Bloggtips: Rotlöshet

https://rotloshet.wordpress.com/

Bloggtips: The Norse Mythology Blog

http://www.norsemyth.org/

 

En insändare i Sla: Svensk politik är förutsägbar

DEBATT

”Svensk politik har förmodligen aldrig tidigare varit mer oförutsägbar”. Så skriver Linus Hellman i sin krönika i SLA den 4 augusti.

Ja, det får han ju tycka. Men det parlamentariska läget av idag är väl ingenting mot de politiska kriser som uppstått vid Karl XII död 1718, statskuppen 1809 eller när tyskarna krävde att skicka trupper genom Sverige 1941. Och dessa kriser var ju ingenting mot den kris kung Magnus Eriksson fick ta hand om när digerdöden kom till Sverige 1350. Det är lätt att överskatta och skratta åt överdrifter.

Men i ett historiskt perspektiv är svensk politik ganska förutsägbar, åtminstone inom överskådlig tid. Den gode Hellman kanske borde öppna en historiebok?

Henrik Andersson

http://www.sla.se

Publicerad 2016-08-09

Nu har Sverige tagit ett OS guld! Tack Ull!

Cynisca från Sparta, världens första kvinnliga segrare i olympiska spelen!

Cynisca eller kanske Kyniska föddes omkring 440 f.Kr. i den antika grekiska staden Sparta och var dotter till Archidamos II, kung av Sparta, Hon var också syster till faderns efterträdare Agesilaos II. Cynisca sägs ha varit en pojkflicka, en utmärkt ryttare samt att hon var rik, hon var ju kungadotter. Hon hade med andra ord råd att syssla med hästsport.

Kvinnornas situation i Grekland vid den tid Cynisca levde hade en låg status. De skulle bli fruar och mödrar och var i stort sett utestängda från det offentliga livet. Kvinnorna i Sparta hade en starkare ställning. Dels hade spartanerna en ideologisk livsåskådning där de ansåg sig vara förmer. Och då måste ju även deras kvinnor vara förmer än andra kvinnor. Kvinnorna skulle ta hand om livet i Sparta då männen var i krig och då behövdes det såväl frihet som kunskap för att klara av att sköta om såväl hus och hem som med offentliga uppgifter. Men man uppmanade även kvinnorna att idrotta. Starka kvinnor föder starka barn var tanken bakom kvinnlig idrott. Sedan hade också spartanska kvinnor ha rykte om sig att vara vackrare än de andra grekiska damerna…

De olympiska spelen var förbehållna männen. Endast några få kvinnor hade rätt att beskåda tävlingarna. Dessa verkar mest ha varit prästinnor av olika slag.  Men kvinnor kunde faktiskt vara med i de olympiska spelen och det var inom hästsporten. Enligt dåtidens syn på idrott var det inte kusken som segrade i tävlingar med vagn dragen av fyra hästar som fick äran, utan ägaren till ekipaget. Det är nu Cynisca kommer in i bilden.

Cynisca lät bekosta häst, vagn, kusk och träning. 396 och 392 vann den spartanska kungadottern olympiska spelen. Hon var troligen inte ens med när hon vann!

Det finn de som menat på att Agesilaus, brodern övertalat sin syster att ställa upp. Motiven har man dock tvistat om. En teori säger att Agesilaus tyckte det var fel att ägaren och inte kusken fick äran. En annan att han tyckte det var en tråkig sport, ja han ska rent av spelat bort pengar i vadslagning. Genom att låta systern delta skulle han då visa vilken trist sport det är med kapplöpningar. Vem vet? Kanske ville han vara snäll och ge sitt stöd åt systerns stora intresse för hästar?

Alltnog. Cynisca från Sparta hedrad som vinnare och hennes staty i brons ställdes upp i Zeustemplet där de andra vinnarna hedrades.  Cynisca är världens första kvinnliga segrare i olympiska spelen!

