Påskkaninpunggrävlingar

Det något svåruttalade och måhända svårskrivna ordet påskkaninpunggrävlingar syftar på en australisk påsk tradition som uppkom på 1970-talet. Påskharen ersattes nämligen av kaninpunggrävlingen då haren som var en inplanterad art hotade den inhemska floran. Man ville också uppmärksamma den egna unika djurvärld som finns i Australien. Så påskkaninpunggrävlingar lanserades. Så i detta land kan man med fördel äta choklad formade som åskkaninpunggrävlingar och ett och annat vykort pryds av den lille gynnaren. På engelska heter dessa fiktiva varelser Easter Bilbies.

Den hängde Oden och den korsfäste Jesus, två versioner av samma myt?

Guden som dör men återuppstår är en ofta förekommande berättelse i flera religioner. Bland gudamakter som dör men återkommer till livet ska nämnas följande: Horus, Mithra, Dionysius och Oden. Horus och Dionysius kan säkert sägas korsfästs. Förutom själva offerdöden är det också en genomgående beskrivning av Horus, Mithra och Dionysius att de är födda den 25 december, de är jungfrufödda, de har 12 lärjungar, de utför mirakel. ”Du har frälst oss genom ditt utgjutna blod” står det på en helgedom tillägnad Mithra numera under Sancta Priscakyrkan i Rom.

Men delar av myten stämmer också in på den germanske guden Oden.

Midvinterblot hölls till Odens ära i äldre tider vd vintersolståndet som förr inföll 25 december. Oden har under sig 12 gudar, en av dem, Loke är förrädare. Oden hänger i Yggdrasil nio dygn enligt Havamal. Efter döden blir Oden mäktigare än förut. I kristen tradition blir ju Jesus mäktigare efter att ha dött och återuppstått efter tre dagar. Korsfästelse som varit ett vanligt sätt att avrätta slavar, tjuvar och förrädare i Medelhavsvärlden har inte praktiserats på germanskt område, där har hängning ansetts vara ett vanhedrande sätt att dö. Ända in i modern tid har avrättning med bila eller svärd ansetts vara mer hedrande än hängning. Såväl Oden som Jesus sticks med spjut under sin offerdöd. Oden hänger i ett träd, Jesus hänger på ett kors av träd. Enligt vissa kristna myter är korset gjort av ett träd som den förste mannen Adam planterat. Horus, men även många andra egyptiska gudar bär en hieroglyf ”ankh” som liknar det kors de kristna använder. Båda symbolerna syftar på liv och återuppståndelse.

Oden är inte född av en jungfru, han nämns i eddan ha både far som mor, Bur och Bestla. Däremot kan man säga att Bore, fadern till Bur är född när han framslickas ur rimfrost av kon Audhumbla.

Religionshistoriker har påpekat att Oden uppvisar drag av guden Mithra, den senantika världens främste frälsargestalt som också han har 12 lärjungar representerade av de 12 stjärntecknen i zodiaken. Men som det ser ut har tanken om guden som dör och återuppstår omkring 5000 år bakom sig om man går tillbaka till myten om Horus. En del av Odens mest extatiska sida stämmer ganska bra in på den grekiske vinguden Dionysius. Mithra och Oden firas vid vårdagjämningen, det är på våren de kristna firar påsk.

Det är alltså mer än troligt att de kristna övertagit en tidigare myt och blandat in den i sin egen tro. Judarna var influerade av egypterna och det var i Egypten monoteismen grundades. Troligen var de första kristna, judar som inspirerats av den ”hedniska” omvärldens tankegångar om frälsning och införlivat den i sin egen tro. De hedniska frälsningslärorna gjorde inte anspråk på att vara den enda vägen till frälsning och accepterade därför vad andra trodde på. Tanke att alla måste tycka samma sak och kämpa och verka för en enda tro fanns inte bland de polyteistiska troslärorna.

Såväl Mithra som Dionysius firades med mysteriespel och i delvis hemliga samfund. Det är alltså troligt att de första kristna trodde på enmytisk frälsare som fötts, levt, utfört mirakel, haft lärjungar och sedan avrättas bara för att återkomma. Senare när kristendomen ökade i popularitet så började en del kristna tro att frälsaren hade varit en verklig fysisk person som levt och verkat och det i en ganska nära förflutenhet. De kristna började tro att den ”fysiske” frälsaren levt och dött på 30-talet av vår tidräkning. Då de kristna lärde ut att alla måste vara kristna blev konsekvensen att man trodde bokstavligen på det som lärdes ut. Än idag brottas monoteistiska religioner med sin så kallade bokstavstro.

