Japan under första världskriget

Japan under första världskriget

Japan genomgick en snabb förändring sedan andra hälften av 1800 talet. Från ett efterblivet isolerat feodalt samhälle gick man till en modern industristat med stormaktsambitioner. Genom krig mot grannländerna Kina och Ryssland blev Japan en stormakt. Sedan 1909 hade Japan och Storbritannien undertecknat ett avtal som innebar att man i händelse av krig skulle stötta varandra. När världskriget utbröt 1914 gick Japan med i kriget på ententens sida. Den japanska flottan hade byggts upp med den brittiska som förebild och de flesta inom denna vapengren hade sina sympatier hos ententen. Armen däremot hade byggts upp med den tyska krigsmakten som förebild. Inom armén fanns en viss motvilja att behöva gå i krig mot Tyskland. Krigsförklaringen gjordes 23 augusti 1914.

Tyskland hade en koloni i Kina, Tsingtao som hade en garnison på några tusen man. Denna koloni började japanerna belägra den 27 augusti tillsammans med sina brittiska allierade. Vid Tsingtao fanns ett krigsfartyg tillhörande tyskarnas bundsförvanter Österrike-Ungern med en besättning på lite över 300 man. Som kuriosa kan nämnas att den första attacken mot ett fartyg från luften gjordes vid Tsingtao när ett japansk flygplan försökte bomba Kaiserin Elisabeth som krigsskeppet från dubbelmonarkin hette. Över 20 000 japanska soldater sattes in vid belägringen och när tyskarnas vattenförråd förstördes kapitulerade man den sjunde november. De besegrade sändes till Japan som fångar, men då de flesta japaner hyste sympati för tyskarna fick officerare behålla sina värjor. Några krigsfångar blev till och med så väl behandlade att de valde att bosätta sig i Japan efter kriget. Tyskarna hade några mindre kolonier som japanerna besatte de tyska kolonierna som fanns vid Marianerna, Karolinerna, Marshallöarna och Palau i praktiken utan något motstånd och utan förluster. Japanska flottan deltog i jakten på de få tyska krigsfartyg som fanns kvar i Stillahavet.

I den brittiska kolonin Indien fanns det folk som sympatiserade med tyskarna och tyskarna i sin tur uppmanade till revolt. I februari 1915 utbröt ett myteri i Singapore när en del indiska soldater reste sig mot den brittiska övermakten. I det tumult som utbröt sände britterna en önskan att japanerna skulle bistå dem för att slå ner upproret vilket skedde.
Samma år som kriget bröt ut bestämdes det att Japan skulle sända via röda korset läkare och sjuksköterskor. I grupper om en läkare samt tjugo sjuksköterskor anlände dessa till Frankrike, Storbritannien och Ryssland där de väckte en del uppmärksamhet. Det fanns en del planer på att sända japanska trupper till Europa men avståndet gjorde at man valde att avstå. Några japaner ansökte sig däremot till franska flyget som frivilliga. Shigeno Kiyotake anmälde sig som frivillig i slutet av 1914 och lyckades skjuta ner sex tyska plan och belönades med hederslegionen. Kobayashi Shukunosuke blev pilot 1916 men stupade vid tyskarnas våroffensiv 1918. Postumt erhöll han utmärkelsen Croix de Guerre. Isobe Onokichi hette en annan frivillig som efter kriget gav ut en bok Sora no tatakai, ”Kriget i luften” som fick stor betydelse för utveckling av det japanska flygvapnet. 1918 sände Frankrike en trupp på tjugo man som skulle vidareutbilda och förnya det japanska flygvapnet. Minst tre japaner stupade på västfronten.

