Se det med ett leende, lutfiskens dag

När infaller då lutfiskens dag? Fredagen före Alla helgons dag. Varför just då kan man undra? Anledningen är helt enkelt den att det senaste årtiondet har lutfisk börjat komma ut i handeln redan vid den tid då alla helgon firas. Borde dagen inte firas istället den nionde december, det är ju då den traditionella dagen för lutfisken. Den ska enligt gammal tradition läggas i lut då. Sedan tar det cirka nio, tio dagar innan den är färdig.

Lutfisken är och får man nog säga vara en ganska traditionell svensk maträtt som just överlevt på grund av att den har anknytning till julen. Fast i äldre tider åt man lutfisk året om. Det var måhända inte vanliga vardagsmat utan något som åts vid högtider. Tiden innan julen vid julfastan åts ofta lutfisk och den ansågs nog extra bra som kristen julmat med dess vita rena färg som symboliserade Jungfru Maria. Efter reformationen när ingen fasta ansågs behövas blev lutfisken vanlig julmat.

Det finns en envis tradition i Sverige som säger att allt som är svenskt kommer utifrån, så ock lutfisken. Den ska härstammat antagligen från Nederländerna eller Tyskland. I dag är det i stort sett bara i Sverige, Finland och Norge den lutade fisken finns. På Jylland finns dock en tradition att tillaga torkad fisk.

Torkad fisk som behandlats i sodalut sägs lutfisken vara enligt nationalencyklopedin, vilken fisk är det då som använts? Vanligtvis långa på latin molva molva, men andra stora fiskar som exempelvis gädda går också att luta.

Lutfisken har ätits på olika sätt och med olika tillbehör och de senaste åren har en del nya variationer sett dagens ljus och gommens njutning. Vanligtvis äts då lutfisken kokt, med vitsås, gröna ärter och potatis samt att de som ska äta efter tycke och smak tillsätter salt, svartpeppar, kryddpeppar eller vitpeppar.

Mer information om den lutade fisken finns på:

www.lutfisk.nu

Den ”snälla” vanatron?

Det finns en del politiskt korrekta personer inom den hedniska världen som ofta hävdar att vanerna är de snälla makterna inom den religion som fanns innan de kristna kom. Asarna, himlens makter är krigiska medan markens makter, vanerna är snälla. Asarna står då för en krigisk och våldsam aspekt av religionen som man av olika skäl förringar eller låsas om inte finns.

Men är då vanerna så snälla?

Syskonen Frej och Freja kommer från vanernas värld. Men de är inte några pacifistiska gudamakter. Freja tar hand om hälften av de som stupar i strid. Resten tar Oden. Freja uppträder ibland som valkyria. Hon är med andra ord en krigsgudinna. En del hedningar, rättare sagt de som kallar sig för fornsedare låtsas inte om hennes krigiska aspekt och degraderar henne till ett våp.

Frej är nog den tuffaste guden vid ragnarök. Oden har sitt spjut, Tor har sin hammare, Frej anfaller Surt med ett hjorthorn! Förvisso kan nog ett hjorthorn vara farligt i handen på en gud. Men det är väl ändå modigare att slåss med ett hjorthorn än med ett vapen. Det finns ingenting som talar för att Frej skulle vara mjuk och snäll.

Frejs tjänare Skirner friar på sin herres uppmaning till jättinnan Gerd. Först genom att hota henne med trolldom ger hon med sig. Snällhet? Knappast.

Riktigt sympatisk är deras far Njord. Han är kanske rentav den mest genuint juste guden i den nordiska tron. Men hans fru Skade är jaktgudinna och det är hon som hänger upp en orm framför ansiktet på Loke när denne ska straffas. Njord visar temperament när Loke i talar illa om syskonen Frej och Freja. Han kan ge svar på tal när så krävs. Ingen mesig gud med andra ord. Frejs tjänare Byggver drar sig inte för att ge samme Loke svar på tal och tvekar inte att försvara sig med mer än bara ord.

Mimer kan nog gå ed på att vanerna inte är överdrivet snälla. Mimer och Häner blev sända till vanerna när Njord, Frej och Freja hamnade hos asarna. Mimer hugg vanerna huvudet av! Snälla gudamakter som är mjuka? Å nej inte vanerna!