Henrik Andersson

Relevant litteratur

Steinsland G Fornnordisk religion. 2007.

Kaliff A & Sundqvist O Mithras och Odenskulten: Religiös ackultration under romersk järnålder och folkvandringstid. 2004

Viklund R Den Jesus som aldrig funnits. 2005.

Horus med Ankhsymbolen i sin hand. Modern avbildningen efter äldre egyptisk förlaga.

Dionysius på korset. Värt att notera att namnet Dionysius betyder ”guds son”. Avbildning från andra århundradet av vt.

Kymbofiguren från folkvandringstiden. Tros föreställa den hängde Oden. Korsfästelse gjorde inte på germanskt område, men hängning praktiserades och Oden kallas den ”hängde guden”.

En insändare i SLA: Har kyrkan verkligen skilts från staten?

Svenska kyrkan:

Då den så kallade Svenska kyrkan har val i år kan det kanske vara fog att fråga om verkligen detta trossamfund skilts från staten? De etablerade partierna samt en del andra partier kandiderar i kyrkovalet. Inget annat samfund har partipolitik i sin verksamhet. Katolska kyrkan i Sverige har inga partipolitiska val, Sveriges muslimska förbund har inte blockpolitik inom sin verksamhet och nordiska asa-samfundet tillåter inte Sverigedemokraterna, Centern och Miljöpartiet göra politik inom samfundet. Då borde väl Svenska kyrkan sluta upp med sitt kyrkoval?

Staten borde också föregå med gott exempel nu när Sverige är mångreligiöst. Sammankomster och ceremonier bör inte hållas i Svenska kyrkan eller i något annat samfund heller. Staten bör heller inte ge skattepengar till olika samfund. Vidare borde riksdagspartierna sluta delta i Svenska kyrkans val och grundlagen som säger att konungen måste vara lutheran ändras. Man kan fråga sig om stat och kyrka verkligen skilts eller om de bara har skrivit äktenskapsförord?

Slutligen, svenska kyrkan tappade 85 848 medlemmar förra året, det borde vara en fingervisning att Svenska kyrkan inte är svenska folkets kyrka och det är folket i vår så kallade demokrati som ska styra!

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i papperstidningen och på Skaraborgs Allehandas hemsida 2017-04-11. www.sla.se

Balder och Jesus, mer skiljer än förenar

Något man alltid får höra är att Balder är en slags asatrons motsvarighet till Jesus. Anledningen är främst den att de båda dör.

Jesus: Är en del av treenigheten, kommer till jorden utför mirakel, dödas men återuppstår efter tre dagar. Meningen med Jesus vistelse på jorden är att han ska ta på sig mäniskornas synder för att bli deras frälsare. Det är meningen att han ska dö, drastiskt uttryckt.

Balder: Är den högstegudens och gudinnans son, är gift och har en son. Drömmer mardrömmar om sin död, de andra gudamakterna försöker hindra att så sker, mördas genom svek och återuppstår inte alls. Kommer eventuellt tillbaka efter ragnarök om Völvans spådom slår in.

Jesus ska dö och det är något Balder inte vill. I Baldersmyten finns inga människor med. Balder dör inte för att bli en ny frälsare. Den ende guden inom asatron med karaktär av frälsare är Balders far Oden som låter krigare komma till honom om de dör i strid. Ingen tror att Balder är en frälsare om man tror på honom och ingen kult av honom syns ha funnits. Några få ortsnamn tros åsyfta på Balder.

Balder faller inte in helt i de många vegetationsmyter där guden dör men återuppstår finns med. För Balder återuppstår inte alls, de försöker få ut honom ur Hel men det misslyckas. Gudarna hämnas också på anstiftaren till mordet. I kretsen runt Balder finns de två kvinnliga gestalterna Frigg, modern som försöker skydda sin son och Nanna, hustrun som dör av sorg. I myten om Jesus spelar jungfru maria en mycket passiv roll.

Balders död är inledningen till det som senare blir ragnarök, någonting gudarna försöker förhindra och uppskjuta. Jesus död är början på gudsriket. Balders död är något helt negativt, medan Jesus död trots allt år positivt då han tar på sig människornas synder och låter dem komma till himmelriket när de dör.

