Siams deltagande i första världskriget

Siams deltagande i första världskriget

Första världskriget är främst förknippat med västfrontens skyttegravar. Men som namnet antyder så var det ett världskrig. Det streds i Europa, men också i Afrika och Asien. Utanför Europa var det främst i kolonier under de olika europeiska staternas ledning där strider stod, men också när ryssar och osmaner stred mot varandra. Japan förklarade Tyskland krig redan 1914. Kina gjorde det några år senare, men även Siam, numera under namnet Thailand deltog i kriget.

När britter och fransmän lade under sig stora delar av Asien lyckades Siam förbli självständigt. Landet lyckades föra en politik mellan kolonialmakterna. 1917 hade kriget pågått i tre år och centralmakterna som nu var helt omgivna av fiender och som även fått USA och de flesta länder i Sydamerika mot sig ansåg inte kunna vinna kriget. Tankarna på att förklara Tyskland krig uppstod. Dels för att man trodde sig kunna vinna ekonomiskt på deltagande i kriget, men också för att visa att Siam var en fri oberoende nation som kunde föra egen utrikespolitik. Relationerna mellan de brittiska och franska kolonialmakterna som var grannar till Siam skulle också förbättras. Rama VI Siam konung sedan 1910 var den som var pådrivande. Ett deltagande i kriget skulle öka kungamaktens prestige och vara en seger för nationalismen i landet.

Det som gjorde Siams krigsförklaring som utfärdades 22 juli 1917 annorlunda mot de många andra länder var att man tänkte delta aktivt. Liberia och Guatemala förklarade krig mot Tyskland men deltog inte aktivt i kriget, för att ta två exempel. Men kung Rama VI vill bli en krigarkung så det bestämdes att en militärstyrka skulle sända till västfronten.

Men de första krigshändelserna skedde i Siam. Strax efter krigsförklaringen beslagtogs 9 större fartyg och några mindre som var tyska. Tyskar vistandes i Siam arresterades och sattes i fångläger. Sedan sändes de vidare till Indien där britterna övertog bevakningen. Omkring 320 tyska och österrikiska medborgare av olika kön och ålder internerades utan blodspillan.

Siams ambassadörer och annan ambassadspersonal hade redan lämnat Tyskland innan krigsförklaringen skedde. Men nio studenter från Siam internerades. De hade det dock ganska bra i sin ofrihet, de fick mat och annat från Siam via neutrala länder som Danmark och Schweiz och hade till och med en fransk officer som var krigsfånge som kock.

Kontakter togs med franska militära myndigheter och en liten kommission på fem siameser sändes för att ordna med mottagandet av trupperna. Man ordnade så att soldater skulle få ris till provianten. 1233 soldater sändes till västfronten i juli 1918, nästan ett år efter krigsförklaringen. Vidare träning skulle ske och soldaterna skulle sättas in i strid i mitten av september. Befälhavare över soldaterna var generalmajor Phraya Phya Bhijai Janriddhi 1877-1951. Den siamesiske generalmajoren träffade såväl Frankrikes president som britternas kung och hade överläggningar med dem.

Tyvärr så uppstod en del problem. Språket förstås, få siameser kunde franska, andra problem var rent rasistiska, några fransmän trodde första att siameserna var från deras egna kolonier. Men rent praktiskt var det så att länderna hade olika utbildningssystem av soldater. Franska officerare struntade ett tag i deras asiatiska kollegor och gav soldaterna från Siam direkta order. Detta ledde nästan till en diplomatisk kris. Kung Rama hotade ett tag att skicka hem trupperna.

Den del av Siams expeditionsstyrka som gjorde den främsta insatsen var den som skötte av automobilkåren. Lastbilar med förråd sändes mot fronten. Även fältsjukhuset användes. Det siamesiska flygvapnet kom aldrig i strid, några piloter följde troligen med franska och brittiska flygare på uppdrag, men de såg aldrig några strider. I slutet av oktober och början av november var det tyska flyget i stort sett satt ur spel. Några siamesiska infanterister kom fram till fronten den sista tiden.

Efter vapenstilleståndet 11 november 1918 deltog siameserna i ockupationen av Tyskland. Neustadt an der Weinstraße och området däromkring togs över av siameserna. Samma dag som ockupationen började sa kungen av Siam att det var hans största dag i livet. Asiater ockuperade delar av ett europeiskt land var ganska unikt vid denna tid. Rama VI trupper deltog också i de stora segerparaderna i Paris och London 1919. Kriget kostade 19 soldater livet. En av fångarna i Tyskland dog också. Sjukdomar och skador tog de flestas liv.

Kriget blev dock en stor framgång för Siam. Man fick nya fartyg, de som övertogs av tyskarna skicka man inte tillbaks. Armén hade fått nya erfarenheter. Handelsavtal med tyskar och österrikare som ansågs vara ogynnsamma upphävdes. Men det viktigaste var nog att Siam nu sågs som en jämlik nation till de övriga. Efter kriget gick Siam med i Nationernas förbund.

De övriga ententländernas största vinst av att Siam var med i kriget var främst att landet sedan det gått med i kriget inte kunde användas av tyska spioner och sabotörer. Man fruktade att tyskarna försökte understödja självständighetsrörelser i Indokina.

siamesiska-officerare

Siamesiska officerare.

siamesiska-och-franska-officerare

Siamesiska och franska officerare.

siamesiska-soldater-1918

Siamesiska underofficerare.

siamesiska-soldater-besoker-en-kamrat-som-blivit-sjuk

En siamesisk soldat är sjuk och vistas på ett amerikansk sjukhus. Landsmän tittar till honom.

2 comments on “Siams deltagande i första världskriget

  1. MartinA skriver:

    En så intressant historia. Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s