Och vem var det som startade kriget mellan asarna och vanerna? Ja det är ju inte ens fel att två bråkar. Gunnar på Lidarände hade som sin favoritgud Frej och det hade han väl knappast haft om han varit en pacifistisk person?

För den som vill ha mjuka och snälla, ja rentav menlösa gudamakter att tillbe finns svenska kyrkan! Vanerna är helt olämpliga som mesgudar. Visst kan vanerna vara snälla, men snällhet och mesighet är inte samma sak.

Frej är en tuff gud. Slåss och stupar vid ragnarök.

Ingen betvivlar inom asatron att Freja är krigets gudinna. De djur som drar hennes vagn är rovdjur.

Skade har ett namn som talar för sig självt.

Skirner övertalar Gerd. det är inte något mjukissnack.

Vem högg huvudet av Mimer? Svaret kommer från Vanaheim.

Byggvir tvekar inte att slåss om han måste.

Tips från en läsare: Föredrag om Gustav II Adolf den sjätte november

Tips från en läsare har kommit. den sjätte november kommer ett föredrag om Gustav II Adolf hållas på Vasamuseet.

http://www.vasamuseet.se/besok/kalender/special/gustav-ii-adolf

http://www.vasamuseet.se/

Tre renässansdanser

Nu kommer en liten artikel om danser som dansades vid hoven i Europa på 1500 och 1600 talen. Dansat hade man gjort sedan hedenhös, det var nu under renässansen som en modern hovkultur uppkom. En hovkultur i ett allt starkare ståndssamhälle som krävde att adeln hade distans till de ofrälse men också visade att man tillhörde de rätta kretsarna. Samtidigt började adeln i Europa gå från att vara en feodaladel som stundom var i konflikt med kungamakten till att bli en hovadel. Att visa sina fina maner vid hovet blev viktigare och dans var ett sätt att visa att man fanns till och kunde hävda sig. Furstarna såg också att adeln hellre lade tid och energi på att tävla på dansgolvet än att de tävlade med furstarna om makten. Danserna som här beskriv kommer från 1500-talet och de dansades in på det följande seklet. Det fanns förstås både regionala som nationella variationer men vissa grundmoment fanns i dem alla. Vi berättar om tre danser, pavane, galliard och volta.

Pavane

Padua i Italien har gett namnet till dansen. Den blev mycket populär. Pavane hade sin storhets tid mellan 153-1670. Dansen var ofta med vid inledningen när flera danser skulle utföras i följd. Pavane kan beskrivas som en processionsdans i långsamt tempo. I Spanien utvecklades även en speciell pavane som framfördes vid begravningar, Den gick nog ännu långsammare än den vanliga.

Hur pavane dansas:

De dansande ställer upp sig i par på ett långt led.

De dansande rör sig sakta framåt. Ett steg åt vänster, ett steg till höger och sedan två steg framåt.

De dansande samlar ihop fötterna mellan varje steg och går upp på tå.

Variation kan ske. Fyra bensparkar med framåtsträckta ben för varje två steg framåt.

Galliard

Galliard var efterdansen till pavane. Den har rötterna i Italien. Den är snabbare i takten och mer livlig. Den har beskrivits som en slags ”hoppdans”.

Hur galliard dansas:

De dansande ställer upp i par och fattar varandras hand och hoppar framåt med sparkande steg. Hoppandet sker med främre delen av foten.

På femte steget görs ett extra kraftigt hopp och spark som avslutas med att båda fötterna landar på marken.

Herren släpper damens hand och hoppar och sparkar runt henne.

Rollerna byts nu. Damen dansar runt sin partner.

Händerna fattas igen och dansen återupprepas.

Volta

Volta är en dans som härstammar från Provence. Om Pavane är en värdig dans och galliard en glad dans så är volta en oanständig sådan. Det som utmärker dansen är att herren ska lyfta sin dam under dansen. Man kan då se damens ben och underkjolar. 1542 finns den nedtecknad första gången och får sägas vara den yngsta av de tre danserna.

