Tankar i OS tider

När kristendomen fick allt mindre inflytande över själarna i Europa, ja då återkom de olympiska spelen. Theodosius I regerade 379- 395 ayps och är väl mest känd för att han 393 förbjöd spelen som ursprungligen var religiösa riter till guden Zeus ära. 1896 återkom spelen, om än i mycket modifierad form. Zeus tittar nog fram och ser vad som sker på arenorna i dagarna. Spelen av idag har även tvingat fram lite förnyelse i de muslimska länder som är mer än lovligt monoteistiska. Kvinnor från bland annat Saudiarabien får delta, om än i heltäckande tävlingskläder. Inte ens Muhammeds intolerans lära är huggen i sten. Typiskt är ju att just bovarna i islamiska staten hotat med terror. I spelen i dag är över 200 länder representerade. Många av länderna är mycket skilda åt i vanliga fall. Men i OS får de vara med och de får ha sitt groll i väntan på något annat tillfälle.

Som asatroende kan det ju vara en fråga om det inte finns någon ”idrottsgud” och det finns det faktiskt. Ull som är tvekampens, bågskyttets och skidornas gud är bäst lämpad för denna funktion. Fast han verkar onekligen passa bättre till vinterspelen. Med lite god vilja kan man i OS se hedendomens återkomst i världen!

Gillar OS så kan ni passa på att skicka en vänlig tanke till denne grekiske gud!

Heraia

Som alla vet hölls det i den hellenistiska världen de olympiska spelen. Alla vet att bara män fick delta, riktig sant är det inte. Det finns belägg att några få kvinnor ägde och lät bekosta kapplöpningshästar, vagnar och kuskar. Det var ägaren och inte kusken som räknades som vinnare.

Men alla känner kanske inte till att det fanns tävlingar där bara kvinnor fick delta. Innan de olympiska spelen hölls tävlade kvinnor i Heraia eller heriaspelen. Enda grenen var löpning. Spenen hölls till gudinnan Heras ära. Deltagarna var inte nakna som de flesta olympiska tävlande var utan hade en kort klänning eller tunika kallad chiton. Vinnarna i heraia fick som belöning en krans av olivblad samt statyer eller porträtt uppsatta i Heras tempel i Olympia. Männen fick inte närvar när kvinnorna tävlade. Deltagarna från Sparta verkar ha varit de bästa löparna. Troligen beroende detta på att även flickor uppmanades att idrotta i denna stadsstat.

Hera

Så här kunde en deltagare i heraiaspelen se ut. Figurinen föreställer en löpare från Sparta.

En insändare i Sla: Sluta förstöra Vättern!

VÄTTERN

I äldre tider använde ryssarna, när deras land blev anfallet, den brända jordens taktik. De skövlade sitt eget land. Boskap dödades, brunnar förstördes och hus brändes, allt för att försvåra för fienden som då inte kunde använda dessa resurser.

Taktiken var fruktansvärd, den såg till att mängder av civila dog, men det var också en fungerande taktik. Svenskar, fransmän och tyskar har försökt invadera Ryssland men alla har förlorat. Nu verkar dock det svenska försvaret använda sin egen version, det förstörda vattnets taktik. Att förstöra sitt eget land i krig kan kanske vara ursäktligt, men att förstöra sitt eget land i fredstid.

Militären verkar hata Vättern, Sveriges vackraste sjö. År ut och år in har de använt sjön som måltavla. Hur mycket fisk som dött och hur mycket fiskeutrustning som skadats går nog inte att beräkna. Nu ska det skjutas igen. Alla utan militären förstår att vattnet i Vättern tar skada av granater och bomber. Vattnet i Vättern används nu som dricksvatten, men hur länge kan det göra det när det skjuts och bombas?

Nu får det vara nog! Sluta förstöra Vättern, sluta använda det förstörda vattnets taktik.

