Är Gustav VI Adolf en bortglömd kung? Nja blir svaret, många svenskar var ju med då han regerade men hur många av dessa vet något om honom? Frågar man så säger folk att han var bra på att representera. Någon fyller i att han var intresserad av arkeologi, en annan att han odlade blommor. Men frågar man vad han gjorde politiskt då blir det tystare.

Gustav VI Adolf föddes 1882. Föräldrarna var kronprins Gustav, senare Gustav V och hans gemål Viktoria av Baden. Av farfadern Oskar II utnämndes han till hertig av Skåne. Det passade ju bra för skånska slottet Sofiero blev hans Gustav VI Adolfs favorit slott och han dog i Skåne 1973. Två bröder, Vilhelm och Erik hade han. Två gånger var Gustav VI Adolf gift, båda fruarna kom från Storbritannien Första frun med Margareta avled dock redan 1920 vid 38 års ålder. Med henne hade han fem barn. Andra gången blev det med Louise av Mountbatten, äktenskapet blev barnlöst. Louise blev drottning när maken besteg tronen och avled 1965. Båda äktenskapen blev lyckliga.
Värt att notera är att Gustav VI Adolfs mor kom från Tyskland där kejsardömet av Guds nåde var en levande realitet, där furstarnas personliga åsikter spelade en viktig roll. De båda fruarna kom från ett land där parlamentarism rådde och monarkens roll var konstitutionell. Drottning Viktoria ansåg att sonen var smittad av liberala åsikter och det stämmer nog. Sonen hade aldrig svårt för att samarbeta med vare sig liberaler eller socialdemokrater.

I 43 år var Gustav Adolf kronprins, under denna tid omvandlades monarkin men också samhället. Vid den stora försvarsstriden 1914 var han lojal mot fadern utåt, även om han ogillade en del av kungens, drottningens och högerns åsikter. När det demokratiska genombrottet kom uppmanade han tillsammans med fadern högern att acceptera författningsändringar som ledde till allmän och lika rösträtt.
Under andra världskriget var Gustav Adolf åter lojal mot fadern, när denne hotade med att abdikera 1941 så lät han förstå att han inte tänkte ta över. Kronprinsen var dock kritisk till en del av eftergifterna mot Tyskland. Som kronprins övertog Gustav Adolf ibland regentskapet då fadern var sjuk eller utomlands, första gången Gustav Adolf var regent var 1912. Under sin tid som kronprins främjade hertigen av Skåne såväl idrott som friluftsliv som nykterhetsrörelsen. Absolutist var han sedan en och annan bägare svingats i ungdomen. Humanistiska fonden bildades på hans initiativ.

1950 blev Gustav Adolf kung. Av alla sina företrädare på svearnas urgamla konungatron var Gustav VI Adolf den kung som utövat minst makt. Detta ska inte tolkas som ointresse. Sedan parlamentarismens och demokratins genombrott var den kungliga makten främst koncentrerad till regeringsbildning. Under Gustav VI Adolfs tid inträffade endast en regeringskris. 1957 lämnade bondeförbundet regeringen, de hade suttit med i socialdemokraten Erlanders regering men skillnader i synen om pensionsfrågan, dåtidens viktigaste inrikespolitiska fråga gjorde att bönderna under sin ledare Hedlund gick. Gustav VI Adolf förhandlade med regeringspartierna och lät Erlander sitta kvar och bilda en rent socialdemokratisk regering. Denna kris skötte Gustav VI Adolf ur parlamentarisk synvinkel korrekt, även om en och annan högerman hade hoppats på en ny statsminister. Under sin tid som regent hade Gustav VI Adolf bara två statsministrar, Erlander var regeringschef ända till 1969. Samarbetet mellan de två var utmärkt och kungen och hans statsminister blev något av folkhemmets radarpar.

