Katolska fältherrar del I: Johann Tilly
7 september 1631 segrade svenskarna under Gustav II Adolf vid Breitenfeld. Slaget är den största segern svenska vapen vunnit. Därför kan det passa på att börja en ny serie på ideell kulturkamp som handlar om svenskarna fiender som stred på den katolska sidan under trettioåriga kriget.
Jean Tserclaes Tilly föddes i februari 1559 i Brabant. Familjen var valloner och trogna den katolska religionen. Fadern var adlig och rådgivare till kejsare Rudolf II. Det bestämdes att den unge Tilly, yngst av flera bröder skulle bli en kyrkans man och Tilly gick i skola jesuiterna i Köln. Men krigarlivet verkade mer lockande än studier och Tilly lät värva sig som soldat i spanska kungens armé. Spanien låg då 1580 i krig mot Nederländerna som ville bli självständiga från Spanien. Tilly gjorde bra ifrån sig och steg i graderna. 1598 gick Tilly nu med rang av överstelöjtnant i kejsarens tjänst och deltog några år senare i kriget mot turkarna som varade 1600-1602. Under kriget satte Tilly upp ett eget regemente och var nu befordra till överste. Under en belägring sårades Tilly svårt men återhämtade sig. Några år senare reste Tilly till Bajern och deltog i reorganiseringen av denna katolska stats armé. Spänningarna mellan protestanter och katoliker ökade nu i Tyska riket och när den katolska ligan bilades blev Tilly dess överbefälhavare.
När det krig som senare kom att kallas trettioåriga kriget utbröt anslöt sig ligan för att hjälpa kejsaren slå ner de upproriska i Prag. I slaget vid Vita bergen 1620 krossades de upproriska av en armé led av den bajerske kurfursten och Tilly. De fortsatta åren blev framgångsrika för Tilly. Han segrade över protestanterna vid Wimpfen 26 april 1622 och Stadtlohn 6 aug 1623. Efter sistnämnda slag upphöjdes Tilly till riksgreve av kejsaren Ferdinand II. När den danske kungen Kristian IV gick md i kriget sändes Tilly och hans liga arme tillsammans med den kejserliga norrut. Slaget vid Lutter am Barenberge blev en stor seger för Tilly. Danskarna förlorade tusentals män i stupade medan Tilly förlorade cirka 200. Marschen gick vidare in i Danmark och Kristian IV var tvingad att sluta fred. Då kejsaren efter klagomål från de katolska furstarna tvingats avskeda sin högste befälhavare blev Tilly generalissimus över såväl de soldater som slogs för kejsaren som de som slogs för ligan.
Protestanterna var nu i det närmaste slagna. Staden Magdeburg gjorde dock fortsatt motstånd samtidigt hade svenskarna under Gustav II Adolf landstigit i norr. Magdeburg belägrades av de katolska trupperna och leddes av riksgreve Tilly. Belägringen pågick i några månader innan Tilly beslöt att storma. Under stormningen utbröt plundring och massmord på människorna i staden och trots att Tilly försökte förhindra det värsta så dödades omkring 20 000 människor. Det protestantiska propandan var inte sen att utnyttja katastrofen. Flygblad gavs ut där Tilly gavs skulden. Värre skulle det bli för Tilly. Svenskarna allierade sig med Sachsen och Tilly och den förenade svensk-sachsiska hären möttes vid Breitenfeld sjunde september 1631. Tilly hade berömt sig att under sitt nu över sjuttioåriga liv aldrig förlorat ett fältslag led nu ett stort nederlag. Gustav II Adolf med sina trupper segrade stort och 7600 soldater under Tillys befälstupade. Även Tilly själv sårades i slaget.
Tilly drog sig med resterna av sin armé söderut mot Bajern. I ett försök att stoppa Gustav II Adolf och hans segerrika armé förlade Tilly sina trupper bakom floden Lech för att förhindra fienden att ta sig in i Bajern. Men svenskarna under Gustav II Adolf anföll. Tilly sårades av en kanonkula och tvingades ge sig ur striden som svenskarna vann. 15 dagar senare avled Tilly. Fältherrens grav finns i Altötting. Tillys kallades i samtiden för ”munken i rustning. Han var en djupt troende katolik och ansåg sig göra mer nytta för den katolska saken som soldat än som munk. Den fromme korsfararen lär ha sagt Innan slaget vid Breitenfeld att han ”aldrig druckit vin, aldrig smakat kvinnogunst och aldrig förlorat ett fältslag”. Efter slaget kunde han inte berömma sig av det sistnämnda.
Tilly efter ett samtida flygblad.
Munken i rustning står som staty i Bajern.