Balder är unik för asatron. Tor är i princip identisk med slavernas Perun och hinduernas Indra. Tyr och Mars identifierades med varandra redan under antiken. Oden och Merkurius ansåg ha mycket genensamt så romarna menade på att det var samme gud. Men Balder är vid sidan av den lika gåtfulle och komplicerade guden Heimdall en helt unik. Det finns ingen Balders gestalt i andra religioner. vissa försök att se Balder som en motsvarighet till Apollon finns men det är inte mycket som förenar. Apollon dör inte och i övrigt uppvisar de två inga större likheter de är förvisso en slags ljusgudar men myten om Balder kretsar mest om hans död. Även viss likhet med den feniciske Baal finns men även där är det mycket som åtskiljer.

Slutsatsen är att det är mer som skiljer Balder och Jesus åt än det som förenar. Balder är inte asatrons motsvarighet till Jesus.

Ett officiellt uttalande från Ideella Kulturföreningen om islam!

Ideella Kulturföreningen är starkt kritisk till monoteistiska religioner och främst de som benämns abrahamitiska. Ideella Kulturföreningen riktar sin kritik mot dessa mytologier i religionsfrihetens namn. Vi angriper judendomen, kristendomen och islam ur ett religiöst perspektiv. Vi anser att monoteismen är polyteismens naturliga fiende.

Det är inte rasistiskt eller främlingsfientligt att angripa religioner ur ett teologiskt perspektiv. Kristendomen och islam har som mål att bygga upp ett världsrike. Alla ska och måste konvertera är båda monoteistideologiernas mål. Då är det inte rasism att kritisera exempelvis kristendomen. Ingen skulle säga att det är rasism att kritisera kommunism bara för att en miljard kommunister är kineser. Det är inte främlingsfientlighet att kritisera islam. Redan för över tusen år sedan träffade folk från Skandinavien på muslimer.

Mycket sker i världen som är ont. Mycket av det onda står monoteisterna för. Ideella kulturföreningen för sin kamp mot dessa brutala mytologier med fredliga medel. Med ironi och satir kritiseras judendomen, kristendomen, islam, buddismen och andra trosläror som Ideella Kulturföreningen ogillar. Men ironin och humorn är ofta medvetet låg. Intelligent ironi riktar sig bara till en liten del av folket. En ironi och svart humor som är låg riktar sig till alla. Mycket av den kritik som riktas mot fientliga trossystem är låg, ja lägre ändå. Men den förstås av alla och kan spridas vidare av alla.

Men vår låga ironi är inte ens hälften så låg som terroristernas våld som skadar människor djur och kulturföremål och byggnader. En muslim som får en smäll på käften tro han är en martyr, en muslim som blir förolämpad blir bara arg. Vår låga humor är ett starkare vapen än månget svärd och gevär. Ingen blir martyr för att han eller hon gråter av ilska!

Nu har vi en tid haft låg svart satir som vapen och det ska vi fortsätta med. Det grymma terrordåd i Stockholm som krävt fyra människor och ett hundliv kräver hämnd. Vi är ju asatroende så vi kan ju inte vända andra kinden till.

Låg humor är ett bra medel mot låga individer som tror på en låg religion. Eld kan bekämpas med eld. Vi slutar med vår humor när muslimerna slutat tro på Allah!

Ideella Kulturföreningen

Alla muslimer är inte terrorister.

De flesta av dem står bara och tittar på.

Att hålla tyst är att hålla med.

Alla muslimer är terrorister!

(Henrik Andersson)

Bulgarien under första världskriget

Förhistoria

1879 blev Bulgarien självständigt, den tyske prinsen Alexander av Hessen blev landets regent. Landet hade dock en del kopplingar till osmanska riket som de försökte lösgöra sig ifrån. Efter några år ersattes Alexander som inte fick något gehör för sin politik av en ny regent Ferdinand Sachsen-Coburg och Gotha. Ferdinand som själv kallade sig tsar men ofta brukar tituleras kung i svensk historieskrivning försökte utvidga sitt lands gränser. 1908 blev Bulgarien erkänd som suveränstat. Många av länderna på Balkan hade styrts från Konstantinopel och när osmanernas välde försvagades ingick Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien en allians kallad Balkanförbundet som 1912 startade krig mot osmanerna, eller turkarna som man också kallade dem. Bulgarien och deras allierade vann kriget som slutade 1913, men segrarna började bråka om bytet. Men detta, det första balkankriget följdes av ett annat. Bulgarien kom i krig med Grekland, Serbien, Montenegro men också med Rumänien och osmanerna. Kriget som varade lite mer än en månad tvingade Bulgarien att vika och lämna ifrån sig en del av det man lyckats erövra.

