I det kristna bondesamhället uppmärksammades inte nyår på samma sätt som idag. Nu när årets sida dag nästan kan tävla med julafton är det lätt att glömma bort att för 150 år sedan så hade dagen inte riktigt den betydelse som den har idag. Ja man har stöpt i bly för att kunna spå in i framtiden och gått runt kyrkor i olika varv för att se in i kyrkdörren för att skåda det nya året. Men för de flesta var dagen en juldag bland andra. Man festade ju från julafton fram till tjugondag Knut. En och annan var kanske lite rädd fram åt 12 slaget, kanske skulle världen gå under?
Men under hednisk tid drack de män som ville göra något stort under nästa år en Brage skål. Brage är ju gudarnas skald och om man lovade och sedan gjorde något stort var det en bragd, något som skaldekonstensgud kunde finna värt att besjunga. Skillnaden mellan ett nyårslöfte och bragelöfte är att det sistnämnda är bindande. Vem vill stå framför Valhalls portar och förklara att han inte kunde hålla sina löften, och sedan nekas inträdde i Odens sal? Ni som vill göra ett löfte vid Brages skål, tänk er för.
Brage är gift med Idun, ungdomens gudinna. Hon förvarar de äpplen som ser till att gudarna och gudinnorna håller sig unga. I äldre tider sa man att det skulle medföra tur och framgång under året om det första man åt var ett äpple. Kanske värt ett försök?
Gott nytt år önskar Ideella Kulturföreningen! Hell Brage! Hell Idun!
Bragelöftet kan ge den som dricker den heder men också problem med att komma till Valhall om han bryter sitt löfte.
Iduns äpplen kan ge ungdom, vanliga äpplen framgång.
Ideell Kulturkamp 