Den japanska flottan patrullerade Stillahavet och det gjorde att britterna kunde sända en del av sina fartyg till Europa. När USA inträdde i kriget tog japanerna och patrullerade området vid Hawaii medan amerikanerna sände de flesta av sina fartyg mot Europa. I slutet av 1916 hade britterna bett japanerna att sända fartyg för att patrullera vid Sydafrikas kust samt att sända fartyg till Medelhavet. 1917 anlände japanska krigsfartyg till denna krigsskådeplats för att bekämpa tyska och österrikiska ubåtar. Mängder med krigsmateriel och tusentals soldater från Australien och Nya Zeeland sändes på japanska kölar till Europa via Suezkanalen. Över 700 000 man skeppades till kriget i Europa på japanska fartyg. Malta var den japanska flottans bas vid Medelhavet. 72 japanska sjömän miste livet i denna fas av kriget. Satō Kōzō, befälhavare för den japanska flottan fick mycket beröm för sin insats av såväl britter som fransmän.

Den japanska varvsindustrin bidrog till krigsansträngningen genom att man producerade fler och fler fartyg. Långt borta från krigszonen kunde dessa byggas utan risk för attacker från ubåtar och dessa kunde sedan sändas till Europa. Japan gav även Ryssland några fartyg som man erövrat från dessa sina forna fiender under rysk-japanska kriget. Vid krigsslutet tog japanerna sju ubåtar som pris och sände dem hemlandet. Första världskriget kostade 1455 japanska soldater livet.

Många av ententens länder sände trupper till Ryssland under revolutionen. Japan sände trupper till Sibirien och dessa lämnade landet först 1922. Strider utkämpade mot Lenin och Trotskijs trupper och denna konflikt krävde mer japanska liv än själva världskriget. Mer än 3000 japaner dog till följs av strid, köld och sjukdomar under dessa fyra år.

I Versaillesfreden 1919 erhöll Japan Tsingtao samt en del andra områden man erövrat. Japanska trupper deltog vid de stora segerparader som anordnades i Paris och London.

Japanska soldater och uniformer från 1914.

Japanska trupper vid Tsing-tau 1914.

Japanska soldater vid belägringen av den tyska kolonin.

Japanska sjuksköterskor som anlänt till den ryska huvudstaden i slutet av 1914.

Japansk frivillig flygare på västfronten.

Viceamiral Satō och hans stab Medelhavet 1917.

En insändare i Skaraborgsbygden: En tapper och ädel prins

En insändare i Skaraborgsbygden: En tapper och ädel prins

Mannen som föddes som greve Henri-Marie-Jean André de Laborde de Monpezat men som skrev in sig i historieböckerna som prins Henrik av Danmark har lämnat oss. Må han vila i frid.
Denne ädling stred länge och väl för jämlikheten mellan könen. År ut och år in stred han för rätten att bli jämställds sin maka drottning Margrethe av Danmark. I en tid då man allt mer försöker sudda ut skillnaderna mellan män och kvinnor upplevde vår prins ett öde värre än Hamlets. Vår hjälte fick alltid gå ett steg efter sin hustru. Detta uthärdades dock med ett vist jämnmod värdig en furste. Men etter värre skulle det bli. Äldste sonen växte upp och denne blev sedan nummer två i riket. Mot denna skymf stred Henrik förgäves. Ej rättvisa finns i vårt södra broderland. År ut och år in, årtionde ut och årtionde in stred Henrik för rätten att bli kung.

Ja, varför är världen så vidrig att kvinnor som gifter sig med kungar blir drottningar, men män som gifter sig med drottningar blir prinsar? Ja den frågan ställde sig även saliga drottning Victoria redan för cirka 150 år sedan då hennes älskade make Albert bara fick bli prinsgemål liksom Henrik. Världen är fylld av orättvisor, men också av tappra män som likt vår ädel prins gör vad de kan för att det rätta goda och sanna ska vinna.

Alla som tror på jämlikheten mellan könen och därmed tror att kön finns och inte bara är en social konstruktion bör hylla prins Henrik! Man ska heller inte förgäta att den ädle man till både börd och sinnelag aldrig i sin kamp för jämlikhet och rättvisa övergick i fanatism, måhända han någon gång kärleksstrejkade med det är försåtligt. Ty Henrik trodde såväl på jämlikhet mellan könen som på det faktum att kön finns. Henrik påstod aldrig att han ville bli drottning!