Deltagandet i kriget

Året därpå, 1914 utbröt det första världskriget. Till en början var Bulgarien neutralt. Bitterheten levde dock kvar i Bulgarien. Förut hade osmanerna varit landets fiender, men den fiendskapen hade nu ersatts av hat mot serber och greker. Kontakter togs med företrädare för Tyskland och Österrike-Ungern. Hösten 1915 när Österrikarna förberedde sig att invadera Serbien förklarade Bulgarien krig och inträdde i konflikten på centralmakternas sida den 11 oktober. Ententen svarade med att förklara Bulgarien krig. Centralmakterna lyckades nu ockupera Serbien. En förenad ententarmé som tagit kontroll över det neutrala Greklands område vid Saloniki försökte komma serberna till hjälp, men denna armé hindrades av bulgarerna och fransmän och britter tvingades retirera. Helt lugnt var det inte i Serbien efter att centralmakterna ockuperat landet. I februari 1917 utbröt ett serbiskt uppror i Toplica som slogs ner efter en månad av bulgarer och deras allierade från dubbelmonarkin.

Bulgariens inbladning i kriget gjorde att förbindelserna mellan tyskarna och deras allierade i öst, osmanerna kunde upprätthållas, järnvägar i Bulgarien utökades och understöddes. Kriget var inte populärt bland många bulgarer. Landet var traditionellt fientligt mot osmanerna men hade starka emotionella band till Ryssland. Radko Dimitrijev krigshjälte från balkankrigen gick i rysk tjänst och blev general. Även andra bulgarer ska ha slagits som frivilliga i ryska armén. Dimitrijev stupade under ryska inbördeskriget i kamp mot de röda.

Sista september 1916 lyckades ett franskt flygplan ta sig fram till Bulgariens huvudstad Sofia och släppte några bomber. Flygplanet sköts ner på tillbakavägen.

Rumänien förklarade krig mot centralmakterna 1916. Landet fick inget stöd av de andra inom ententen och landet anfölls av centralmakternas trupper där även bulgarerna var med. Rumänien tvingades dra sig ur kriget och fred slöts mellan rumäner och representanter för centralmakterna i maj 1918. Men en ny fiende hade kommit. I slutet av 1917 hade en ny regering tagit över i Grekland och landet anslöt sig till ententen. Sista dagarna av maj 1918 vann en grekisk styrka över bulgarerna vid Skra-di-Legen.

1918 började de andra centralmakterna svikta, osmanerna såg sitt rike kollapsa, Österrike-Ungern likaså och Tyskland hade det svårt på västfronten. Många bulgarer var missnöjda och ville inte strida mer. 15-18 september 1918 led bulgarer och tyskar ett nederlag vid Dobro Pole av en förenad fransk, serbisk, grekisk styrka. Missnöje med demonstrationer och försök av kommunister till infiltration förkom.

Framgångarna för ententen gjorde att Bulgarien bad om eldupphör 29 september och Ferdinand abdikerade och lämnade landet 3 oktober. Bulgarien ska ha förlorat omkring 49 000 människoliv i konflikten. Som mest hade Bulgarien en armé på nästan 880 000 man, befolkningen var runt 4 700 000 innan kriget. När Serbien ockuperades tog omkring 1300 frivilliga från Makedonien och värvade sig i den bulgariska armén.

Den bulgariska flottan deltog i kriget men gjorde det mestadels i Svarta havet. Flottan bestod mest av fransktillverkade fartyg och kriget bestod främst i att patrullera kuster, samt lägga ut minor. Fienden vid denna front var ryssarna. Ett fartyg sänktes 1916 av en rysk sjömina. Tyskarna hade två u-båtar i Bulgariens hamnar och en av dem såldes till Bulgarien som därmed fick sin första undervattensfarkost. Flottan hade även några flygplan i sin tjänst. Flottan hade även några mindre farkoster vid floden Donau. Bulgarien hade en mindre kustremsa vid Egeiska havet, flottan spelade inte någon större roll här, men hamnarna bombarderades under kriget av ententens krigsfartyg.

