1915 för hundra år sedan hände det både stort och smått. Vi kan ju roa oss med några historiska nedslag innan det nya året.

Sverige

Forum privilegiatum avskaffas. Adelns rätt att i visa juridiska fall dömas av sina egna en rättstradition med anor ned i medeltiden försvinner. Innan beslutet fattas är en debatt på riddarhuset. De flesta blåblodiga accepterar dock att nu endast ha samma rättigheter som övriga medborgare. Patronatsrätten, rätten att utse präst i kyrka byggd på adelsman ägor försvinner 1921.

Vecko-journalen har en tävling vem som är den mest omtalade personen i Stockholm. ”Vinnare” är Ivar Bratt, mannen bakom motboken som införts detta år. Det blir svårare att skaffa sprit tack vare denne herr.

Sveriges nationella förbund bildas. En radikal nationell organisation som sedan närmare sig fascismen och nationalsocialismen. 1934-1936 sitter tre riksdagsmän för Sveriges nationella förbund.  SNF överlever andra världskriget men splittras och lever formellt vidare ännu hundra år senare.

Ingrid Bergman föds. Denna skådespelerska blir känd i såväl Tranås som New York. Främsta utländska film är Casablanca fån 1942 och den sista svenska filmen är Höstsonaten från 1978. Bergman räknas som en av de största skådespelerskorna under 1900-talet.  1982 avlider Ingrid Bergman efter en tids sjukdom.

Hans Gösta ”Hasse” Ekman ser dagens ljus. Hans far var den kände skådespelaren Gösta Ekman. Hasses son med namn efter sin far är också han känd skådespelare. Hasse Ekman är en mycket framgångsrik regissör, manusförfattare och skådespelare. Filmer som Ekman varit med i som regissör eller skådespelare är många här ska blott ”Kungliga patrasket” 1945, ”Flickan och hyacinter” 1950, ”gycklarnas afton” 1953 och ”Sjunde himlen” 1956 nämnas. Ekman flyttade på 1960-talet till Spanien och avled 2004. Han är begrav i sin fars grav i Stockholm.

Omvärlden

Turkarna startar det så kallade armeniska folkmordet. Armenierna är en kristen minoritet i osmanska riket. Turkarna vill få bort dem. Männen dödas, kvinnorna blir sexslavar. Omvärlden reagerar kraftigt mot våldet. Turkiet erkänner ännu inte att det är ett folkmord som armenierna utsattes för.

Bulgarien går med i första världskriget på centralmakterna sida.

Britterna försöker anfalla turkarna i Medelhavet. Detta leder till fälttåget vid Gallipoli. Tyskar och turkar slår dock tillbaka anfallet och mängder med soldater från brittiska imperiet och Frankrike stupar. Fiaskot vid Gallipoli leder till att britternas marinminister Churchill avgår.

I Förenta staterna har filmen The birth of a nation” premiär. I Sverige kallas filmen Nationens födelse. Filmen utspelar sig under och efter amerikanska inbördeskriget. Filmens hjältar är rasist organisationen Ku Klux Klan. De svarta, i filmen via skådespelare som har målat sig skurkar. Ku Klux Klan återuppstår ungefär samtligt som filmen visas. Regissör för filmen är D. W. Griffith vars far var officer i sydstaternas armé.

Det var några händelser under året 1915.

Ha du något bragelöfte ärade läsare? Men tänk på att ett sådant löfte inte får brytas. Vill ni gå ner i vikt, sluta röka eller gifta er med en fotomodell så tänk då att ni inte ger upp bara efter en vecka. Vissa löften får inte brytas.

Har ni något bragelöfte så kan ni ju sända en kommentar!

Kom ihåg att ett bragelöfte inte får brytas hälsar Brage.

2015 ayps slutar på en torsdag. 2016 ayps börjar med torsmånad. Att sluta och börja nyåret med Tor kan vara ett gott råd! Hell Tor!

Hell Tor!

Bockarnas herre, Midgårdsormens fiende, Meiles broder, Sivs make och Magnes fader!

Indra, Jupiter, Perun, Donner, Tor.