Henrik Andersson

http://www.sla.se

Religion med förnuft

Socialism med förnuft kan leda till att man bygger ett välfärdssamhälle. Socialism utan förnuft leder till arbetsläger.

Liberalism med förnuft kan leda till tolerans och frihet. Liberalism utan förnuft leder till egoism.

Religion med förnuft kan leda till personlig utveckling och ge mer värden inom konst och kultur. Religion utan förnuft leder till förföljelse och massmord.

Ideella Kulturföreningen försöker sig driva nyhedendom, men med förnuft. Nyhedendom med förnuft betyder också att man tar och har distans till politisk korrekthet som att man tar avstånd från monoteistiska trosläror från andra länder.

Nyhedendom med förnuft säger att man måste anpassa livet och tron till den tid man lever i, men inte till vilket pris som helst. Nyhedendom med förnuft säger att ingen kan ha helt rätt i andliga frågor. Det finns inte en enda sann väg att gå.

Så ärade läsare, var förnuftiga!

Svenska skådespelare del I: John Melin

Nu börjar Ideella Kulturföreningen en ny artikelserie, svenska skådespelare. Men var lugna, de taskspelare som lever idag och som springer runt på diverse etablissemang på Stureplan och som talar om sitt könsliv i gammalmedia, de tar vi inte med. Vi har bara två krav på våra skådespelare, de måste vara från Sverige samt vara döda!

Först ut i serien är John Melin.

Idag är John Melin inte känd, men har man varit med i hela 129 filmer så förkännar man att vara med i vår artikelserie!

John Erik Melin föddes i Karlskoga 18 maj 1895. Han avled 70 år gammal 6 april 1966 i Stockholm. Melin gjorde sin debut på scenen 1915 hos Emil Norlander. Närmare bestämt på Kristallsalongens Friluftsteater. Norlander skrev två revyer 1915, Stockholm runt på 140 minuter och Restaurant Pumpen.
1919 spelade Melin en revy i två akter Mångsidiga Isidor på Novilla sommarteater på Djurgården.
Samma år filmdebuterade han i rollen som kyrkobesökare i John W. Brunius Synnöve Solbakken. Redan nu ska det avslöjas att Melin var med som redan sagts i 129 filmer, men han spelade aldrig någon huvudroll.

Melin engagerades som revyskådespelare. Det var som revyskådespelare Melin blev känd, inte för sina biroller i filmer. Det ska sägas att det var biroller även på scenen för vår skådespelare. Kanske fanns det inga huvudroller för en sådan stor och kraftig herre som Melin? Han hade också en väldigt ljus stämma.
John Melin spelade nyårsrevy 1935 på Södra Teatern, Karusellen. Medverkade gjorde bland andra Thor Modéen. Just Modéen var en skådepelare som Melin ofta mötte på scenen.
Det blev en ny nyårsrevy 1936 på Södran, Klart Söderut, här tillsammans med Thor Modéen, Åke Söderblom och Katie Rolfsen.
Melin blev en mycket uppskattad revyskådespelare och engagerades flitigt i revysammanhang, men reste också runt mycket i folkparkerna under 1930-talet.
Nyårsrevyn 1945 på Södran, Revydags skriven av Herr Dardanell spelade Melin tillsammans än en gång med Thor Modéen, Åke Söderblom, Katie Rolfsen.
Den 19 maj 1945 firade Melin 40 års jubileum som artist. Hela Södrangänget hyllade honom och ställde upp och showade långt in på småtimmarna.

Denne 130 kg man hade roller som polis, restauranggäst, ballongförsäljare och vad som bäst kan beskrivas som ”tjock herre”. Just biroller i restaurangmiljö var det ofta, men inte förvånande får man väl säga.
I filmen Kajan går till sjöss 1943 fick han spela sin minsta roll, en scen på cirka tio sekunder! Sin sista filmroll gjorde Melin i Hasse Ekman filmen Äktenskapsbrottaren 1964. En skivinspelning från 1929 finns där Melin medverkar.