Hur volta dansas:

Paret fattar sina händer och hoppar och sparkar som galliard.

Herren lägger sin vänstra arm om damens rygg. Med sin högra hand fattar han damens korsetts nederdel.

Damen låter sin arm vila på herrens axel och ser honom i ögonen.

Herren låter sin dam lyftas och det sker ofta under dansen. För att lyfta damen använder han sitt lår för att så att säga få upp henne i luften. Damen får inte protestera när han gör detta. Ibland blir det nästan så att damen blir sparkad i baken när mannen lyfter låret för att skjutsa upp henne i luften.

Bloggen Asatemplet har gjort en intervju med Ideella Kulturföreningens ordförande!

http://www.asatemplet.wordpress.com

Påven har samma åsikter som Ideella Kulturföreningen!

Vi är emot kvinnliga präster båda han och vi!

Att vi är emot även de manliga prästerna kan vi ta en annan dag…

En insändare i SLA: Skövdes nya vänort Zhangjiakou

Dikt:

I mitt hjärta har jag sorg,
jag minns faktiskt massakern på Himmelska fridens torg.
Men jag blir också sur,
Kina är (m)ed (a)ndra (o)rd en diktatur.
Skövdes politiska demokrater,
Är inte för goda att förknippas med en diktaturs later.

I Sverige måste du vara demokrat,
Men i Kina är man bara röd kamrat!
Volvo bygger nu en fabrik,
byggs den på en massgrav fylld av lik?
Varför inte Volvo i Sverige vill vara,
Gillar Volvo och Skövde diktatur, svara?

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Skaraborgs Allehandas hemsida 2016-11-01. Den med kom inte i pappertidningen.

www.sla.se

Asatron levde vidare i sagorna: Sol och Rödluvan

I korthet är sagan om Rödluvan och vargen följande: Rödluvan ska gå till sin mormor med en korg fylld med mat och dryck. En varg dyker upp och frågar vad den lilla flickan ska med maten. Rödluvan förklarar att hon ska besöka sin mormor. Vargen springer i förväg och slukar mormodern. Vargen klär ut sig till mormor och lägger sig i hennes säng. Rödluvan kommer dit men undrar varför mormor ser annorlunda ut. Hon ställer frågor till vargen som slukar henne efter att ha besvarat de tre frågorna. Vargen är nu mätt och lägger sig att sova. En jägare kommer förbi och förstår vad som hänt. Han sprätter upp den sovande vargen och befriar de som blivit slukade. Vargens mage fylls med stenar och sys igen. När vargen ska gå upp för att dricka ramlar han i en brunn och dör.

I en del versioner av sagan slutar den med att vargen slukat mormodern och hennes barnbarn i en del blir de räddade av jägaren.

Rödluvan och vargen är en mycket känd saga och den finns nedtecknad från fler håll i Europa och Asien. När och var den uppkom vet ingen.

Men finns det inslag av asatro i sagan? Ja det har några personer hävdat. Pierre Saintyves och Edward Burnett Tylor, etnologer och folklivsforskare har menat på att i sagan finns rester av den gamla tron.

Enligt denna teori är Rödluvan en personifiering av solen. Den röda luvan eller hättan är en symbol för solen, kanske rentav den nedgående solen. Slutet av sagan när vargen spätts upp och Rödluva, solen åter kommer upp kan då ägas vara gryningen. Solen, kommer, försvinner och kommer åter.

I nordisk tro jagas Sol, gudinnan som drar solvagnen av vargen Sköll. Ibland är vargen nära att fånga henne, då blir det solförmörkelse. Sol dödas slutligen av vargen, men hennes dotter kommer och fortsätter sedan sin mors uppgift att bli en ny sol. Intressant att påpeka är att den som räddar Rödluvan är en jägare, även om det finns andra variationer på sagan där det är en skogshuggare som kommer. Jägaren kan ju vara jaktens gud Ull. Guden Ull förknippas med solen. Skogshuggaren påminner ju lite om Vidar, mannen från skogen som hämnas sin far Oden som slukas av vargen Fenrisulven. Godtar man att jägaren eller skogshuggaren är ett minne av en hednisk gud är personen i fråga inte bara en hjälpare som hjälper Rödluvan och henens mormor mannen är också en hämnare. Vidar är en hämndens gud. Mormodern i sagan kan vara en representant för jorden. De gåvor Rödluvan för med kan vara solens livgivande strålar. I en version av sagan har Rödluvan inte vara med sig mat utan även blommor. Blommor växer i jorden, men måste ha solljuset för att växa.

