Opalia

Medan festen till Saturnus ära firas 17-23 december är en dag helgad åt gudinnan Ops. Föga förvånande då Ops är Saturnus maka. Ops namn betyder i översättning välstånd/rikedom. Ops är en av de många gudinnor som har med fruktbarhet att göra inom den romerska religionen, främst är Ops en skördegudinna. Ops är romarnas motsvarighet till grekernas Rhea. Som attribut bär Ops i ena handen en spira och i den andra en sädeskärve.

Enligt sägnen var det den sabinske kungen Titus Tatius som samregerade med den förste romerske konungen Romulus som instiftade kulten till Ops ära. Förutom festen den 19 december firades Ops den 25 augusti vid en fest som kallas opiconsivia.

Gudinnan Ops, Saturnus maka.

Epona

I den romerska religionen införlivades ofta andra gudamakter. En av de som blev en del av romarnas tro var Epona. Rhiannon var namnet på en keltisk gudinna som romarna kom i kontakt med. Båda gudinnorna associeras med hästar och särskilt Epona anses vara hästar, åsnor och mulors beskyddarinna. Epona betyder ungefär till häst, det vill säga i detta fall ryttarinnan. Hästar var och är viktiga djur för människor och det är inte förvånande att just hästar har en egen gudinna.

Epona avbildas nästan alltid till häst eller tillsammans med hästar. Ibland har även gudinnan en korg eller ett ymnighetshorn i sina händer. Hästar, speciellt hingstar har ofta fått symbolisera fruktbarhet och Epona är delvis en fruktbarhetsgudinna. Högtider till gudinnan hölls och hålls även idag, de gamla religionerna är tillbaka som alla vet. 18 december firas eponalia till hästgudinnans ära.  18 december är andra dagen i den större högtiden saturnalia som är en skördehögtid.

En del har velat jämföra Rhiannon och Epona med den nordiska asynjan Gnå. Gnå är en gudinna som står den stora gudinnan Frigg nära och är henens budbärare. Gnå rider ofta och hon har en häst som heter Hofvarpner.

Så ärade nyhedningar sänd den 18 december en hyllning till Rhiannon, Epona och Gnå!

Epona. Antik relief från dagens Makedonien.

Nutida avbildning av Rhianna/Epona.

Gnå med sin springare Hofvarpner.

Saturnalia är den romerska högtiden och festen som firas 17 till 23 december. Saturnus är guden som äras då. Idag finns det hedningar som dyrkar Saturnus och fortsätter firandet i modern tid. Io Saturnalia till er som firar den romerske guden Saturnus!

De gamla gudarna bör vördas och äras! Nyhedniskt saturnaliafirande. Io Saturnalia!

Consualia

I den romerska religionen är Consus en gud som firas med två högtider. Den första infaller 18 augusti och den andra den 15 december. Consus viktigaste funktion är att skydda skörden, främst då den skörd som tröskats och sedan förvaras i ladorna. Vid de fester som hölls till Consus ära grävde man upp den staty som föreställder guden. I vanliga fall ligger statyn gömd i marken. Vid festen i december till Conus ära hedras också guden Mars. Även larerna, skyddsandarna hyllas. Till Conus ära hölls under antiken kapplöpningar med häst och mulor som drog vagnar. Dessa djur var helgade åt guden. Vanliga mulor och hästar får inte arbeta under consualia.

Idag finns det nyhedningar som hedrar Consualia och Consus.

Lucia, dikt av Erik Axel Karlfeldt

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re’n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

13 december var en högtidsdag i det antika Rom

Vi svenskar firar den 13 december. För oss är det början på julen och Lucia firas. Men det kan vara värt att påpeka att den 13 december var en högtidsdag även i det antika och hedniska Rom.

Var 15:e eller 13:e dag i månaden var enligt Romarna en dag till Jupiters ära. Dessa dagar hade status som ”nefastus publicus”, det vil säga allmänna helgdagar. Dagarna till Jupiters ära kallades idus eller idvs. Den idus som inföll i december firades även till Tellus ära. Tellus är romarnas namn på Moder Jord. En del romare firade också sina döda anfäder vid högtiden den 13 december.

Samma dag hade man också en fest en så kallad ”lectisternium” till gudinnan Ceres ära. Ceres var skörden och fruktbarhetens gudinna. Romarna identifierade henne med grekernas gudinna Demeter. Vid lectisternium offrade man mat till gudarna. Då romarna redan hade en högtid den 13 december är det nog ingen tillfällighet att de kristna förlade ett så kallat helgons martyrdöd till denna dag.

Idag tar nyhedningar som tror på de romerska gudamakterna och högtidlighåller den 13 december, ungefär som vi hedningar i Sverige sänder en tanke till våra gudamakter.

Tellus avbildad på en romersk sarkofag 300 talet efter vår tidräkning.

Ha ett trevlig Luciafirande 2016! Hedra våra hedniska gudinnor Frigg och Freja och de andra kvinnliga gudamakterna inom asatron.

Hedra Frigg den 13 december!