Filmer Melin medverkade i:

Äktenskapsbrottaren (1964)

Ett drömspel (1963)

Biljett till paradiset (1962)

Ljuvlig är sommarnatten (1961)

Vi fixar allt (1961)

Djävulens öga (1960)

När mörkret faller (1960)

91:an Karlsson muckar (tror han) (1959)

Det svänger på slottet (1959)

Fröken Chic (1959)

Får jag låna din fru? (1959)

Ryttare i blått (1959)

Åsa-Nisse jubilerar (1959)

Damen i svart (1958)

Den store amatören (1958)

Körkarlen (1958)

Mannekäng i rött (1958)

91:an Karlsson slår knock out (1957)

Aldrig i livet (1957)

Enslingen Johannes (1957)

Lille Fridolf blir morfar (1957)

Synnöve Solbakken (1957)

Flickan i frack (1956)

Litet bo (1956)

Nattbarn (1956)

Ratataa eller The Staffan Stolle Story (1956)

Sjunde himlen (1956)

Suss gott (1956)

Far och flyg (1955)

Hemsöborna (1955)

Sommarnattens leende (1955)

Ute blåser sommarvind (1955)

Åsa-Nisse ordnar allt (1955)

Aldrig med min kofot eller Drömtjuven (1954)

En lektion i kärlek (1954)

Flicka med melodi (1954)

Förtrollad vandring (1954)

Karin Månsdotter (1954)

Salka Valka (1954)

Simon Syndaren (1954)

Sju svarta ”Be-Hå” (1954)

Storm över Tjurö (1954)

Två sköna juveler (1954)

Kolets ande (1953)

Vi tre debutera (1953)

Vägen till Klockrike (1953)

Drömsemester (1952)

För min heta ungdoms skull (1952)

Hård klang (1952)

Säg det med blommor (1952)

Hon dansade en sommar (1951)

Spöke på semester (1951)

Kastrullresan (1950)

Kvartetten som sprängdes (1950)

Kyssen på kryssen (1950)

Motorkavaljerer (1950)

När Bengt och Anders bytte hustrur (1950)

Påhittiga Johansson (1950)

Regementets ros (1950)

Restaurant Intim (1950)

Stjärnsmäll i Frukostklubben (1950)

Boman får snurren (1949)

Farlig vår (1949)

Hur tokigt som helst (1949)

Kronblom kommer till stan (1949)

Kvinna i vitt (1949)

Lattjo med Boccaccio (1949)

De kämpade sig till frihet (1948)

Loffe som miljonär (1948)

Det kom en gäst … (1947)

Folket i Simlångsdalen (1947)

Här kommer vi … (1947)

Krigsmans erinran (1947)

Kronblom (1947)

Sången om Stockholm (1947)

91:an Karlsson. ”Hela Sveriges lilla beväringsman” (1946)

Kris (1946)

Jagad (1945)

Sextetten Karlsson (1945)

Sussie (1945)

Fia Jansson från Söder (1944)

Kungajakt (1944)

Elvira Madigan (1943)

Hans Majestäts rival (1943)

Hon trodde det var han (1943)

I mörkaste Småland (1943)

Kajan går till sjöss (1943)

Rospiggar (1942)

Sexlingar (1942)

Tre glada tokar (1942)

Gentlemannagangstern (1941)

Hemtrevnad i kasern (1941)

Landstormens lilla argbigga (1941)

Stackars Ferdinand (1941)

Efterlyst (1939)

Folket på Högbogården (1939)

Frun tillhanda (1939)

Med folket för fosterlandet (1938)

Än leva de gamla gudar (1937)

Alla tiders Karlsson (1936)

Kungen kommer (1936)

Kärlek efter noter (1935)

Atlantäventyret (1934)

Karl Fredrik regerar (1934)

Uppsagd (1934)

Äventyr på hotell (1934)

Hemliga Svensson (1933)

Inled mig i frestelse (1933)

Lördagskvällar (1933)

Kärlek och kassabrist (1932)