Gustav VI Adolf styrde helt enligt parlamentarismens princip och stödde alltid sina ministärer. Ibland kunde det hända att någon eller några som av olika skäl ville uttrycka missnöje mot regeringen vill få kungen med sig men Gustav VI Adolf försvarade sina ministrar eller visade missnöje genom talande tystnad. Att som fadern ägna sig åt en egen politik bakom statsrådens rygg var inget sonen skulle drömma om. Gustav VI Adolf var påverkad av sina båda fruars hemland där monarken hade och ännu idag har rollen som en enade symbol som bara träder fram i kriser som exempelvis regeringskriser.
Vidare kan nämnas att Gustav VI Adolf vid sin första tid som kung begärde att regeringen skulle göra om konseljerna. Ärenden av likartad beskaffenhet sammanfördes nu under gemensamma rubriker och konseljerna gick nu lättare och snabbare. Gustav V kallades ibland för sina ”rådgivares rådgivare” och det verkar som även sonen under sina nästan 23 år på tronen ibland varit detta. Troligen har även Gustav VI Adolf påverkat någon utnämning av eller tillsättning av någon ämbetspost.
Om kungen kände till regeringens hemliga samarbete med NATO eller vad han tyckte om det vet vi ingenting.

När Haijbyskandalen uppdagades lät Gustav VI Adolf förstå att inga mer utpressningspengar skulle ges till Haijby. Kurt Haijby påstod sig haft en homosexuelle relation med Gustav V och utpressat hovet på pengar. Gustav VI Adolf fick ökad prestige för sitt uppträdande under skandalens uppdagande.

Gustav VI Adolf stora intresse var arkeologi, särskilt intresserad var han av den etruskiska kulturen, kinesiskt porslin där hans samlande gjorde honom till en expert av rang och odling av blommor, rododendron var nog favoriten i blomsterriket. Som kronprins men även som kung deltog Gustav Adolf på vittehetsakademins möten och såväl röstade som gav inlagor.

Den viktigaste insatsen Gustav VI Adolf gjorde som kung var att han räddade monarkin som statsskick. Kraven på republik var starka inom regering och riksdag. Men Gustav VI Adolfs uppträdande och genom att hålla sig till parlamentarismens principer och praxis tog han bröt udden på de största kraven. Monarkin blev kvar om än i förändrad form. Den nya grundlagen tog bort många av monarkens funktioner men Gustav VI Adolf räddade något och nu över 40 år sedan gamle kungen dog är Sverige fortfarande en monarki.

Alla positiva omdömen om den kloke, begåvade och vänlige monarken har gjort att det varit svårt att hitta kritiska omdömen. Inom ett område var Gustav VI Adolf inte alls tolerant och det var mot de prinsar inom Bernadottefamiljen som ”gifte ner sig”. Sönerna Sigvard och Carl Johan har berättat om mobbing och utstötning. Bertil fick till och med lova att inte gifta sig och först efter faderns död gifte sig Bertil med sin mångåriga sambo Lillian. Gustav VI Adolf var i synen på kungliga äktenskap mindre tolerant än sin far utan tycks i dessa fall brås på sin ståndsmässiga och ståndsmedvetna mor som inte heller hon hade något till övers med äktenskap mellan kungliga och icke furstliga.
Gustav VI Adolfs förhållande med sin bror Vilhelm var långa tider ansträngt och det verkar vara likadant med äldste sonens fru Sibylla. Äldste sonen med samma namn som fadern avled 1947 och det vållade en stor kris inom kungahuset. Gamle kungen, som han ibland kallats hade inte tyckt om Silvia.
Sedan Gustav III infört titulära hertigdömen 1772 är Gustav VI Adolf den ende kung som aldrig delat ut några. Men det fanns heller ingen att ge hertigtitel under hans tid. Gustav VI Adolf är den förste svenske monarken sedan drottning Kristina som inte är begravd i Riddarholmskyrkan. Vid kungliga begravningsplatsen vid Haga vilar han med sina två fruar. Det var Margareta som tog initiativ till begravningsplats där.
Gustav VI Adolf blev 90 år, hans valspråk var ”plikten framför allt.”

Sverige är ett fantastiskt land, och en av skälen är att alla har rätt att skaffa vapen. Nu menar vi inte gevär och knölpåkar utan heraldiska vapen. Alla svenskar har rätt att skaffa sig en vapensköld. Sedan finns det regler här som reglerar vad man får göra och inte göra.
Man får inte ta någons annans vapen och man får heller inte ta till exempel och lägga dit symboler som rangkronor och annat som man inte har rätt till. En ofrälse får inte framstå som adlig och en friherre får inte använda en greves krona.
Lite längre fram ska föreningen ta upp heraldik men tills dess håll till goda med IKF ordförandes vapen!