En annan teori som säger att sagan har rötterna i asatron är att en del av sagan om Rödluvan påminner lite om handlingen i Trymskvädet. I denna saga är den förklädde Tor som får tre frågor. I sagan om Rödluvan ställer barnbarnet tre frågor till vargen som är utklädd till mormor. Varför har du så stora ögon, varför har du så stora öron och varför har du så stora tänder. Frågorna visar att Rödluvan misstänker att någonting inte är som det ska. Två gånger lyckas vargen lugna Rödluvan, men på sista frågan slukar han henne.

Jätten Trym frågar den förklädde Tor. Tor har klätt ut sig till gudinnan Freja. Men där svarar inte Tor på frågorna, men väl Loke:

25. Då sade Trym,
    tursarnes drott:
    »Var såg du brudar
    bita vassare?
    Jag såg ej brudar
    bita bredare
    eller mer mjöd
    en mö dricka.»
26. Men den sluga tärnan
    satt framför dem
    och genmäle hittade
    att jätten svara:
    »Freja åt intet
    på åtta dagar,
    så gärna hon ville
    till jättarnes bygder.»
27. Han lutade sig under linklädet,
    lysten att kyssa,
    men for tillbaka
    bort genom salen.
    »Vi äro Frejas ögon
    så fruktansvärda?
    Mig tycktes, att eld
    ur ögonen brinner.»
28. Men den sluga tärnan
    satt framför dem
    och genmäle hittade
    att jätten svara:
    »Freja sov intet
    på åtta nätter,
    så gärna hon ville
    till jättarnes bygder.»

Kvädet om Trym verserna 25- 28 i översättning av Erik Brate.

Loke är ju, kan nämnas far till vargar. I denna saga där rollerna är något ombytta slutar det med att jätten Trym och hans syster samt flera andra jättar dödas.

Så som slutord, finns det kvar någonting av asatron i sagan om rödluvan? Ja det kan man nog påstå. Men det är lika självklart som i berättelsen om Törnrosa och Brynhild, jätten som var byggmästare eller liknelserna mellan Jack och Jill och Hjuke och Bil. Sagan är hursomhelst äldre än kristendomen. Så ett korn eller två av hednisk tro finns i sagan.

Rödluvan och vargen, eller Sol och Sköll?

Är det Ull, jaktens gud som räddar Sol?

Diwali

Divali, även ibland kallat deepavali på sanskrit दीपावली är en viktig hinduisk fest. Festen firas dels till minne av att Rama, guden Vishnus sjunde avatar besegrat demonfursten Ravana. Efter segern återkommer Rama till staden Ayodhya tillsammans med sin fru som Ravana rövade bort. Rama hade lämnat sin stad Ayodhya och varit borta i 14 år.

Ramas återkomst firas efter dennes exil i 14 år tillsammans med sin hustru. Lampor tänds för att välkomna Rama hem till Ayodhya. Rams hustru heter här Sita.

En annan anledning till att Divali firas är för att hedra gudinnan Lakshmi som är guden Vishnus hustru. Lakshmis blomma är lotusen och hon avbildas med fyra armar. I två av dem håller hon lotusblommor. Rött är en färg som associeras med gudinnan. Ibland avbildas gudinnan med guldmynt runt omkring sig eller att hon strör ut guldet. Lakshmi är en gudinna som representerar framgång och lycka.

Diwali är en högtid som firas fem dagar. Till Ramas ära och för att fira hans återkomst till sin stad tänder folket lyktor. Tidpunkten för festen är i månaden kartika vid tiden för nymånen.Det är en rörlig högtid som firas vid slutet av oktober, början av november.