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Skaraborgsbygdens hemsida 2018-02-19 http://skaraborgsbygden.se

Insändaren fick rubriken En stor jämlikhetskämpe har lämnat oss i Skaraborgs läns tidning och publicerades samma datum.

Poem: The Chasing of Sol

The Chasing of Sol

The wolf chases the Sun across the skies of Day.
Sol drives the horses Aruck and Alsvina ever harder,
pulling the chariot, fire of sky and air.
Wolf is on their heels day after day;
the horses tire.
Sister of the Moon is fearful.
Will this be the year
when the wolf devours the child of Muspellworld?
As the horse tire, the Day Star travels closer to Midgard;
she hangs low on her journey across the sky.
The wolf, the child of Iarnvidiur etin-clan, senses victory near.
The Sun lowers its watch;
the frost-thurses advance from etin-home.
Yet no daughter does the Sun bear;
the wife of Glen remains barren.
The wolf tires of chase;
the Day Star regains its strength.
The daylight grows longer;
the Bane of all Thurses drives back the frost-giants.
There will be a new year.

(Jim Davis)

Skolmassakrer och terrodåd

Skolmassakrer och terrordåd läser vi om dagligen. Vi är snart luttrade i denna nyhetsrapportering men vi vet att dessvärre har vi inte sett det värsta än. Det kommer mer mord och mer våld. Hur ska det då stoppas? Ja ett sätt kan vara att ta reda på vilka miljöer mördarna kommer ifrån. Skolmassakrer förekommer främst i USA. Detta land är i jämförelse med andra västländer ett mycket kristet land. Det är ett land där många anser att religion, det vill säga kristendom är viktigt. Terror förknippas med muslimer och dessa utför sina handlingar i sin religions namn. Det finns också judiska terrorister och Israel anklagas för statsterrorism.

I alla de tre monoteistiska religionerna som kommer från mellanöstern finns det en religiös tro att den ende guden utser personer, främst då män att utföra sin vilja. Att en allsmäktig gud behöver hjälp är dock en självmotsägelse. Nåväl tanken att gud utväljer folk till att utföra dåd och gärningar leder till att dessa personer får en sanktion från en högre ort som gör att de inte behöver ta hänsyn till andra eller till landets lagar. Jesus själv ska ju ha kastat ut månglarna ur templet och den förste jihadisten var som alla vet Muhammed. Sternligan som mördade Folke Bernadotte ska heller inte glömmas när det talas om monoteistisk terrorism. Nu har väl inte alla skolmassakrer ett religiöst/politiskt budskap men tanken finns där att en utvald man med vapen ska utföra ett dåd, stordåd säger de själva terrordåd säger vi andra och dessa gärningar ska belönas. Om inte med sjuttiotvå jungfrur så i alla fall med stora rubriker i den så kallade fria pressen.

Slutord. Skolmassakrer och terrordåd har rötterna i monoteismen och ska sådana handlingar förhindras så måste vi på sikt avskaffa monoteismen som religion och som ideal i politiken. Ett sätt att motverka hatet och våldet är att bli hedning. Religioner med kärleksgudinnor förhindrar tanken på en sträng osynlig gud som har våldsfixerade anhängare.

Litauens nationaldag

Litauens nationaldag

Litauen var sedan medeltiden ett eget furstendöme som senare kom i personalunion med Polen. Under några år 1592-1598 hade även denna stat Polen-Litauen en union med Sverige. När Polen delades i slutet av sjuttonhundratalet blev Litauen en del av tsarens rike. När det ryska imperiet föll under första världskriget utropades Litauen som självständig stat. Detta gjordes den 16 februari 1918. 1939 införlivades Litauen i Sovjetunionen. När denna diktatur föll utropades åter ett fritt Litauen som antog den gamla självständighetsdagen som sin nationaldag.

14 februari 2018

Som vanligt brukar vi i IKF sända en hyllning till gudarna Vidar och Vale den 14 februari. I det kommande gudariket som uppstår efter ragnarök kommer båda dessa gudar spela en viktig roll. Ni som vill vara med då gör klokt i att sända dem en hyllning. Hell Vidar! Hell Vale!