började folket på Grönland fira sin ”nationaldag”. Dagen som valdes var den 21 juni för då är, eller brukar sommarsolståndet vara. 2009 fick Grönland ökat självstyre och dagens betydelse ökade.
Grönland är en del av det danska riket men står utanför EU. Grönland är en del av den nordiska gemenskapen och Ideella Kulturföreningen sänder en tanke till den mest exotiska delen av Danmark!

Drömgröt och drömsill

Idag är det nog få som förknippar midsommar med gröt medans sillen fortfarande är ett obligatoriskt inslag.
Förr åt folk som ville veta vem de skulle gifta sig med drömgröt eller kärleksgröt innan de skulle sova på midsommaraftonens kväll. Denna gröt var rejält saltad och man skulle inte dricka något till. I drömmen skulle man sedan se sin tillkommande och denna bjöd då på något att dricka. Salt sill var lika bra som drömtydningsmedel.
Denna sed är nog utdöd, fast vem vet, någon kanske ännu praktiserar denna något salta kärleksmagi?

Heliga trefaldighets dag och källdrickning

Heliga trefaldighets dag infaller söndagen efter pingstdagen och åtta veckor efter påsk. Nu har halvåret med jul, påsk och pingst varit och nu är det mer vardag fram till advent. Midsommar och allhelgona är dock några av högtiderna som firas under det mer stillsamma halvåret.
Idag uppmärksammas trefaldighet inte i någon större utsträckning, men förr var det vanligt med källdrickning. Att dricka vatten ur särskilda källor där vattnet rinner från norr är en uråldrigsed med rötterna i hedendomen. Vissa källor har haft rykten om sig att ha bättre vatten eller vatten med särskild kraft. När kristendomen kom försökte man överta seden och många källor fick namn efter helgon. Reformationen motarbetade källkulten men lyckades aldrig få bort den. I vissa fall omvandlades källdrickningseden till brunnsdrickning vilket var populärt på 1600 talet fram till 1800 talet. Vissa brunnsorter lever fortfarande kvar.
Vid offerkällorna gjorde man inför trefaldighet rent och man tog och städade vid källorna. På sina håll pyntade man med kvistar och löv. Man offrade till källorna och offren kunde vara såväl blommor som mynt och andra metallföremål.
Källdrickningen är en sed som borde återuppstå!

Ålands självstyrelsedag

Nionde juni är Ålands självstyrelsedag. Den firas då den 9/6 var första gången det åländska landstinget sammanträdde 1922. Efter 1809 blev Åland skilt från Sverige liksom övriga Finland. Efter första världskriget ville Åland tillhöra Sverige men nationerna förbund ansåg att öarna skulle förbli finska. Dock har Åland som ovan nämnts självstyre.
IKF sänder en tanke till Ålands folk!

Ålands flagga

Nationaldagsfirande i Odensvi

På nationaldagen firades traditionsenligt med nationaldagsfrukost vid Dybecksgården i Odensvi strax utanför Köping. Stämningsfullt med musik, folkdans och fika vid nationalsångens upphovsman Richard Dybecks gård. Den vackra landsbygden i området bidrog säkert till inspiration för skalden. SVT var på plats och filmade vilket jag inte sett tidigare, möjligen får nu platsen mer förtjänt uppmärksamhet.

 

Bild

Minnessten

/S

Pingst

Pingsten är som så många andra högtider på våren rörlig och kan infalla mellan 13/5- 10/6. Den firas av de kristna till åminnelse av att Jesus från Nasarets lärjungar ska uppfyllts av den helige ande och fått i uppdrag att börja missionera.
Namnet pingst kommer från grekiskans pentekosté som betyder den femtionde, för pingsten infaller 50 dagar efter påsk.
Förr firades pingsten med lek och dans. Unga flickor kund utses till pingstbrudar vid festerna men sånt var inte alltid populärt bland prästerna.
Kyckling är en maträtt som förknippas med pingst. Förlovningar är vanliga vid pingst och det har varit tradition länge i Sverige.
Pingsthelgen är tre dagar, pingstafton, pingstdagen och annandag pingst. Annandag pingst är sedan 2004 inte längre en röd dag. Den avskaffades då sjätte juni, nationaldagen blev helgdag. Makthavarna var snåla och kunde inte tänka sig en extra. helgdag.
En del nyhedningar uppmärksammar pingsten då de sänder en tanke till alla de hedningar som dödats av missonerande kristna.