Svenska dikter del XXXIX Skulle jag sörja då vore jag tokot

Lasse Lucidor visade med önskvärd tydlighet att skalder var tuffare förr än idag. Han dog i en duell, en värja tog hans liv. 1638 föddes vår poet och innan värjan ändade hans liv hade det hunnits med att studera i Greifswald och Leipzig. En mindre lyckad studieresa i Frankrike och efter hemkomst till fosterjorden en tids arbete vid Uppsala universitet. Men skalder är ju inte som andra. Hellre försöka sin lycka som poet och resten av sitt liv försörjde sig Lasse Lucidor sig som en slags tillfällighetsdiktare. Inte alltid så lyckad karriär, en tid satt Lucidor i fängelse för en dikt som förargat kung Karl X Gustav. Den mest kända dikten Lucidor skrev är den som ska återges. Den handlar om skaldens trots allt optimistiska syn på livet. Egentligen hette han Lars Johansson. Trots sin optimistiska syn på livet kallade han sig för Lucior som betyder den olycklige. Olycklig var ju dock hans död som skedde augusti 1674.

Skulle jag sörja då vore jag tokot

Skulle jag sörja då vore jag tokot

fast än det ginge mig aldrig så slätt.

Lyckan min kan fulla synas gå krokot;

vakta på tiden, hon lär full gå rätt.

All världen älskar ju vad som är brokot,

mången mått liva som ej äter skrätt.

Olyckan växlar ju lika med lyckan,

allt, vad begynsel har, ändas en gång;

druckin man haver ej allestäds hickan,

lust följer gråten, gråt ändas i sång;

den som på sanningen pekar med stickan

kan lell lätt falla från sanningens spång.

Himmelens dagg plär på träna nerdugga,

men så snart jorden har gett dem nog saft

att de kunn’ trotsa skyn,vem kan kullhugga

samma, när yxen ens har inte skaft?

Maskstungne kan man med fingrerna gnugga;

mången tror vunnit, vad ändlykten taft.

Dy lät man lyckan med olyckan strida,

intill jag ser, ho som vinner för mej

Ingen mått’ skjutshästen alltför hårt rida,

tröttar du honom, förtreter han dej;

Fast om en måste förföljelse lida,

modet blir fritt, när som kroppen är ej.

Dy skall mitt mod och blod osörgse vara,

Lasse räds varken hat, avund ell’ tvång.

Ingen tårs göra mer än han kan svara,

rätt måst (trots orätten) hava sin gång.

Fly med flit, vem som kan, slik olyckssnara,

fängsel gör längsel när lyckan är vrång.

Tänk min vän, att man fördenskull mått liva

lustig, fast om det är mot ens behag.

Lyckan hon vandlar sig, kan sällan bliva;

vadan hon kom i går, går hon i dag.

Dy har jag hoppet, I lär en gång skriva,

att I, olycklig, är lustig som jag.

Det finns inte en gud!

Lofn är en asynja men hon är inte densamme som asen Meile. Sistnämnde gud har inte så mycket gemensamt med Njord som kommer från vanernas ätt. Denne Njord har inte så mycket att göra med läkekonstens asynja Eir. Läkekonstens gudinna är inte densamme som ödesgudinnan Verdandi.

Men alla gudamakterna som nämndes här är delar av samma religion. Många av gudamakterna är släkt med varandra men de är inte samme person för det. Du som läser detta tillhör samma släkt som din mormor och dina kusiner. Men ingen påstår bara för att du är släkt med din mormor att ni är samma person. Ingen kräver att du ska se världen med dina kusiners ögon.

Monoteisterna anser att det vara finns en gud. Där är fadern och sonen samma person! Dessvärre finns det hedningar som tror att alla våra gudamakter är olika aspekter av en, den enda gudamakten i världsalltet.

Måhända har alla stjärnor på himlavalvet samma ursprung, men de är ändå inte samma stjärna. Troligen har allt liv på jorden samma ursprung. Men de flesta människor känner inget större släktskap med morötter och gråsuggor.

Som hedning är man polyteist och som polyteist måste man tänka i nya banor. Än härskar monoteistnormen. Så länge denna norm, ja dogm härskar kommer asatron och andra hedniska rörelser aldrig vara något annat än alternativ. Men alternativ är inte norm eller måttstock.

Verka för polyteismen, säg till dig själv och till andra, det finns inte en gud, det finns flera!

Om man inte är kristen då ska man inte ha en kristen moral i det dagliga livet. Trots att allt fler lämnar svenska kyrkan så har de flesta en luthersk arbetsmoral. Något att tänka på. Att vara hedning är inte detsamma som att byta ut namnet på de kristna makterna och sedan fortsätta som förut. På sikt måste vi städa bort allt som kristendomen byggt upp. Svordomar och ordstäv ur språket, rensa bland helgdagarna, men även i moralen och det dagliga livet. Först då är Jesus död och inte återuppstånden! Så du ärade hedning, ha inte en luthersk arbetsmoral. Luthers moral säger att arbete är bra för det motverkar synd. Men hedningar tor inte på synd. Arbeta så att du kan leva och försörja dig.