Enligt kristen, eller rättare sagt katolsk sed togs Jesus mor Maria upp till himlen den 15 augusti. Detta firas fortfarande i katolska länder men i Sverige fasades firandet ut på 1500-talet.
I Italien kallas dagen ferragosta. Ferragosta betyder Feriae Augusti som på svenska blir Augustus ledighet eller Augustus vila, för festen infördes av Roms förste kejsare Augustus 18 f.kr. Det fanns redan i antiken Rom två fester vid denna tid, Vinalia Rustica och Consualia. Det hörs nästan på namnen att den ena festen är en vinfest och den andra en skördefest. Men det var några dagars mellanrum och den luckan fyllde kejsaren med att instifta Ferragosta. Kejsarens popularitet ökade lika mycket som festandet utökades, alla nöjda och glada.
År 14 e.kr dog Augustus och månaden som han dog i sextillis, där ovannämnda fester firades bytte då namn till Augusti.
Vid begravningen av kejsaren menade man på att hans själ tagit upp till gudarna och han förklarades vara en gud. Så de kristna verkar ha lånat lite från denne kult då de hävdar att Maria for till himlen.

Sedan 15 augusti 1814 har Sverige haft fred. Det är en lång tid och få nationer kan visa upp en likande fredsepok. Vist har det varit nära under årens gång att Sverige kom i krig. Under Oscar I var det planer på att Sverige skulle anfalla Ryssland och Karl XV hade lovat danskarna att Sverige skulle hjälpa dm i händelse av krig men så blev inte fallet. När första världskriget utbröt var syska flottan på väg mot Gotland, men Gustav V proklamation om att Sverige skulle bli neutralt under stormaktskonflikten gjorde att de vände om.

Idag äventyras freden av att en del vill få med Sverige i NATO, trots att inget hot föreligger mot Sverige som stat.
Genom att vara neutrala i två världskrig har vi sluppit krig, så varför ändra på en politik som fungerar. Ett annat hot mot freden är att svenska trupper deltar i internationella insatsstyrkor, bland annat i Afghanistan utan att det finns någon vettig anledning. Man äventyrar svensk fred för att vissa vill få politisk prestige.

Må fredsgudinnan ännu vaka över moder Svea.

14 augusti 1814 avslutades det sista krig som Sverige deltagit i. Under det som blev den sista striden vid Kjölbergs bro stupade tre svenskar och den siste av dessa tre var Berndt Storm. Han dödades av en norsk kula.

Berndt Storm föddes den 25 april 1780 i Södra Vinningstorp och blev indelt soldat vid Bohusläns regemente, rote nr 99 i Solbergs socken.
Vi vet inte hur Berndt såg ut, men han ska varit 168 cm lång.
Då Berndt blev soldat fick han överta sin föregånares hustru. Det var vanligt att såväl knektar som präster konserverade som det kallades sina företrädares fruar.
Nu han aldrig Berndt gifta sig med sin företrädare Håkans fru Ellika Olofsdotter från Tjörn. Hon hade med sig två barn från förra äktenskapet varav den yngste bodde hos henne. Hon kallas i bevarade papper för ”tilltänkta maka”. En sak fick Berndt med sig och det var namnet Storm som även Håkan hetat. det var vanligt att indelta soldater fick överta namn.
Soldat Storm tillhörde regementets jägare och stupade som ovan nämnt 14 augusti. Då hade konventionen i Moss redan undertecknats. Troligen begravdes Storm i Norge, det land han var med och invaderade. Frid över hans minne.

I dagens historiesvaga Sverige är vissa av våra monarker fortfarande kända. Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl XII för att nämna några. I andra hand kommer folk ihåg från skoltiden Erik XIV, Kristina och Karl XIV Johan. Lite beroende var man bor kan minnet av någon regent leva kvar. Birger Jarl, Karl IX och Karl XI. Men det finns ett flertal regenter som få minns, och även om man minns dem så kanske man inte alltid kommer på när de levde eller vad de gjorde. Så nu börjar Ideella Kulturföreningen en artikelserie som heter ”Bortglömda monarker”. Först ut är en riktig doldis, nämligen Adolf Fredrik.