Edvard Fredin är nog en okänd man för de flesta. 1857  var födelseåret. Fredin blev tidningsman men också dramatiker och författare. Mest känd blev han som översättare. Något radikal var Fredin, han översatte den franska nationalsången marseljäsen. Den var på den tiden en radikal visa. Men 1888 fick Fredin svenska akademins stora pris för ett patriotisk verk som handlade om dalkarlarna  som erövrade socknarna Särna och Idre 1644.  1889 började Fredin översätta den brittiske diktaren Alfred Tennysons dikt ”Ring out, wild bells”, den hade redan skrivits 1850. Fredin gav den namnet ”nyårsklockan” och den publicerades året därpå. Då hade Fredin redan avlidit, sommaren 1889. Några år senare började traditionen på Skansen med att läsa nyårsklockan innan tolvslaget. Edvard Fredin är en okänd herre som påverkat svenskarnas nyårsfirande i snart 120 år. Han förtjänar kanske att ihågkommas? Vi i Ideella Kulturföreningen anser i alla fall det!

Edvard Fredin

Måndagen den 7 december hedrade några medlemmar den ärevördiga staden Sigtuna med ett besök. Vädret var vackert och klart. Lite kallt var det men solen sken över såväl stad, ruiner som Mälaren. Besökarna gick runt och tittade på såväl några runstenar som de tre kyrkoruinerna sankt Lars, sankt Per och sankt Olov. Visst är det bra att kristendomen ligger i ruiner? Fast man kan inte gå in i ruinerna, ty rasrisk förefaller. Nu förfaller det ju som om rasrisk förekommer i hela landet men det är mer en politisk fråga än en kulturhistorisk. Den nuvarande kyrkan besöktes lite hastigt, men många epitafium fanns att beskåda samt några helgonbilder från medeltiden. Sigtunas rådhus från 1744 var dock stängt för säsongen och museet var  låst, det var ju måndag och då har museum ofta stängt. Några butiker hedrades även de med besök och kaffe med dopp intog på ”Tant Bruns kaffestuga” som håller till i byggnader med rötterna i 1600-talet.

Mer 1600-tal blev dt på hemfärden då slottet Wenngarn besöktes. Detta slott är mest känt för att greve Magnus Gabriel de la Gardie bodde här de sista åren av sin levnad. Efter att förlorat makt och status samt sina andra slott och herresäten fick greven behålla Höjentorp i Västergötland samt Wenngarn. Här skrev den fallne psalmer och avled 1686 trött på livet. Det nutida slottet fick sin utformning av arkitekten Jean de la Vallée på 1670-talet då greven fortfarande var en av d mäktigaste i det svenska riket. Nu är det endast några få takmålningar och kyrkan som är av intresse att betitta. Men Wenngarn har historia tillbaks på 11100-talet och självaste Gustav Vasa har varit en av ägarna.

Kristendomen ligger i ruiner. Men vi har inga sura miner!

Kaffestugan

Slottet Wenngarn

Aslan Tsipinov mördades 29 december 2010 utan för sin bostad i Shalushka i den ryska delrepubliken Kabardion-Balkaria. Dr Aslan Tsipinov var en 51 årig etnolog och historiker och hade publicerat flera skrifter och artiklar om folkkultur. Han var också anhängare av den traditionella religionen Adyghe Habze, en religion som var vanlig i Kaukasus innan islam kom.

De två männen som mördade dr Tsipinov gjorde det på order av den muslimske ledaren och terroristen emir Zakaria. Tsipinov ansågs vända bort folk från islam och istället hänge sig åt hedendom och avgudadyrkan. Tsipinov hade förut fått mottaga hot från muslimska fanatiker. Tsipinov var karabardier som räknas till tjerkessiska folken.

Adyghe Hazbe är den etniska religionen tjerkesser och närbesläktade folkslag tro på. Viktigaste guden i denna tro är Tha som är övergud. Thas symbol hammarkorset är även religionens symbol. Andra gudamakter är trickstern Sosruko, påminnande om våran Loke. Satanaya gudinna som är skördegudinna men också beskyddar hem och hantverk. Tlepsh som är smedernas gud, Emish en gud som beskyddar fåren. Schyble åskguden och Hytaeguash en jungfrugudinna som vakar över trädgårdar. Flera gudamakter finns. Religionen tros ha fått influenser från Hellas under antiken.

