En insändare som publicerats i två tidningar: Talar inte S om folkhemmet längre?

Talar inte socialdemokraterna om folkhemmet längre?

För nittio år sedan talade Per Albin Hansson om folkhemmet. I och för sig hade begreppet myntats långt tidigare av professor Rudolf Kjellén men i talet hållet 18 januari 1928 blev startskottet för den vision om välfärdstat socialdemokraterna sa sig vilja ha. Denna folkhemstanke gjorde att Hanssons parti hade regeringsmakten i hela 44 år. Men när talade en socialdemokratisk politiker senast om folkhemmet? Göran Persson sa något om det gröna folkhemmet, men det är snart femton år sedan.

Så min fråga till representanter för socialdemokratiska arbetarpartiet lyder? Talar ni inte om folkhemmet längre? Och i sådana fall, varför? Ska jag rösta på ett parti måste det vara ett parti som anser detta begrepp är något positivt och folkhemstanken värd att bygga på.

Denna artikel publicerades i Lerums Tidning och Skaraborgs Allehanda 2018-08-31. I sistnämnda tidning fick insändaren rubriken ”Talar inte S om folkhemmet längre?”

Lerums tidning http://lerumstidning.se

Skaraborgs Allehanda http://sla.se

 

Nanna nio avbildningar av en asynja

Nep har en dotter som gifte sig med asen Balder och därmed fick Oden och hans maka Frigg en svärdotter. Balders hustru gav i sin tur liv åt Forsete. Men ingen undkommer sitt öde. Balder drömde om att han skulle dö. Gudarna försökte förhindra detta men Balder blev mördad. Nanna blev otröstlig och när Bader skulle begravas dog Nanna av sorg. Det äkta paret hamnade hos Hel. Nannas svåger Hermod red på Odens åttafotade häst ner till dödsriket men lyckades inte få med Balder och Nanna till Asgård. Fulla gav dock Hermod en fingering som han skulle ge till Fulla.

Men tragedin kommer att vändas till glädje. När ragnarök bedarrat kommer Nanna med sin make härska i det nya gudsriket och där förenas de med sin son Forsete. Nanna har inte haft någon kult eller fått något ortsnamn uppkallat efter sig. Men kommer hon bli den högste guden i det kommande rikets maka så behövs inget sådant. Nanna bevisar att kärlek gör ont, men också att kärlen övervinner allt! Nio avbildningar av Neps dotter kommer här.

Svenska dikter del XXXXVIII: Om Staden Venersborg

Svenska dikter del XXXXVIII: Om staden Venersborg

Justina Margareta Ehn föddes i Vänersborg 1810. Tidigt blev hon föräldralös och släktingar tog hand om henne. Fadern hade varit häradskrivare men fröken Ehn gift sig med en smed oh flyttade till en annan stad vid Vänern, Lidköping. Nyström som mannen hette lät sin hustru skriva dikter och dessa dikter var ganska lokalpatriotiska. Ödet har inte varit helt nådigt med fru Justina Nyström. I den mån hennes dikter lever vidare är det av folk som ser sin förtjusning i att läsa pekoral. För det är pekoral. Hyllningar till staden Lidköpings borgare och fruar som byggt skolor, anlagt stadsträdgårdar och dragit vattenledningar skrivs och vår skaldinna skriver om järnvägar som byggs och om ett möte för lantbrukare hålls i Skara. Men flitig var Nyström, speciellt 1870 talet syns vara den mest produktiva tiden. Justina Nyström avled 1891.

I en dikt skriver Nyström följande: Herr Fabrikör Lidbom en Tobaksfabrik har inredt så, Att fyratio, mest barn, kan hvar dag arbete få. Välment men barnarbete och tobak är inte pk idag. Strödda varierade poemer trycktes 1872, följd några år senare av Hvarjehanda poemer 1876 och En kort beskrifning öfver Vestergötlands städer m.m. 1880 av den som vill läsa mer av Nyström. Många dikter kom med i pressen. Dikten som handlar om Nyströms födelsestad kommer nedan. Troligen var hon med när den stora branden inträffade.

Om staden Venersborg

Venersborg den stora branden den 4 oktober 1834 var
Blott kyrkan residenset och några få hus stodo qvar
En rysans natt från kl. 7 till 4 som elden värst då rasa
Väckte då för alla en sorgens fasa.

Venersborg nu uppbygd och förskönad står
Som blir förbättrad år för år
Sjöfarten till rikets största städer går.
En vacker hamn och jernväg lika så.

 

En insändare i Skaraborgsbygden: Talar inte S om folkhemmet längre?

En insändare i Skaraborgsbygden: Talar inte S om folkhemmet längre?

För nittio år sedan talade Per Albin Hansson om folkhemmet. I och för sig hade begreppet myntats långt tidigare av professor Rudolf Kjellén, men talet hållet 18 januari 1928 blev startskottet för den vision om välfärdsstat socialdemokraterna sa sig vilja ha.

Denna folkhemstanke gjorde att Hanssons parti hade regeringsmakten i hela 44 år. Men när talade en socialdemokratisk politiker senast om folkhemmet?

Göran Persson sa något om det gröna folkhemmet, men det är snart femton år sedan. Så min fråga till representanter för socialdemokratiska arbetarpartiet lyder? Talar ni inte om folkhemmet längre? Och i sådana fall, varför? Ska jag rösta på ett parti måste det vara ett parti som anser detta begrepp är något positivt och folkhemstanken värd att bygga på.

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i Skaraborgsbygden 2018-08-30 http://skaraborgsbygden.se

Surströmming spisades i Skövde

Surströmming spisades i Skövde

16 augusti 2018 var den traditionella surströmmingspremiären. Den infaller som alla vet tredje torsdagen i augusti. Nu slumpade det så att en medlem i föreningen hade fått besök från Tyskland och då måst man förstås slå ett slag för den svenska matkulturen. Utanför Skövde samlades man. Mandelpotatis, rödlök, gräddfil, tunnbröd samt det viktigaste, surströmming. Oskars blev märket för i år. Den utländske gästen hade dock blivit förvarnad om vad som skulle ske och visste vad som skulle komma. Men när burken öppnades kom det ändå ett ”Mein Gott”! Nåväl, efter en instruktion hur man gör en riktig klämma, så lyckades gästen göra en och avsmakade den. Men det räckte men en.

Det är inte första gången föreningen ätit denna rätt, men vissa saker kan man ju gott göra mer än en gång. Lite teologiskt blev det då man skålade för gudamakterna.