Bloggtips: ODINIC RITE OF MIDGARD

https://odinicriteofmidgard.wordpress.com

Demokrati och religion

De gamla grekerna, rättare sagt atenarna brukar få äran av att skapat demokratin. Gott så, men de var också förnuftiga människor. De lät nämligen aldrig demokratin som var ett politiskt system upphöjas till religion. Statsskick, ja, statsreligion, nej. Atenarna var demokrater, men de tillbad Atena.

I Sverige av idag är demokratin upphöjd till religion. I denna demokrati som har rötterna i franska revolutionen och endast har namnet gemensamt med grekernas politiska system är tron, ja just tron på allas lika värde det centrala. I denna troslära utgår de troende från att världen i grund och botten är ett dåligt ställe att vistas på, men det går att ändra på. Om alla människor tror på demokratin och verkar för att sprida dess ideal blir världen frälst. Det finns inget annat ord. För att frälsa mänskligheten måste dock våld och tvång användas. Men det har man inga problem med. Demokraterna i Frankrike startade faktiskt ett världskrig som varade mellan 1792-1815.

De gamla grekerna skrivna i Aten skulle aldrig drömma om att starta världskrig bara för att sprida sitt politiska system. Demokrati var en väldigt atensk grej. Få och ens någon tyckte att de borde åka ner till Sparta och lära dem demokrati, ingen ville åka till Makedonien och lära ut demokratins fördelar. Och ärligt, vad de hade för politiskt system hos perserna, det var nog mest en ickefråga. När atenarna ville ha samarbete med andra greker som spartaner och makedonier så pratade de inte statsskick. Nej de hade gemenast språk och gemensam kultur, men framförallt gemensam religion.

Lite att tänka på i dessa dagar kanske?

Atenarna var smarta, de trodde på Athena, men de upphöjde aldrig demokratin till religion.

Gå ur kyrkan

Det finns en hemsida som de läsare som mot allt förmodan är med i svenska kyrkan borde ta del av. Den heter Gå ur kyrkan. Föreningens syfte är att förenkla processen att gå ur Svenska kyrkan.

Det verkar som en del uppfattat det som lite krångligt att lämna svenska kyrkan, men efter ett besök på Gå ur kyrkan finns det ingen ursäkt att vara med längre.

http://www.gaurkyrkan.nu/

Svenska skådespelare del II: Wiktor ”Kulörten” Andersson

Om ni någon gång ser en svensk svart/vitt film från 1930-1950 talet så är risken stor att ni ser en liten herre med runt ansikte och något ljus stämma. Pass på, han spelar sällan någon större roll, men han gjorde många roller, hela 186 filmroller. Ja hela 186 filmroller gjorde Wiktor Andersson mest känd för smeknamnet ”Kulörten”. Nu är dessa roller så många och flertalet så små att han inte ens i samtiden finns med i rollistorna. Men i en del filmer fick han synas mer och han var känd av allmänheten. I Sju Åsa-Nisse filmer var han med som ”Knohultarn”. I den tecknade serien om Åsa-Nisse visar just Knohultarn en viss likhet med Kulörten. 13 filmer han Kulörten med 1940.

Vår Thalias tjänare föddes i Halland, närmare bestämt i Kungsbacka 1887 och döptes till Wiktor Herman Andersson. Fadern postdräng Johan Viktor Andersson och Henrietta Bernhardina Nilsson. Han hade en äldre halvbror och fyra yngre syskon. 1931 gifte han sig med Edith Viktorsson, 1902–1976.

Teaterdebuten var 1905 och gjordes hos Axel Bosin. Det blev mest komiska roller och revy. Hos dem Kulörten var verksam hos kan nämnas Axel Engdahl, Ernst Rolf och Gösta Ekman d.ä. Även inom cirkus och tivoli uppträdde Kulörten. Han var även auktionsutropare och ska även varit fakir! En annan lite ovanlig syssla ska ha varit att han roade sig med att göra julbockar av halm. Kulörten var även röstskådespelare och gjorde en röst i den tecknade filmen Alice i Underlandet. 1966 avled vid 79 år ålder Kulörten i Stockholm. Det syns som Kulörten inte hade allt för stora prestationer och drömmar om stora roller. En gång ska han sagt till en revymakare, som ville stryka bort en del av hans roll. Med ”stryk så mycket du vill förutom två ord. Vilka ord var det då, jo namnet på lönelistan!

