Leve Palestina och krossa sionismen

Leve Palestina och krossa sionismen

Kofia var ett vänsterinfluerat band som verkade mellan 1976 och 1984. De flesta var svenskar men två var palestinier. Som mest var det tio personer i bandet. All utom George Totari, en av palestinierna var anonyma. Fyra skivor gavs ut och efter bandets upplösning har två skivor ytterligare kommit ut. Det är såväl outgivet material som samlingsskiva. En av deras mest kända låtar återges här:

kofi

Leve Palestina och krossa sionismen

Leve Palestina och krossa sionismen

Leve Palestina och krossa sionismen.

Leve Palestina och krossa sionismen.

Leve Palestina och krossa sionismen.

 

Leve, leve, leve Palestina.

Leve, leve, leve Palestina.

Leve Palestina och krossa sionismen.

Leve Palestina och krossa sionismen.

 

Och vi har odlat jorden.

Och vi har skördat vetet.

Vi har plockat citronerna.

Och hela världen känner till vår jord.

 

Leve, leve, leve Palestina.

Leve, leve, leve Palestina.

Leve Palestina och krossa sionismen.

Leve Palestina och krossa sionismen.

 

Och vi har kastat stenar på,

soldater och poliser.

Och vi har skjutit raketer,

mot våra fiender.

Och hela världen känner till vår kamp.

Australiens nationaldag

Australiens nationaldag

26 januari 1788 vt anlände de första britterna till Sydney Clowe och grundade staden med samma namn. Dagen som på engelska heter Australia Day började firas redan i början av 1800 talet. Första kända firandet var 1808. Det första officiella firandet var 1818.

australian-thors-hammer

Siams deltagande i första världskriget

Siams deltagande i första världskriget

Första världskriget är främst förknippat med västfrontens skyttegravar. Men som namnet antyder så var det ett världskrig. Det streds i Europa, men också i Afrika och Asien. Utanför Europa var det främst i kolonier under de olika europeiska staternas ledning där strider stod, men också när ryssar och osmaner stred mot varandra. Japan förklarade Tyskland krig redan 1914. Kina gjorde det några år senare, men även Siam, numera under namnet Thailand deltog i kriget.

När britter och fransmän lade under sig stora delar av Asien lyckades Siam förbli självständigt. Landet lyckades föra en politik mellan kolonialmakterna. 1917 hade kriget pågått i tre år och centralmakterna som nu var helt omgivna av fiender och som även fått USA och de flesta länder i Sydamerika mot sig ansåg inte kunna vinna kriget. Tankarna på att förklara Tyskland krig uppstod. Dels för att man trodde sig kunna vinna ekonomiskt på deltagande i kriget, men också för att visa att Siam var en fri oberoende nation som kunde föra egen utrikespolitik. Relationerna mellan de brittiska och franska kolonialmakterna som var grannar till Siam skulle också förbättras. Rama VI Siam konung sedan 1910 var den som var pådrivande. Ett deltagande i kriget skulle öka kungamaktens prestige och vara en seger för nationalismen i landet.

Det som gjorde Siams krigsförklaring som utfärdades 22 juli 1917 annorlunda mot de många andra länder var att man tänkte delta aktivt. Liberia och Guatemala förklarade krig mot Tyskland men deltog inte aktivt i kriget, för att ta två exempel. Men kung Rama VI vill bli en krigarkung så det bestämdes att en militärstyrka skulle sända till västfronten.

Men de första krigshändelserna skedde i Siam. Strax efter krigsförklaringen beslagtogs 9 större fartyg och några mindre som var tyska. Tyskar vistandes i Siam arresterades och sattes i fångläger. Sedan sändes de vidare till Indien där britterna övertog bevakningen. Omkring 320 tyska och österrikiska medborgare av olika kön och ålder internerades utan blodspillan.

Siams ambassadörer och annan ambassadspersonal hade redan lämnat Tyskland innan krigsförklaringen skedde. Men nio studenter från Siam internerades. De hade det dock ganska bra i sin ofrihet, de fick mat och annat från Siam via neutrala länder som Danmark och Schweiz och hade till och med en fransk officer som var krigsfånge som kock.