Historiens dom har inte varigt nådig mot denne frihetstidens monark. ”Nolla, ”toffelhjälte” och ”obetydlig” är några av namnen han fått. Idag är han nog en av de mest bortglömda kungar vi haft. Få vet något om honom och de som vet något minns bara att han dog när han åt semlor! Adolf Fredrik blev svensk tronföljare 1743. Anledningen var att Sverige efter det misslyckade anfallskriget mot Ryssland 1741-43 fick bättre fredsvillkor av tsaritsan Elisabet om man lät hennes släkting Adolf Fredrik bli svensk tronföljare. Kung Fredrik I var barnlös och tronföljdfrågan var svarslös. Svenskarna gick med på Elisabets förslag och Adolf Fredrik accepterade anbudet att bli svensk kung. Adolf Fredrik var son till Christian August, furstebiskop av Lübeck och hans gemål Albertina av Baden-Durlach. Albertina var släkt med vasafamiljen och det underlättade valet av Adolf Fredrik. Karl XII hade kan ju nämnas gett Adolf Fredrik svensk officersfullmakt när han föddes 1710. 23 juni 1744 godkände svenska ståndsriksdagen valet av Adolf Fredrik som tronföljare och än idag är 23 juni Adolfsdagen i svenska almanackan.

En tronföljare behöver ju en hustru och valet blev Lovisa Ulrika av Preussen. Lovisa Ulrika, dotter till kung Frederik Vilhelm och syster till Fredrik den store kom till Sverige om omdömet om henne har varit vacker, intelligent och härsklysten. Då bilägersceremonin hölls vid Drottningholm, själva vigseln hölls via ombud i Berlin spelades J H Romans ännu idag spelade ”Drottningholmsmusik.” Tiden fram till kung Fredrik I död var parets lyckligaste tid. Kungen var ointresserad av kultur, konst och litteratur så kronprinsparet med Lovisa Ulrika i spetsen blev centrum i svenskt kulturliv. Adolf Fredrik var överbefälhavare och gjorde en del insatser inom krigsmakten.

Vid denna tid i svensk historia hade regenten mycket inskränkt makt. I rådet som var den tidens regering var kungen ordförande och hade två röster samt utslagsröst. Den verkliga makten låg hos ständerna som styrdes av två partier, ”hattarna” och ”mössorna”. Vi ska inte gå in för mycket på dessa partier, ensak var de dock ense om och det var att kungamakten skulle vara svag. Den enda egentliga makt monarken hade var dock tillsättandet av ämbetsmän. När Adolf Fredrik blev kung hoppades han men framförallt Lovisa Ulrika att kungamakten skulle utökas. Så blev inte fallet, den nye kungen fick istället skriva under en försäkran att så skulle inte ske. Ett plåster på såren blev dock kröningen som blev den mest påkostade i svensk historia. Vidare kan nämnas att Adolf Fredrik gjorde en resa till Finland 1752, första gången sedan Gustav II Adolf som en svensk kung besökte den östra rikshalvan. Stockholms slott var nu färdigbyggt sedan gamla slottet Tre kronor brann ner 1697.

Till en början gick Adolf Fredriks tid som kung rätt bra. Lovisa Ulrika instiftade med makens godkännande Vitterhets akademin. Men problemen kom, såväl mössor som hattar vill inskränka kungens makt i utnämningsärenden. Adolf Fredrik vill i sin tur inte underteckna beslut som rådet fattat som han ogillade. Ständerna vill även bestämma vilka lärare kronprinsens skulle ha. Gamle kung Fredrik hade en namnstämpel som besparade honom besväret att underteckna brev och förordningar. Nu kom någon på att tillverka en namnstämpel och använda den då Adolf Fredrik vägrade skriva under beslut. Denna förödmjukelse ledde till att kungaparet med några anhängare i det lilla parti som kallats för hovpartiet att försöka göra en statskupp!

Men kuppen gick i stöpet och ledaren greve Erik Brahe samt några till avrättades. Tortyr hade använts på många av de inblandade men det var vanligt med ”pinliga förhör” under den period som fått namnet frihetstiden.
Kungaparet förödmjukades ännu än gång. Adolf Fredrik fick veta att han kunnat bli avsatt. Drottningen fick genomgå den värsta kritiken, för det var hon och inte maken som varit navet i intrighjulet. Adolf Fredrik var en god och snäll herre och hade nog varit nöjd med sin roll som representativ monark. Men Lovisa Ulrika var maktlysten.
Efter den misslyckade kuppen var monarkins roll i det närmaste noll. Sverige kom även i krig med drottningens hemland Preussen. Kriget gick dåligt och nu kom lite upprättelse, man bad Lovisa Ulrika att skriva brev till sin bror kungen av Preussen och be om fredsförhandlingar.