Kulörten, vad är det för namn egentligen? Jo det kommer av att Wiktor Andersson hade rött hår. Namnet verkar han fått redan som liten.

Filmer Kulörten medverkade i:

Av hjärtans lust (1960)

Den store amatören (1958)

Jazzgossen (1958)

Kvinna i leopard (1958)

Laila (1958)

Åsa-Nisse i kronans kläder (1958)

Gårdarna runt sjön (1957)

Klarar Bananen Biffen? (1957)

Räkna med bråk (1957)

Åsa-Nisse i full fart (1957)

Moln över Hellesta (1956)

På heder och skoj (1956)

Ratataa eller The Staffan Stolle Story (1956)

Suss gott (1956)

Tarps Elin (1956)

Åsa-Nisse flyger i luften (1956)

Friarannonsen (1955)

Hemsöborna (1955)

Janne Vängman och den stora kometen (1955)

Åsa-Nisse ordnar allt (1955)

Flicka med melodi (1954)

Hästhandlarens flickor (1954)

Ung sommar (1954)

Åsa-Nisse på hal is (1954)

All jordens fröjd (1953)

Göingehövdingen (1953)

Kungen av Dalarna (1953)

Muséet (1953)

Skuggan (1953)

Sommaren med Monika (1953)

Vi tre debutera (1953)

Åsa-Nisse på semester (1953)

69:an, sergeanten och jag (1952)

Adolf i toppform (1952)

Blondie Biffen och Bananen (1952)

Bättre 50-tal (1952)

Flottare med färg (1952)

För min heta ungdoms skull (1952)

Hård klang (1952)

Janne Vängman i farten (1952)

Kvinnors väntan (1952)

Kärlek (1952)

Säg det med blommor (1952)

Trots (1952)

Åsa-Nisse på nya äventyr (1952)

Alice i Underlandet (1951)

Biffen och Bananen (1951)

Dårskapens hus (1951)

Leva på ”Hoppet” (1951)

Livat på luckan (1951)

Tull-Bom (1951)

Anderssonskans Kalle (1950)

Fästmö uthyres (1950)

Kyssen på kryssen (1950)

Loffe blir polis (1950)

Motorkavaljerer (1950)

När kärleken kom till byn (1950)

Påhittiga Johansson (1950)

Restaurant Intim (1950)

Sånt händer inte här (1950)

Två trappor över gården (1950)

Ung och kär (1950)

Boman får snurren (1949)

Farlig vår (1949)

Flickan från tredje raden (1949)

Gatan (1949)

Janne Vängman på nya äventyr (1949)

Kronblom kommer till stan (1949)

Människors rike (1949)

Skolka skolan (1949)

Svenske ryttaren (1949)

Törst (1949)

De kämpade sig till frihet (1948)

En svensk Tiger (1948)

Hammarforsens brus (1948)

Intill helvetets portar (1948)

Loffe på luffen (1948)

Loffe som miljonär (1948)

Soldat Bom (1948)

Solkatten (1948)

Brott i sol (1947)

Bruden kom genom taket (1947)

Det kom en gäst … (1947)

Dynamit (1947)

Får jag lov, magistern! (1947)

Kvarterets olycksfågel (1947)

Kvinna utan ansikte (1947)

Pappa sökes (1947)

Tappa inte sugen (1947)

Tösen från Stormyrtorpet (1947)

91:an Karlsson. ”Hela Sveriges lilla beväringsman” (1946)

Det är min modell (1946)

Djurgårdskvällar (1946)

Harald Handfaste (1946)

Klockorna i Gamla Sta’n (1946)

Kris (1946)

Möte i natten (1946)

Åsa-Hanna (1946)

Den glade skräddaren (1945)

Flickor i hamn (1945)

I Roslagens famn (1945)

Kungliga patrasket (1945)

Oss tjuvar emellan eller En burk ananas (1945)

Rattens musketörer (1945)

Dolly tar chansen (1944)

Klockan på Rönneberga (1944)

Kungajakt (1944)