Det bulgariska flygvapnet bestod av 124 man i början av kriget, åtta piloter och fem flygplan fanns samt några ballonger för observation. Några flygplan började tillverkas under kriget. Några piloter utbildades och stred för tyskarna på västfronten.

Freden undertecknades i franska Neuilly-sur-Seine hösten 1919. Bulgarien fick lämna ifrån sig landområden till Serbien, Grekland och lämna tillbaka de områden de tagit från Rumänien samt betala krigsskadestånd. Bulgarien förlorade totalt 11 278 km² av sitt territorium. Bulgarien var det land på centralmakterna sida som klarade sig bäst. Österrike-Ungern och Osmanska riket upphörde att existera och jämfört med Tyskland som fick betala ett oerhört stort skadestånd samt ta på sig skulden för kriget var villkoren i Neuilly-sur-Seine någorlunda lindriga. Revanschlystnad gjorde att Bulgarien anföll Jugoslavien med när tyskarna invaderade detta land 1941.

Tre makthavare

Ferdinand I

Ferdinand var född i Wien 1861 och blev furste av Bulgarien 1887. Vid landets självständighet 1908 blev Ferdinand tsar. Ferdinand abdikerade för att rädda tronen åt sin släkt och levde efter kriget i exil i Tyskland. 1948 avled den före detta tsaren so aldrig återsåg sitt rike efter abdikationen. Ferdinands gemål sedan 1908 Elenore av Reuss-Kistritz var med och organiserade sjukvård för sårade soldater, men tsaritsan blev sjuk och avled 1917.

Vasil Radoslavov

Vasil Radoslavov var Bulgariens premiärminister större delen av kriget. Radoslavov var stor beundrare av Österrike-Ungern men ogillade Ryssland trots att de flesta bulgarer kände sympati för detta land. Vasil Radoslavov började sin karriär som politiker 1884 och blev tre år senare premiärminister en tid. 1913 blev Radoslavov åter ledare för en bulgarisk regering och samarbetade med Ferdinand och var för att landets kulle gå med i kriget. När kriget började gå dåligt för Bulgarien ersattes Radoslavov som regeringschef. Förutom posten som premiärminister var Radoslavov även utrikesminister. Efter kriget levdes några år i exil i Tyskland. Vasil Radoslavov levde mellan 1854-1929.

Nikola Zjekov

Nikola Todorov Zjekov föddes 1865 och blev soldat 1885. Unge Zjekov var året med i en misslyckad kupp mot furst Alexander. Efter amnesti fortsatte Nikola Zjekov sin militära bana och var en tid i Italien för att studera strategi. Vid första balkankriget var Zjekov överste och regementschef. 1915 kom utnämningen till generalmajor och senare blev Nikola Zjekov personligen utsedd av Fredinand I till överbefälhavare. Zjekov hade del i de framgångar Bulgarien och dess förbundna hade mot serber och rumäner. 1916 blev Zjekov generallöjtnant. Sommaren 1918 blev Zjekov sjuk och tvingades lämna sitt befäl för att vårdas i Wien. Efter kriget vistades Zjekov en tid i Wien men åkte senar hem till Bulgarien fick ett kortare fängelsestraff för sin iblandning i kriget som slutat med förlust för Bulgarien. Senare fortsatte Zjekov sin karriär och var bland annat lärare vid militärakademin. 1936 fick Zjekov titeln general. Under andra världskriget då Bulgarien var allierade med Tyskland hade Zjekov personliga kontakter med Adolf Hitler. När Bulgarien bytte sida i kriget 1944 flydde Zjekov till Tyskland och dömdes till döden av de nya kommunistiska ledarna i hemlandet. 1948 avled Niola Zjekov i exil.

Bulgariens tsar eller kung som han också kallas, Ferdinand I.

Ferdinands gemål Eleonore som avled 1917 men som organiserade sjukvård under balkankrigen som under världskriget.

Befälhavaren Nikola Zjekov.

Propagandabild efter segern över serberna. Tyskland, Österrike-Ungern och Bulgariens regenter syns överst i bild.

Bulgariska trupper i Makedonien.

Bulgariska och osmanska officerare i Rumänien.

Bulgariska soldater iklädda tyska stålhjälmar.

Bulgariska flygare i ett från ententen erövrat flygplan. Planet ska ha skjutits  ner i maj 1918.

Bulgarer tillfångatagna vid Salonikifronten slutet av 1916.