I december 1768 spelade Adolf Fredrik åter en roll i svensk politik. Nu styrde mössorna men kravet på att en riksdag skulle inkallas hördes allt mer. Mössorna vägrade för de misstänkte att hattarna då skulle ta över. Hattarna lät förstå att de kunde tänka sig en ökning av kungens makt om Adolf Fredrik hjälpte till. Adolf Fredrik nu med sonen Gustav, senare Gustav III meddelade rådet att om riksdag inte inkallades skulle han nedlägga regeringen. Med andra ord, han skulle abdikera. Förgäves försökte mössorna använda namnstämpeln men ämbetsverken som främst bestod av hattar vägrade nu godkänna den. Efter sex dagars kungastrejk gav mössorna med sig. Hattarna hade lovat utvidgning av kungamakten men så blev det inte. Adolf Fredrik vann dock prestige och sen var det inte tal längre om någon namnstämpel. Apanaget ska höjts en smula och det är alltid något.

Adolf Fredriks betydelse som kung är i svensk historia liten, han hade mer inflytande över politiken som tronarvinge än som regent. Adolf Fredrik har i äldre svensk litteratur ofta anklagats för att han hellre satt och svarvade snusdosor än regerade. Men han hade inte så mycket inflytande på politiken, ibland var den rent av obefintlig. Förutom att svarva, som var ett populärt tidsfördriv i högre ståndskretsar vid den här tiden var han intresserad av astrologi, matematik och ska även komponerat lite musik. Kungaparet stödde naturforskning och naturaliersamlingarna på de kungliga slotten är till en del Adolf Fredriks förtjänst. Adolf Fredrik lät adla en Carl Linnaeus till Carl von Linné. Adolf Fredrik försökte sätta sig in i svenska förhållanden och blev aldrig en rysk marionett som Elisabet en gång i tiden hoppats på.
Det roligaste minne från Adolf Fredriks tid är Kina slott som ligger vid Drottningholm. Slottet är en present till drottningen.

I det privata livet var Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika lyckliga och de fick fyra barn. Gustav III och Karl XIII är de mest kända.
1771 avled Adolf Fredrik efter att ätit en måltid som avslutats med hetvägg. Denna efterrätt är en föregångare till dagens semla. Denna måltid är vid sidan av Erik XIV ärtsoppa den mest kända i svensk historia. Begravning skedde i Riddarholmskyrkan.
Folk i allmänhet sörjde Adolf Fredrik som fick hedersnamnen ”den milde” och ”den gode”. Han skrev sig Adolph Friedrich och inte Adolf Fredrik, men kunganamn och stavning är ett eget kapitel. Adolf Fredrik är den ende svenske kung sedan Erik XIV dagar som inte fått något regentnummer!
Men valspråk hade han, ”Salus publica salus mea” eller på svenska, ”statens välfärd, min välfärd!”

Mynt från Adolf Fredriks tid.

Den förhatliga namnstämpeln.

Den stora skogsbranden i Västmanland är en fruktansvärd katastrof. Ideella Kulturföreningen uppmanar därför sina medlemmar och anhängare att stödja eldens bekämpande ekonomiskt. Civilförsvarsförbundet har öppnat konton för de som vill bidra med donationer.
Skänk pengar till pg 90 02 87-4 eller bg 900-2874 och märkt inbetalningen med ”skogsbranden”.
För mer information, gå in på civilförsvarsförbundets hemsida: http://www.civil.se

IKF samlade till möte i Arboga 8/8. Där pågår medeltidsdagar och det ät tredje gången föreningen besöker denna tillställning.
Arboga är en vacker stad med medeltida nor så det passar ju bra med medeltidsdagar. Visst kan medeltidsmarkander bli lite uttjatade men den gamla stadskärnan i Arboga ser verkligen till att skapa den rätta atmosfären. Fyra deltagare blev det i år.
Marknaden besöktes, Engelbrekts statyn betittades och de minsta hamburgarna i Sverige åts.
En i gruppen som kom tidigare än de andra passade på att besöka Bryggerimuseet och vara på en föreläsning som handlade om Sankt Göran och draken som hölls av professor Svanberg.
På det hela en trevlig dag i den stad som efter huvudstaden besöks mest.