Till gudinnan Lakshmi offrar man blommor och rökelse. Det heliga tecknet aum målas på dörrar och husen ska vara välstädade inför festen. Diwali är en ljusfest och man ska vid denna tid vara extra snälla mot sina medmänniskor. I Bengalen firas också gudinnan Kali denna tid, hon håller demonmakterna borta. Men Lakshmi firas också tillsammans med elefantguden Ganesha en gud som också är liksom Lakshmi en välvillig gudamakt är också enligt en del hinduer gudinnans fosterson då hon inte kunde få egna barn.

Fyrverkerier och dekorationer med ljus, nuförtiden även med konstgjorda sådana är vanliga. Lyktor med levande ljus sätt ut på floder och sjöar. Högtiden är på sina håll även ett nyårsfirande. Folk träffa sina släktingar och besöker sina vänner under de fem dagarna festen äger rum.

Ljus och blommor offras vid diwali.

Ljusfesten firas med tända lampor.

Lakshmi och Ganesha.

Sextioårsminnet av Suezkrisen

Suezkrisen är namnet på den konflikt som utbröt 1956 efter att Egyptens president Gamal Abdel Nasser lät nationalisera Suezkanalen. Storbritannien, Frankrike och Israel gick till väpnat angrepp, men angriparna tvingades senare dra sig tillbaka. Anledningen var att de båda supermakterna USA och Sovjetunionen var emot angreppet.

Förstatligandet av Suezkanalen skapade stark ovilja hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över all sjöfart till och från Europa genom kanalen. Även Israel, som Egypten utkämpat ett krig med 1948, var emot egyptiernas planer. De tre länderna enades om att ett militärt ingripande skulle ske. Angriparna förväntade sig att anfallet och övertagandet skulle ske på några få dagar och att motståndet skulle vara marginellt. Den brittiske premiärministern Anthony Eden ansåg det inte ens lönt att meddela oppositionsledaren i det brittiska underhuset; han trodde att allt skulle vara över på kort tid.

Planen som de tre länderna gjorde upp var följande: Israel skulle hävda att de anföll Egypten för att förebygga en invasion. De två andra länderna skulle därefter skicka trupper till Suez för att hålla trafiken i kanalen öppen, samtidigt som man officiellt skulle hindra israeler och egyptier från att strida mot varandra.

Storbritannien, Frankrike och Israel trodde inte att USA och Sovjetunionen skulle ingripa med mer än protester i värsta fall. I USA pågick ett presidentval och Sovjetunionen var upptaget med invasionen av Ungern, som försökt bryta sig ur östblocket. Den 29 oktober startade israeliska trupper konflikten. Fallskärmstrupper sattes in och stridsvagnar ryckte in över gränsen mellan länderna. Inget nämnvärt motstånd möttes till en början. Storbritannien och Frankrike meddelade dagen därpå att de önskade skicka trupper till Suez, dels för att skydda kanalen och dels för att skilja de stridande åt. Egyptierna förstod det egentliga syftet och vägrade. Då inledde de två europeiska staterna flygbombningar mot egyptiska militärbaser. Egypten hade inga allierade och striderna förväntades snart vara över, men då tvingade de båda supermakterna angriparna att dra sig tillbaka.

För de anfallande länderna var supermakternas ingripande en stor prestigeförlust. Det stod nu klart att USA var västmakternas ledare, vilket sved i London och Paris. Det brittiska imperiet var inte längre den makt det en gång varit. Frankrike, som hade stora problem med konflikter i sina kolonier, förlorade också anseende, och Suezkrisen kan ha påskyndat det franska tillbakadragandet från andra kolonier. För Egyptens president Nasser var krisen en vinst. Han hade stått upp mot två europeiska stormakter och Israel. Nasser blev nu den arabiska världens ledare och stöddes av Sovjetunionen, trots att han personligen var motståndare till kommunismen. Anthony Eden avgick året därpå som premiärminister.

Mellan 1 500 och 3 000 egyptier dog i kriget. Britterna förlorade 16 soldater, Frankrike 10 och 231 soldater från Israel miste livet i Suezkrisen, som varade mellan den 29 oktober och 7 november.

Nasser, Egyptens ledare.

Israelisk soldat.

Brittiska soldater.