Muntra musikanter (1932)

Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr (1932)

Två hjärtan och en skuta (1932)

Brokiga Blad (1931)

Markurells i Wadköping (1931)

Skepp ohoj! (1931)

Fridas visor (1930)

Synd (1928)

Vårt land är ditt … (1928)

Drottningen av Pellagonien (1927)

Förseglade läppar (1927)

Hin och smålänningen (1927)

Spökbaronen (1927)

Mordbrännerskan (1926)

Karl XII/senare delen (1925)

Styrman Karlssons flammor (1925)

Två konungar (1925)

Carl XII:s kurir (1924)

Synnöve Solbakken (1919)

Upp och nedvända kors, ingenting för oss!

Första augusti är det Per i almanackan. Lite märkligt, för Per är en förkortning av Petrus. Den dag som Petrus har i almanackan är den 29 juni, tillsammans med Paulus.  Petrus är förstås i mytologin Jesus av Nasarets närmaste man.

Korset är kristendomens symbol. Jesus själv ska ha avlidit då myndigheterna i det som är dagens Palestina lät enligt sägnen spika upp honom på ett sådant. Petrus skulle också han bråka med myndigheterna, de är vad man på modernt språkbruk kallar för kriminella. Petrus ska dock fått som sista önskan att bli korsfäst med huvudet nedåt. Att det finns de som säger att folk som blev korsfästa blev uppspikade på en påle och inte ett kors kan vi ju lämna för stunden. En annan av Jesus supbröder och fridstörare Andreas blev uppspikad på ett kors som liknar vår bokstav X.

Om Jesus har ett ”vanligt” kors, även kallat latinsk kors och Andreas ett X format kors vad har då Petrus för kors? Jo han har ett latinskt kors som är upp och nedvänt. Det roliga är att så kallade satanister använder det upp och nedvända korset som sin symbol.

Men vi vidhåller nog att det upp och nedvända korset är Petrus kors. Och upp och nedvända kors är ingenting för oss!

Nej tack!

Schweiz nationaldag

1 augusti 1291 skedde det som gör att datumet blivit Schweiz nationaldag, edsförbundet bildades. Folken i kantonerna Schwyz, Uri och Unterwalden slöt sig samman i det som skulle få namnet edsförbundet. Folken i de tre kantonerna vill vara fria, men habsburgarna som styrde tysk-romerska riket hade annan syn på den saken.

Schweiz har en historia som påminner om den svenska, långa perioder av krig, alplandets soldater var en slags exportprodukt i flera århundraden. Men krigens tid har ersatts av lång tid av fred och välstånd. Båda länderna har fått kritik för sin neutralitetspolitik under senaste världskriget. Nåväl, sänd en tanke till Schweiz första augusti!

Schweizisk Torshammare

Skadi’s Hymn

Hail to Thee, Skadi, Frost Woman,
whose bow sings death
through the land of white stillness;
hail to You, O fur-bearing,
snowshoed Merciless One,
hard-edged as a sheet of Arctic ice,
yet clearer and lovelier than even that.

Hail, Lady of Snows, half-remembered Queen
whose knife flashes swiftly to end the struggle,
hail Skadi, pale-eyed, black-haired, luminous
as bone under moonlight.

Hail, Huntress whose arrows fly truest,
hail, Cold One whose heart beats blue fire
beneath Your breast of snow,
hail Skadi, whose tracks lead us
beyond the white cold,
into memory, into forgetting,
into slow sleep.

We praise You, O Daughter of Thiazi,
giantess, mighty Queen of winter
from snow to melt.

(Elizabeth Vongvisith)

Else Christensen

Else Christensen är inte vidare känd i Sverige, trots att hon kommer från södra broderlandet Danmark. För att råda bot på detta så kommer här en artikel om denna dam.