För de som är intresserade av medeltidsdagarna i Arboga: http://www.arbogamedeltid.se

Onsdagen sjätte augusti tog två herrar från föreningen och gjorde en liten kort tur i Skövde kommun. En skeppssättning och en gravhög besöktes.
Skeppsättningen, vanligen kallad Askeberga skeppsättning är en av landets största. Den är ca 55 m lång och ca 18 m bred. Den består av 24 resta stenar. Ett annat namn på fornminnet är Ranes stenar.

Bara några km därifrån ligger Ranes hög vid Flistad kyrka. Högen kallas ibland ”Kung Ranes hög” och ligger idag inne på kyrkogården med kyrkan bara några meter bredvid. De kristna gjorde ofta så att de byggde sina helgedomar där hedningarna redan hade sina för att på så vis tvinga folk att söka sig till deras kyrkor.

Enligt en sägen, troligen från Bohuslän ska kung Rane varit på väg att gifta sig med en drottning vid namn Hud. Men han ångrade sig och Hud lät då bränna Ranes kungsgård. Rane blev arg, samlade en här och förföljde drottningen och hennes mannar och han själv ska ha dödat drottningen.
Denna sägen påminner lite om den som berättas om Sigrid Storråda och Olov Trygvesson. Hon var hedning och sveadrottning, han norsk kung och kristen. De planerade att gifta sig men Olov kunde inte med att hans tilltänkta var hedning. Efter att ha slått till henne lämnade hon honom och ska medverkat till att Olov strax efter stupade vid det välkända sjöslaget vid Svolder.
Både berättelserna kan ju tänkas ha ett gemensamt ursprung?

Fredagen 25:e juli gjordes den årliga kulturresan till kungliga huvudstaden. Tre medlemmar möttes upp vid T-centralen och påbörjade den soliga vandringen mot Gamla stan. Först på schemat stod Riddarholmskyrkan men då vi passerade Riddarhuset ett stenkast därifrån och fann att de precis hade öppnat sin begränsade timma (11:30-12:30) så klev vi in i adelns gamla högborg. Förutom arkitekturen i sig från denna drygt 400 år gamla byggnad visas alla adelsvapen hängandes på väggarna i nummerordning (över 2000 st). Sist ut ses Sven Hedins vapen då han adlades 1902, därefter upphörde seden och privilegiet.

Vår ordföranden fann med guides hjälp en för honom lokal gammal adelsmans vapen med musköt. Utställning av ostindiskt porslin samt en särskild del om dokument från Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna samt målningar sågs även det.

Därefter steg vi backen upp till Riddarholmskyrkan och till många stora kungligheters sista vila. Gravarna av bl.a. Magnus Ladulås (från vars tid kyrkan härstammar), Karl Knutsson Bonde och Karl XII. Fram till Gustav V vilar under samma tak. Mycket historia ryms där.

Butiken Handfaste, även den i Gamla stan tittade vi in i och köpte en och annan hednisk souvenir. Tyvärr hade de medeltida krogarna inte öppnat för kvällen så något mjöd blev det inte inför nästa mål.

Efter en promenad i fortsatt starkt solsken, med lite förfriskningar och glass längs vägen, så tog vi oss till Djurgården och Vasamuseet! Här tillbringades längre tid och en guidad liten tur på några av de 4 våningarna gav oss mer historia och kuriosa från skeppets kortlivade tid, liksom om förlisningen, Gustav II Adolf och konflikten med Polen, sedan bärgningen och restaureringen (i dagsläget forskas och prövas olika pigment för att finna de ursprungliga färgerna skeppets detaljer målats i). Runt skeppet finns mycket informativt och pedagogiskt material för alla fascinerade åldrar & på olika språk (mången utländsk turist fann sig fram till Regalskeppet Vasa).

Avslutningen blev en kall ale från Nynäshamns ångbryggeri på uteserveringen vid Spritmuseum (givetvis tog sig herr ordföranden vetgirigt även in där) på Djurgården i högsommaren. En lång, varm och trevlig dag i delar av vår svenska historias kvarvarande kulturskatter.

Från Riddarhuset med delar av samlingen adelsvapen

Karl XII:s grav

Skål för sommaren

Text och bild av S.