Omkring 3 % av folket i Kabardino-Balkaria bekänner sig till denna tro. Ungefär lika många är anhängarna i andra delrepubliker. Religionen har fått en renässans efter Sovjets upplösning. Muslimska makter försöker stoppa spridningen och Tsipinov kan med rätta sägas vara en hednisk martyr.

Ideella Kulturföreningen uppmärksammar dagen och hedar den mördades minne. Må Tha vaka över honom.

Aslan Tsipinov

Gudinnan Satanaya

Guden Thas symbol, hammarkorset

Fjärdedag jul har få uppmärksammat i modern tid. Och ni kära läsare, hur ofta har ni hört talat om fjärdedag jul? Ärligt, inte många. Fjärdedag jul var helgdag fram till 1772. Men dagen har inte varit helt bortglömd, för det är också menlösa barns dag. I gamla tiders runkalender är det ett svärd ristat som ska minna om Herodes barnamord. Men också ofta en kanna. Det sista för att påminna om att julhelgen och julfirandet ännu inte är slut. Så ärade läsare, ha en trevlig fjärdedag jul!

Vill du ha en egen tomte? Ja eller inte bara en utan flera? Gör då som gammal klokskap från Dimbo, Tidaholms kommun i Västergötland säger:

Gå till en gammal grav där du vet att en gammal man ligger begravd en torsdagskväll. Gräv upp graven och ta en spik från locket i kistan. Eller fler spikar, beroende på hur många tomtar du vill ha. Sedan går man in i kyrkan och slår in spiken eller spikarna i altarbordet. Nästa fredag kommer då tomtarna och frågar om man vill leja drängar. Svara nu ja, för nu går det inte längre att ångra sig. Sedan har man en tomte eller flera beroende på hur mycket gröt man vill avvara på julafton.

Tänk nu på att griftefriden gäller så att gräva på kyrkogårdar hur som helst går nu inte för sig. Och kyrkor brukar vara låsta nu för tiden. Ska man nu göra denna ritual så ta någon ful ”Tegnerlada” till kyrka och slå i altarbordet. Av kulturhistoriska skäl kan det ju vara synd att slå i spik i en 1200 tals möbel.

Vad som händer om man går in i en synagoga eller moské törs vi inte tänka på. I sistnämnda fall kommer nog stollarna i is och då måste man ha is i magen för att överleva.

Och ska man nu ha dessa drängar så är det kanske idé att inte bo i en lägenhet tre trappor upp. Nej en gård ska det ju vara. men om dessa tomtar kan modernt jordbruk som sker via dataskärm med EU-bidrag det kan inte Ideella Kulturföreningen gå i god för. Nåväl, lyckas försöket med att anställa tomtar så hör av er. Anonymitet respekteras kanske.Ni som bara vill ha tomtar, men bara på loftet, er rekommenderar vi att gå med i liberalerna eller fi!

God fortsättning på julen med eller utan tomtar.

1772 bestämde Gustav III att svenskarna skulle arbeta mer och roa sig mindre. Inget konstigt med det. Få makthavare vill att folk ska roa sig mer och arbeta mindre. Konungen bestämde att tredjedag jul, fjärdedag jul, tredjedag påsk, fjärdedag påsk, tredjedag pingst och fjärdedag pingst skulle bli arbetsdagar, såvida inte någon av dagarna inföll på en söndag för då var det vanlig helgdag. Detta skulle börja gälla året därpå. Den stora helgdöden som beslutet kallades fick väl inte någon omedelbar effekt. Men senare vid industrialiseringen på andra halvan av 1800-talet började det bli mer allvar av beslutet. Vid jul fortsatte folk under Gustavs tid att fira och festa. Det finns dock inga eller få seder som är specifikt knutna till tredje eller fjärde dag jul. En medalj slogs ju till kungens ära efter beslutet så medaljgravörerna fick ju onekligen lite extra sysselsättning.