Ideella Kulturföreningen och massmedia

Intresset för Ideella Kulturföreningen ökar. Fler läsare av domänen ideell kulturkamp sker. Allt fler hör också av sig till föreningen. Detta är medtadels bra. Men redan när bloggen började i slutet av 20132 kom det kommentarer från folk som ville bråka och provocera. Därför började föreningen med att inte ta debatt eller diskussion med dessa provokatörer. Sedan ska man heller inte glömma att personer som varit emot hedendomen, främst fanatiska kristna alltid vägrat hedningar att tala, då ska hedningarna inte tala med dem. Ideella Kulturföreningen får in såväl hot som hat från de som endast tror på en gud. Många kommentarer som inte tas med på ideell kulturkamp har kommit från kristna men också muslimer som hyllar hat och terrorism. Någon debatt med sådana personer är total meningslöst. Därför diskuterar ideella kulturföreningen endast med de som har samma syn på religion som föreningen.

Som en konskevens av detta, att bara diskutera med likasinnade har gjort att eventuella intervjuer från massmedia vare sig det rör sig om television, radio eller press inte kommer att göras. Undantaget är om media är av hednisk tro.

Ideella Kulturföreningens ordförande och vice ordföranden har gemensamt beslutat att inga intervjuer eller likande kommer att göras till media som inte är hednisk.

IKF

Valborg är den nya påsken!

Ja rubriken kan måhända behöva en liten förklaring. Men se det så här. Kristendomen tappar i inflytande. Många firar påsk men själva Jesusdyrkandet är i avtågande. Till och med de kristna tonar ner död och lidandet för att de är rädda att skrämma iväg de få troende som finns kvar. Många firar en icke-religiös påsk. Det är mer harar och kycklingar än profeter och osynliga gudar.

Men Valborgsmässoafton och Valborg firas ännu. Den helgen och traditionen lever. Man hälsar våren välkommen och det firas med eldar, sång och alkoholhaltiga drycker. Men även vid valborgshelgen äter man traditionsenligt såväl sill som ägg. Valborgshelgen har ju det goda med sig att den infaller samma datum året om. Lät att komma ihåg.

På det stora hela uppmärksammar media, främst då televisionen valborg lika mycket om inte mer än påsken. Påskfirandet i SVT de senaste åren har handlat om någon dokumentär om Jesus samt att man viar den något jönsiga Jesus Christ Superstar. För om åren visades alltid Jesus of Nazareth, ett ganska blodigt spektakel. Mel Gibsons Jesusfilm som frossar i vålds pornografica har man förstånd att inte visa.

Så valborg, en högtid och fest med rötterna i hedendomen, och som aldrig mist sin hedniska karaktär är still going strong. Valborg är den nya påsken!

En insändare i SLA: Nato-anhängarna sympatiserar med Erdogan?

Turkiet:

Erdogan i Turkiet har gjort sig maktfullkomlig. De flesta svenskar anser detta vara någonting negativt. Därför bör svenska folket påminnas att Turkiet är med i Nato.

De senaste åren har en allt mer högljudd grupp människor i Sverige propagerat för att Sverige ska gå med i Nato. Främsta anledningen till detta är att man är missnöjd med den politiska utvecklingen i Ryssland. Under Putin har Ryssland vänt sig bort från väst. Men Erdogan har i Turkiet gjort samma sak. Vill ni verkligen vara med i en militärallians med denne turkiske potentat? Eller är det rent av så att de vapenskramlande Nato-anhängarna sympatiserar med Turkiets statschef?

Låt oss förbli alliansfria och behålla vår neutralitet. Erdogan är inte bra för oss svenskar!

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i Skaraborgs Allehanda 2017-05-02. Publicering skedde på såväl SLA hemsida som i papperstidningen. www.sla.se

Beles bjärte bane, eller är det Frej som är majgreven?

Vid firandet av valborg var det förr vanligt med en strid mellan majgreven och vintergreven. Majgreven segrade. Symboliskt segrar våren och ljuset över vintern och mörkret. Vid våren börjar tiden för jordbruk. Är då för djärvt att misstänka att bakom majgreven och vintergreven döljer sig minnet mellan guden Frej och Bele som då är en symbol för den kärva och för människorna svåra vintern? Skade som är av jättesläkt men en av asarna kan sägas vara en symbol för den positiva sidan av vintern, jakt och skidåkning.

Frej besegrar Bel med ett hjorthorn, vintern kan inte besegras med vanliga vapen. Hjorthorn är föresten en del av den keltiske guden Cernunnos attribut. Denne gud kan säga vara likartad, ja rentav den samme som Frej. Ett hjorthorn kan vara ett något primitivt plog, eller kanske rätare årdret, plogen föregångare.

