Vågen som vänder
(En kort och filosofisk dikt om döden som en naturlig del av tillvaron.)
Som en våg som rullar mot strandens sand,
och mjukt drar sig undan från fastare land,
så glider vi åter i tidens hav,
befriade, stilla, från allt som gavs.
Inga tunga kedjor, inget som tynger,
bara det lugn som natten frambringar.
Livet var en gåva, stort och unikt,
och vilan som följer är evigt rik.
(Henrik Andersson)