I alla tider har skolbarn haft ledigt även i de så kallade mellandagarna och det gäller ju fortfarande, men det är värt att notera att indirekt har tredje dag jul fått en förnyad aktualitet, det är då julrean börjar. Fast det har börjat hända att rean börjar redan på juldagen…

Julrean är en sed eller rättare sagt måhända, en osed. Nu ska det köpas och bytas i några dagar fram till nyår. Kanske hade det varit bättre om salig konung Gustav III inte bryt sig om att avskaffa helgdagarna. Onekligen stör julrean julfriden, fast butiks personalen arbetar onekligen.

Ha en god tredjedag jul!

I runkalendern för dagen den 26 december är symbolen några stenar. Detta då den helige Stefanos stenades till döds på judekonungen Herodes befallning. De kristna menade sedan på att den stenade mannen var den första kristna martyren och hade fått sitt dop i det blod han miste då han dog. Stefanos blev sedan våra förfäders Stefan eller Staffan. Intressant nog är att det namnet är det 26:e varligaste i Sverige då Staffan dagen är den 26. Stefanos var sedan skyddshelgon för hästar och många avbildningar finns föreställande denne stalledräng.

Stefanos är dock inget judiskt namn, utan kommer från grekiskan. Namnet ska i översättning betyda bekransad eller krönt. Bekransning var ett sätt att belöna vinnare i tävlingar i den antika hedniska världen. Populär sport var hästkapplöpning med fyrspann. Idrott var ett sätt att utöva religion i såväl Hellas som i rom.

I Sverige var juldagen då inget arbete fickutföras. Men djuren i stall och ladugårdar måste ses efter och fram på annandagen var det dags att göra rent. Ofta ville folket som sysslande med dessa arbetsuppgifter, drängarna och yngre söner på gården tidigt uppe. Fick de arbetet gjort så fick de ledigt sedan. Seden eller ska vi säga seden med att kasta in gödsel i grannarnas stall förekom. Men gödsel var hårdvaluta i en tid då konstgödsel var okänt och ingen sålde denna vara, så det fick nog inte urarta med skitkastningen. Många drängar belönades med extra mat och dryck efter arbetet och det gjorde ingen på dåligt humör. På sina håll var det föst nu som man tog fram julosten.

Hästarna som stått inne under juldagen kunde ju behöva röra på sig och då anordnades ofta kappridningar. Helst skulle dessa ske i riktning mot en norrinnande källa där djuren sedan skulle dricka. Vattnet denna dag ansåg besitta goda egenskaper. Källkulten har uråldriga rötter i Europa. En och annan av kyrkans folk ansåg nog att detta med staffansritter, det var ingenting för goda kristna. Redan Karl den stor ville förbjuda liknade seder den 26 december i sitt rike år 779.  Vadslagning lär ha förekommit vid dessa kapplöpningar.

Sedan när kappritterna var över kunde det hända tt ryttarna red runt och sjung för folk. Staffansvisan  sjöngs nu och folk tackade med att ge ryttarna mat och dryck. Utklädning förekom och ibland hade ryttarna med sig en stjärna fäst på en stång. Seden har levt in i modern tid. Men oftast sjunger de så kallade stjärngossarna staffansvisan vid Lucia, 13 dagar innan den 26:e december. På kvällen anordnade ungherrarna fest och kvinnligt sällskap var med i de så kallad lekstugorna.

Som det märks har det funnits hedniska inslag i firandet den 26 december. Religionsforskare har velat i Stefan sett kvarleva av minnet av Frej och hans skosven Skirnir. Frej var ju en av de populäraste kungarna och sveakungarna räknade honom som sin stamfar. I nyare tider har mången hedning helgat 26 december till Frej.

Annandag jul, en historia om grekiskt, romerskt, kristet och hedniskt firande i december med andra ord.

Fyrspann under antiken. Här är det dock inte idrott utan strid som ska utföras. 500 talet innan vår tidräkning.

Frej ger sin skosven sitt svärd så att frieriet till Gerd kan ske.