Två inte en.

Allt som ofta får man läsa att Frigg och Freja är en och samma gudinna. Anledningen är att de båda asynjornas namn är snarlika. deras makars namn Oden och Od är även de mycket lika och de betyder nog i grund och botten samma sak. Vidare så har Frigg men också Freja var sin så kallad falkhamn. Sistnämnda ägodel gör att de kan förvandla sig till falkar och flyga.

Men under hednisk tid så ansåg de troende att de var två olika gudinnor. I den dikt i äldre eddan som brukar översättas till ”Lokes träta” är båda asynjorna med. I en dikt i eddans hjältesånger åberopas såväl Frigg som Freja.

Sålunda borde då hedningar i nutid göra som hedningar i dåtid, se de båda som två individuella gudamakter och inte som en enda. Mycket skiljer för övrigt de två åt.

Frigg har söner, Freja har döttrar. Frigg sänder ut sina förtrogna Fulla och Gnå på uppdrag. Freja tar själv och ger sig ut i världen. Få upplysningar finns om Friggs härkomst men Frejas är ganska väl dokumenterad. Freja kommer från vanernas släkt, har en far som heter Njord och en bror som heter Frej. Frigg tar ed av allt som finns levande och döda ting att skona Balder. Freja har en krigisk och våldsam sida.

Ja mycket mer skulle kunna skrivas om deras olikheter men det får räcka så. Vi hedningar borde därför dyrka båda två. Det är två gudinnor, inte en.

Två inte en.

Hårdkokt och löskokt

Rösta inte på en hårdkokt variant av KD! Så hette en insändare jag fick med i Lerums Tidning 28 juli förra året. Jag menade på att SD i grund och botten var väldigt lik KD . Alla gillade väl inte detta påstående men nu har det hårdkokta ägget börjat kila stadigt med det löskokta.
Jag är inte förvånad, däremot besviken.
Jag är inte kristen och jublar inte över att det finns kristna partier i riksdagen.

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Lerums Tidnings hemsida 2019-03-27 http://lerumstidning.se

Terrorism (från latin terror ‘rädsla, fruktan’) avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. Texten ovan kommer från Wikipedia.

De abrahamitiska religionerna är fyllda av terror. Den monoteistiska guden delar ofta ut straff och ond bråd död över folk vars enda brott är att de finns till. Vi tar det hemska exemplet då de förstfödda i Egypten mördas och den elake guden sänder ut en dödsängel för att fegt döda barn.

Sådant snusk sysslar inte vi hedningar med. vi har krigsgudar men inte någon terroristgud. Tyr strider ärligt, Tor slåss med jättar och vidunder i ärlig strid. Endast den lömske Loke låter fegt mörda Balder med den inte ont anande Höders hjälp. Men så får Loke en välförtjänt straff…

Dagligen rapporteras det om terror i ökentramparreligionernas namn. judar, kristna och muslimer utövar terror. vi kan med rätta kalla den gud alla de tre tråkreligionerna tillber för terrorismens gud!

Vi hedningar har krigsgudar men ingen terroristgud!

Tyr, krigets gud., inte terrorismens.

Ondska i dess renaste form. En gud, tre versioner av terror.

From Asatru Artblog: http://asatruartblog.wordpress.com

Varför ljuger Saxo om Rind?

Det ska i ärlighetens namn sägas att Saxo Grammaticus gjorde en kulturell insats då han skrev sitt Gesta Danorum. Men Saxo var präst och hans uppdragsgivare var den mäktige kyrkomannen Absalon, biskop över Roskilde stift och senare Ärkebiskop. Målet med Gesta Danorum var inte att rädda dansk forntidshistoria och äldre kultur utan att visa Danmark var och alltid varit oberoende av de tyska kejsarna som försökte få inflytande i landet. Att visa att Danmark hade en lång och ärorik historia var ett sätt att visa sitt oberoende och sin självständighet.

De kristna hade ett problematiskt förhållande till den förkristna tron och Saxo löste detta genom att ställa de gamla gudarna i dålig dager. Snorre Sturlasson löste detta problem på annat sätt och nöjde sig med att skriva i sin edda att man inte skulle tro på dem. Saxo är mer illvillig. Värst är det dock i berättelsen om Rind. Som alla vet behövde gudarna en hämnare då Balder dött. Snorre nämner att Oden skaffade sig en son med Rind som hette Vale och som dödade Höder. Saxo påstår att Rind är en dotter till en rysskonung och att Oden när hon visat sig ovillig att ha med honom att göra rentav våldtar henne. Denna lögn tror dessvärre en del på än idag och även en del som säger sig vara hedningar gör detta.

Men varför en sådan ful lögn av Saxo? Anledningen är nog den att den kristne guden genom en ängel tvingar sig på jungfru Maria. Genom att framställa historien om Rind i än värre dager slipper de kristna undan klander. Först i modern tid har man ju undrat vad som skedde med den så kallade bebådelsen.

De kristna svartmålar hedningarna för att de själva inte har rent mjöl i påsen.