Else som föddes med efternamnet Oscher i Esbjerg. Året var 1913, när Else Oscher var 20 år flyttade hon till Köpenhamn. Här träffade hon Christian Christensen. Denne herre var en orolig själ. Han hade politiskt radikala åsikter och var påverkad av såväl anarkism, som syndikalism. Else lät sig influeras av olika radikala strömmingar men kom sedan i kontakt med och gifte sig med Aage Alex Christensen. Denne Christensen hade något annan syn på politik än sin namne Christian, Alex var nämligen nationalsocialist och hade tillhört danska nationalsocialistiska arbetarpartiet. Han hade varit del av den vänsterflygel inom partiet som störtades i en intern maktstrid.  När Tyskarna i april tog över kontrollen av Danmark så hamnade både Else och Aage i tysk arrest. Else släpptes efter tre dagar men maken fick kortare straff. De anses ha misstänkts för att vara någon slags ”nationalbolsjeviker”. Efter krigets slut 1945 emigrerade paret Christensen till Storbritannien och sedan Kanada. Efteråt förklarade Else att hon och henens make hade sympatiserat med den socialistiska delen av den bruna ideologin, men de var danskar och inte tyskar. Därför var de under kriget neutrala.

Intresset för den förkristna religionen hade paret Christensen haft länge, efter kriget då de bodde i Kanada kom de i kontakt med andra som de själva var influerade av nordisk hedendom men också av diverse rasläror. En av de som Christensen kom i kontakt med var James K Warner. Denne hade varit med i amerikanskt nationalsocialistiskt parti men inte fått något större gehör för sina idéer om att lansera asatro som ett alternativ. Warner lät en del av sitt skrivna material komma i Elses ägo. Bland dessa fanns skrifter av Alexander Rud Mills, en australiensisk odinist. Else var också inspirerad av psykologen Carl Jungs läror.

1969 bilade Christensen Odinist Fellowship. Två år senare avled maken. Else kom i kontakt med flera andra personer och grupper som var influerade av asatron. Else Christensen hade en rasbaserad syn på asatron och var minst sagt skeptisk mot judar, kristendom och det vi i dag kallar ”mångkultur”. Kritik kom från en del personer som ogillade det stöd och förståelse som Else visade Adolf Hitler och hans läror. Hon försvarade sig mot detta, med att hon bra försökte vara objektiv i bedömningen av denne man och hans gärning.

På 1980 talet började Else att försöka sprida sina religiösa tankar på amerikanska fängelser. Hon försökte även förmå myndigheterna i Florida att erkänna Odinism som religion.

1993 greps Else Christensen. Hon påstods ha smugglar narkotika i sin bil. Själv hävande och hennes anhängare att hon var utsatt av en komplott. Någon hade placerat drogerna i hennes bil för att sedan få henen arresterad. Else dömdes till fängelse. Innan straffet avkunnades hade hon kommit i kontakt med Stephen McNallen och hans Asatru Folk Assembly.

Efter tiden i fängelse lät de amerikanska myndigheterna Else utvisas till Kanada. Hon gjorde bland annat ett försökt att återskapa sin organisation från 1969. Men åren tog ut sin rätt, Else fortsatte skriva och publicera sina artiklar men en del radikala tankar hade ändrats. Else lät förstå att hon helst såg ett andligt än politiskt uppvaknade hos de vita.

Else Christensen avled 2004 den 4 maj.

Maken Alex Christensen.

Rud Mills, inspirerade Else.

Else Christensen vid 79 år ålder.

En dag till Skades ära!

Vintern är en årstid de flesta förknippar med Skade. Men som alla vet så hittade de kristna på en motpol till Skade. Denna motpol hette Elin av Skövde. Skövde är ju vår gudinnas stad. Ty förr hette det Skade vi. Elin eller Helena som hon heter har sin dag den 31 juli. Men nu börjar slutet av sommaren och snart är det höst. På hösten jagas det. Så ni som jagar kan ju kanske passa på och se över jaktvapen och utrustningen, samt sända en tanke till vår gudinna Skade! Låt sista juli bli en dag till Skades ära!