Kärlek och allsång (1944)

När seklet var ungt (1944)

Prins Gustaf (1944)

Räkna de lyckliga stunderna blott (1944)

Skogen är vår arvedel (1944)

Släkten är bäst (1944)

Det går som en dans … (1943)

En fånge har rymt (1943)

Hon trodde det var han (1943)

I mörkaste Småland (1943)

När ungdomen vaknar (1943)

Professor Poppes prilliga prillerier (1943)

Sjätte skottet (1943)

Stora skrällen (1943)

Örlogsmän (1943)

En äventyrare (1942)

Flickan i fönstret mitt emot (1942)

Himlaspelet (1942)

Jacobs stege (1942)

Kvinnan tar befälet (1942)

Man glömmer ingenting (1942)

Sexlingar (1942)

Bara en kvinna (1941)

Dunungen (1941)

En fattig miljonär (1941)

En kvinna ombord (1941)

Göranssons pojke (1941)

I natt – eller aldrig (1941)

Lasse-Maja (1941)

Lärarinna på vift (1941)

Spökreportern (1941)

Striden går vidare (1941)

Beredskapspojkar (1940)

Hans Nåds testamente (1940)

Hennes melodi (1940)

Karusellen går … (1940)

Lillebror och jag (1940)

Stora famnen (1940)

Vi Masthuggspojkar (1940)

Västkustens hjältar (1940)

Adolf i eld och lågor (1939)

En enda natt (1939)

Filmen om Emelie Högqvist (1939)

Folket på Högbogården (1939)

Ombyte förnöjer (1939)

Vi på Solgläntan (1939)

Goda vänner och trogna grannar (1938)

Med folket för fosterlandet (1938)

Reklamfilm Tuppens väveri Vindsröjning (1938)

Sara lär sig folkvett (1937)

Bröllopsresan (1936)

Familjens hemlighet (1936)

Kungen kommer (1936)

På Solsidan (1936)

Samvetsömma Adolf (1936)

Ä’ vi gifta? (1936)

Bränningar (1935)

Ebberöds Bank (1935)

Flickor på fabrik (1935)

Järnets män (1935)

Kärlek efter noter (1935)

Munkbrogreven (1935)

Smålänningar (1935)

Under falsk flagg (1935)

Ungkarlspappan (1935)

En stilla flirt (1934)

Kungliga Johansson (1934)

Uppsagd (1934)

En natt på Smygeholm (1933)

En stille flirt (1933)

Giftasvuxna döttrar (1933)

Pettersson & Bendel (1933)

Två man om en änka (1933)

Vad veta väl männen – (1933)

En stulen vals (1932)

Vi som går köksvägen (1932)

Boman på utställningen (1923)

I kronans kläder (1915)

Kolingens galoscher (1912)

Det förstörda vattnets taktik!

I äldre tider använde ryssarna när deras land blev anfallet den brända jordens taktik. De skövlade sitt eget land. Boskap dödades, brunnar förstördes och hus brändes, allt för att försvåra för fienden som då inte kunde använda dessa resurser. Taktiken var fruktansvärd, den såg till att mängder av civila dog, men det var också ett fungerande taktik. Svenskar, fransmän och tyskar har försökt invadera Ryssland men alla har förlorat.

Nu verkar dock det svenska försvaret använda sin egen version, det förstörda vattnets taktik! Att förstöra sitt eget land i krig kan kanske vara ursäktligt, men att förstöra sitt eget land i fredstid! Militären verkar hata Vättern, Sveriges vackraste sjö.

År ut och år in har de använt sjön som måltavla. Hur mycket fisk som dött och hur mycket fiskeutrustning som skadats går nog inte att beräkna. Nu ska det skjutas igen. Alla utan militären förstår att vattnet i Vättern tar skada av granater och bomber. Vattnet i Vättern används nu som dricksvatten, men hur länge kan det göra det när det skjuts och bombas?

Nu får det vara nog!
Sluta förstöra Vättern, sluta använda det förstörda vattnets taktik!

Henrik Andersson

http://www.skaraborgsbygden.se

Publicerad 2016-08-01