I eddan firar Frej till jättinnan Gerd, Gerd gärdet. Men för att fruktbarhetsguden ska kunna förenas med gärdet så måste vintern tagit slut, eller kanske rättare sagt i detta falla, besegrats.

Vi asatroende av idag kan nog gott anse att Frej är vår majgreve!

  Majgreven och Vintergreve. Frej och Bele?

Vårbild      

Hög rullar älven mellan våta slätter.

Björkarnas sav ur borrad näver sprutar.

Bergtraktens uv sin kärlekslängtan tutar

lidelsefullt och hemskt i svala nätter.

Huj, över heden far den glada sunnan!

Snart i en festlig afton skall han bära

lustigt kring nejden till skön Valborgs ära

doftande tjär-rök från den tända tunnan.

Tiggarn går lätt och svänger vandringspåken.

Skoflickarn flyttar verksta’n ut i solen,

beckar med lust, som spelman hartsar stråken,

griper den näverbottnade fiolen.

Borta på vägen hörs en kärra skramla –

rusthållarsonen vänder hem från kvarnen;

redan vid grinden gapa alla barnen,

och invid fönstren kvinnorna sig samla.

Flickan som kommer i den branta dälden

upp ifrån strömmen med sin vattenfora

följer med ögon längtande och stora

bredaxlad yngling, vit av damm från mälden.

Men där i fjärran ovan herrgårdsröstet

bergåsen ligger som en dunkel dimma,

ser han i soln en stugas rutor glimma,

drömmer om Emma med det höga bröstet.

Erik Axel Karlfeldt

Vildmarks- och kärleksvisor, 1895

Spring Goddesses

Many cultures and religion have spring goddesses. Here is some goddess:

Greek:

Hebe. The Goddess of eternal youth and Spring.

Maia. This Goddess of Spring represented the forces of growth and the return of the warm rays of the sun.

Persephone. Her mother Demeter mourned her daughter as left for the underworld each Autumn causing the land to become cold and barren. When she returned in the Spring the happy Demeter would bestow the land with growth and abundance. Kore is an alternative name for Persephone.

Roman:

Anna Perenna. The goddess is associated with the cycles of the year and renewal. Her main Festival was celebrated on Ides of March.

Flora. Flora is The Goddess of flowering plants, especially those that bore fruit. Her festival, the Floralia, took place in April or early May and was marked with dancing, drinking, and flowers.

Libera. Together with Ceres and Liber she formed part of a triad of ancient Roman Gods and Goddesses responsible for bringing fertility back to the land.

Proserpina. She is the Roman counterpart to Persephone and daughter of the grain Goddess Ceres.

Gallo-Roman

Artio: The bear Goddess who hibernates during the Winter her return heralds the beginning of Spring. Evidence of her worship has notably been found at the city of Bern.

Celtic:

Blodewedd. Spring Goddess was created by magic from nine spring flowers to be the wife of Llew Llaw. This got around the curse Arianhod had placed upon her son preventing him from taking a human wife.

Brigit. In her maiden aspect this Celtic Goddess is honored at the festival of Imbolc which celebrates the first stirrings of Spring.

Olwen. Goddess of sunlight she reappeared every Spring, leaving behind her a trail of white clover wherever she walked

Ostara. Painted eggs and white rabbits are sacred to Ostara, the Celtic Goddess of Spring, fertility and rebirth. Her symbols haves been incorporated into the Christian celebration of Easter.

Saami:

Beiwen. A Saami Goddess associated with the fertility of plants and reindeer. Together with her daughter Beiwe-Neia, they turned the hills green so the reindeer could feed.

Germanic:

Freya. This Nordic fertility Goddess is linked with spring growth and flowers. Another name for Freya is Gefn.

Gefjon. This Goddess is associated with ploughing.

Gerd. Frey is the God of Fertility and agriculture. His wife is Gerd ore Gerda.

Slavic:

Dziewanna. The Goddess of Spring and Agriculture. She was in pagan times especially honored by local farmers.

Kostroma. The fertility Goddess and personification of Spring. In rodnovery religion she dies at the end of each Spring, only to arise once more at the end of the following winter.

Lada. As Goddess of Spring and Love she was worshipped throughout Lithuania, Poland and Russia.

West Africa

Hare Ke. She fed by the spring rains that brought fertility back to the land.

Shinto

Kono-Hana-Sakuya-Hime. She is associated with the springtime and cherry blossom as her name means ”Lady who makes the trees bloom.” She is also Goddess of the sacred site Mount Fuji.

Rafu-Sen. Goddess of plum blossoms.

Hinduism

Sita. Spring Goddess and Goddess of agriculture and the earth.

Persephone

Sita