Kontakter togs med franska militära myndigheter och en liten kommission på fem siameser sändes för att ordna med mottagandet av trupperna. Man ordnade så att soldater skulle få ris till provianten. 1233 soldater sändes till västfronten i juli 1918, nästan ett år efter krigsförklaringen. Vidare träning skulle ske och soldaterna skulle sättas in i strid i mitten av september. Befälhavare över soldaterna var generalmajor Phraya Phya Bhijai Janriddhi 1877-1951. Den siamesiske generalmajoren träffade såväl Frankrikes president som britternas kung och hade överläggningar med dem.

Tyvärr så uppstod en del problem. Språket förstås, få siameser kunde franska, andra problem var rent rasistiska, några fransmän trodde första att siameserna var från deras egna kolonier. Men rent praktiskt var det så att länderna hade olika utbildningssystem av soldater. Franska officerare struntade ett tag i deras asiatiska kollegor och gav soldaterna från Siam direkta order. Detta ledde nästan till en diplomatisk kris. Kung Rama hotade ett tag att skicka hem trupperna.

Den del av Siams expeditionsstyrka som gjorde den främsta insatsen var den som skötte av automobilkåren. Lastbilar med förråd sändes mot fronten. Även fältsjukhuset användes. Det siamesiska flygvapnet kom aldrig i strid, några piloter följde troligen med franska och brittiska flygare på uppdrag, men de såg aldrig några strider. I slutet av oktober och början av november var det tyska flyget i stort sett satt ur spel. Några siamesiska infanterister kom fram till fronten den sista tiden.

Efter vapenstilleståndet 11 november 1918 deltog siameserna i ockupationen av Tyskland. Neustadt an der Weinstraße och området däromkring togs över av siameserna. Samma dag som ockupationen började sa kungen av Siam att det var hans största dag i livet. Asiater ockuperade delar av ett europeiskt land var ganska unikt vid denna tid. Rama VI trupper deltog också i de stora segerparaderna i Paris och London 1919. Kriget kostade 19 soldater livet. En av fångarna i Tyskland dog också. Sjukdomar och skador tog de flestas liv.

Kriget blev dock en stor framgång för Siam. Man fick nya fartyg, de som övertogs av tyskarna skicka man inte tillbaks. Armén hade fått nya erfarenheter. Handelsavtal med tyskar och österrikare som ansågs vara ogynnsamma upphävdes. Men det viktigaste var nog att Siam nu sågs som en jämlik nation till de övriga. Efter kriget gick Siam med i Nationernas förbund.

De övriga ententländernas största vinst av att Siam var med i kriget var främst att landet sedan det gått med i kriget inte kunde användas av tyska spioner och sabotörer. Man fruktade att tyskarna försökte understödja självständighetsrörelser i Indokina.

siamesiska-officerare

Siamesiska officerare.

siamesiska-och-franska-officerare

Siamesiska och franska officerare.

siamesiska-soldater-1918

Siamesiska underofficerare.

siamesiska-soldater-besoker-en-kamrat-som-blivit-sjuk

En siamesisk soldat är sjuk och vistas på ett amerikansk sjukhus. Landsmän tittar till honom.

Första olympiska vinterspelen

Första olympiska vinterspelen

25 januari 1924 hölls de första olympiska vinterspelen. OS arrangerades i Frankrike närmare bestämt i Chamonix-Mont-Blanc. Invigningen gjordes av Gaston Vidal. Spelen kallades egentligen för internationella vintersportveckan”. Länder som deltog var Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Kanada, Jugoslavien, Norge, Polen, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tjeckoslovakien, Ungern, USA och Österrike.

De länder som tog mest guldmedaljer var Norge och Finland. Två guld tog Schweiz och Österrike. Belgien och Frankrike tog inga guld alls, måste varit försmädligt för Frankrike som anordnade spelen, medan övriga länder däribland Sverige tog 1 guld var. Totalt deltog i spelen 247 män och 11 kvinnor. Sverige tog guld i konståkning för herrar.

Det tävlades i 16 grenar i 9 sporter. Åskådarna var omkring 10 000. Spelen avslutades den 5 februari.

affisch-fran-spelen-1924

affisch-fran-spelen-1924-2

Affischer från spelen.

eden-avlags-vid-spelen-1924

Den olympiska eden svärs.

guldmedalj

Guldmedalj