Maria ser inte så överdrivet glad i budskapet att hon ska föda en osynlig guds avkomma som är samma person som den osynlige guden.

Tranbrev

Samtidigt som det är Marie bebådelsedag är det trandagen. Men då första dagen har firats i hela landet så är trandagen mer lokalt färgad. Tranan är en fågel som kommer tillbaka vid våren och ofta kommer den vid tiden runt vårdagjämningen. Tranan spelar en viss roll i folkkulturen men kyrkan har aldrig haft någon relation till denna fågel som på latin heter Grus Grus.  Småland, Öland och Blekinge, Västmanland, Värmland, Dalsland har varit landskap där tranan firats. Idag är det främst i Västergötland tranan uppmärksammas och då vid den stora trandansen vid Hornborgarsjön. Västergötland har ju tranan som sin landskapsfågel.

En av de seder som funnits runt trandagen har varit tranbrev. Dessa brev påminner om de som finns vid påsk och jul. En trana, ofta med en skämtsam vers skickades i vissa områden där tranan uppmärksammades gav barnen till de vuxna och till grannar. Utklädning som vid många andra seder fanns förstås med.  På sina håll delades tranbreven ut dagen innan bebådelsedagen.

Seden med tranbrev är nog på stark tillbakagång. Men föreningen har nu gjort ett försök att hålla liv i traditionen om än i lite modifierad form. Vykort med tranor som motiv har skickats till medlemmar och kanske kan det bli nytt liv i traditionen?

Allas vår Erik Axel Karlfeldt har diktat om tranbrev i diktsamlingen Flora och Bellona:

  Tranbrev

Mästaren stod på stranden,
höll ett brev i handen,
tänkte med djup, gudomlig håg
på Betanias stilla by.
Vem ibland drängar alla
skulle som bud han kalla?
Då såg han upp och vinkade ner
en susande fågel ur sky.
»Trana, hör vad jag säger!
Vingar och ben du äger,
löp över träsk och flyg över berg
med min himmelska tankes ord.«
Tranan, stolt och förveten,
stöter se’n dess i trumpeten,
far med ståt i sin purpurhatt
som kurir mellan himmel och jord.

Se, nu kommer tranan,
tranan kommer från Kanan,
söker sig hit till sin nord igen,
sitt kärr, sina frostiga bär.
Hör du tranan skria,
öppna ditt fönster, Maria,
lyssna och tänk en bebådelsenatt
på den som dig rätt har kär.
Rent som med sol på driva
ville min längtan jag skriva,
sända den bort till din fjärran trakt
med det ädlast betrodda bud.
Hör du hornet i blåsten
tänk: Nu kommer posten.
Vänta, du grå postiljon, och bär
tillbaka min hälsning med Gud!

Vi hyllar våra fruar det vill säga gudinnorna den 25 mars. Hell Frigg! Hell Freja! Hell Ostara! Hell alla gudinnor!

Vår busiga sexgudinna

Romarna och grekerna har guden Amor eller om man så vill Eros. Denne något okynnige kärleksgud skjuter pilar som träffar folks hjärtan och när så sker blir de kära i varandra. Låter ju trevligt men guden skjuter pilarna lite hur som helst och resultatet kan bli förödande. Gudar är ju nu en gång för alla sådana att de har annat perspektiv på tillvaron än människor. Kärleksgudens pilar kan träffa folk och göra dem lyckliga i alla sina dagar men det kan också leda till olycklig kärlek och annat dystert. Ofta anses och Venus son vara en något okynnig herre och gör nog mer gott än ont.

Asatron har ju inte någon direkt motsvarighet till Amor. Ingen gud men likväl en gudinna har vi däremot. Sjöfn är ju den asynja som uppväcker kärlekens farliga men också härliga låga. Asatron är ju som alla vet välsignad med många kärleksgudinnor. Freja är den största men Frigg räknas även hit och det gör Lofn också. Sjöfn är dock liksom sin grekisk-romerske kollega främst en uppväckare av kärlek och då främst den rent erotiska sådana.

Sjöfn har nog roligt när hon väcker lusten hos folk och asynjor liksom andra gudaväsen inom asatron är aldrig onda. Loke är väl undantaget som bekräftar regeln. Sjöfn står över allt klander. Hennes gudomliga gärning är ju att väcka erotiken och sexualiteten till liv hos folk. Inte att arrangera lyckliga äktenskap eller få folk som älskar varandra att bli ihop. Nej hennes uppgift är att få folk att vilja ha sex och erotik. Sjöfn är vår busiga sexgudinna.

Klassamhället diskriminerar

En del insändare ha handlat om att alla är lika mycket värda. Kan då dessa personer förklara för mig varför en del anses vara bättre bara för att de har stora plånböcker.

Har aldrig träffat en rik och framgångsrik person som ansett att jag som är fattig är lika mycket värd.

Klassamhället vi lever i diskriminerar människor på grund av pengar.

Den vanligaste diskrimineringen världen över handlar just om ekonomi och inte om ras och kön.

Henrik Andersson

Insändaren publicerades i Mariestads tidningen 2019-03-23 www.mt.se