Varför den gnostiske hedningen måste besitta såväl visdom som kunskap

Varför den gnostiske hedningen måste besitta såväl visdom som kunskap

Den gnostiska tron är inte en platt naturreligion där gudarna endast är personifieringar av naturens makter och mänskliga egenskaper. Ej heller är den gnostiska tron en universell frälsningslära där alla måste tro och därmed tvingas att tro. Både naturreligionen och den universella frälsningstron är platta till sitt innehåll. Man kan lika dem vid en målning. Hur vackert det än är på den ena sidan, finns det en baksida. Det gnostiska kan liknas vid en staty eller rentav en byggnad. Statyn är tredimensionell och den kan beskådas från olika håll och i olika perspektiv. Byggnaden är än mer mångfacetterad. Inomhus, utomhus ovanifrån, underifrån, ja perspektivet är oändligt.

Gnostikern arbetar mycket med liknelser, metaforer och symboler. Någon bokstavstro är det inte, ej heller är den dogmatiskt. Men den kräver mycket av den troende. För att förstå liknelser, metaforer och symboler måste man vara intelligent och kunna besitta såväl som tillgodogöra sig visdom. Kunskap är ett måste, ja kunskap är kanske viktigare än visdom, för den sista kommer ur kunskap. För att kunna förstå det gnostiska måste man helt enkelt vara allmänbildad. Man måste ha kunskap om det mesta, men framförallt inom historia, konst, litteratur och musik. Fördel är det om man behärskar någon eller några av de sköna konsterna.

Asatro är i månt och mycket en poesireligion. Alla dikterna och sångerna i den äldre, den poetiska eddan är på vers. Klarar man inte av att läsa vers och förstå något därav, ja då blir det svårt att få ut något av det budskap som finns i dikterna. I alla tider har konst, musik och skådespeleri varit del av religionen. I det gamla Grekland var just teater från början en del av den hellenistiska religionen.

Kunskap är makt och det är därför Oden ger sig ut på eviga resor i världsalltet, i den hedniska världen är inte allt skapat från början där ingenting nytt sker och allt redan finns där från början. Världen är inte, den skapas och den byggs ut hela tiden. Ny kunskap måste till för att komplettera den gamla. Gnostikern får genom visdom och kunskap också makt, makt att utveckla sina andliga förmågor och utveckla sitt liv och därmed ge mening åt sitt liv.

Kuba under första världskriget

Kuba under första världskriget

Kuba förblev neutralt under de första krigsåren, men hade starka band till USA. President i Kuba sedan 1913 var Mario García Menocal. Det fanns grupper i Kuba som var missnöjda med Menocal och en av förklaring till varför Kuba gick med i kriget var just för att presidenten ville få mer stöd hos den mäktige grannen. Dagen efter att USA förklarat krig mot Tyskland gjorde Kuba detsamma. Senare under året förklarade Kuba även krig mot Österrike-Ungern. Tyskar och medborgare från Dubbelmonarkin som befanns sig i Kuba arresterades. Fartyg som tillhörde dessa länder och som befann sig i kubanska hamnar beslagtogs och dessa skepp sändes vidare till USA. USA tilläts anlägga militärbaser på ön. Det fanns planer på att sända trupper till Europa, men det blev ingenting av detta, mest på grund av att striderna upphörde i november 1918.

Ett fältsjukhus med omkring hundra läkare och sköterskor sändes till Frankrike. Det beslutades efter ett förslag av en senator att 33 kubaner skulle utbildas i USA till piloter och mekaniker. Ledaren för kubanerna var kapten Francisco Terry Sanchez. Några av dessa piloter anlände sedan till västfronten, däribland Sanchez. Löjtnant Santiago Campuzano fick fransk tapperhetsmedalj.

Helt undvek inte Kuba krigets fasor. 27 oktober 1918 gick ett kubanskt fartyg Chaparra med ett tonnage 1510 ton på en tysk mina utlagd av en ubåt. Sex personer omkom. Kubas viktigaste insats under kriget var dock att man var en viktig producent av råsocker.

Presidenten som förklarade Tyskland krig i april 1917 Mario García Menocal.

Nyheten att Kuba förklarat krig proklamerades i landets tidningar.

Fartyget Chappara som förliste efter att stött på en tysk mina.

Hundra år sedan freden i Brest-Litovsk

Hundra år sedan freden i Brest-Litovsk

Freden i Brest-Litovsk var det fredsavtal som undertecknades 3 mars, 1918 i staden Brest i dagens Vitryssland mellan den nybildade Sovjetrepubliken under Lenin och centralmakterna, Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket. Freden ledde till att Ryssland som nu hade en kommunistisk regering drog sig ur kriget men också att Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ukraina som varit del av tsarväldet nu var självständiga stater. För Finlands del betydde det att ryssarna slutade ge stöd till den röda sidan i det pågående inbördeskriget medan de vita i sin tur fortsatte få hjälp från tyskarna, vilket ledde till att de vita segrade. Osmanerna fick en del landområden i Kaukasus.

Ententen fortsatte dock stöda de vita i de inbördeskrig som brutit ut i Ryssland. Lenin och hans anhängare kunde nu ägna all sin tid till att bekämpa sina fiender inom Ryssland medan centralmakterna kunde lösgöra miljontals soldater som kunde sättas in på västfronten, samt ta del av ett stort skadestånd som ryssarna lovade att betala. Förhandlingar hade inletts 22 december året innan. Tysklands representant var utrikesminister Richard von Kühlmann, dubbelmonarkin företräddes av Ottokar Czernin, Justice Popoff var Bulgariens förhandlare och Osmanska riket företräddes av Mehmed Talaat. Ryssarnas främste förhandlare var Leo Trotskij.

Freden undertecknas 3 mars 1918. Ryssar till höger och deras fiender till vänster.

Symbolisk likhet mellan Mars och Tyr

Symbolen för mars är ett tecken som består av ett stiliserat spjut och sköld, två symboler värdiga krigets gud. Tyrs symbol är runa tiwaz, t-runan. Runan är lik ett spjut den med. Om man jämför med bilden ovan så ser man en tydlig likhet. Redan i antiken associerade man både Mars och Tyr med varandra. Mars Thingsus är en gud som åberopades hos de romerska legionärerna under senantiken då många germaner stred för Rom. Officerarna trodde på Mars och det germanska manskapet Tyr här latiniserad till Thingsus. Den romerska och germanska religionen har stora likheter. Alla indoeuropeiska religioner uppvisar likheter. Se de andra hedniska religionerna som syskonreligioner. Hell Mars och Tyr! Hell alla hedniska gudamakter!

Kalevaladagen, den finska kulturens dag

 Kalevaladagen, den finska kulturens dag

Den finska kulturens dag, även kallad Kalevaladagen, firas årligen den 28 februari. Dagen har fått sitt namn efter Finlands nationalepos Kalevala som sammanställdes av Elias Lönnrot. Dagen är en stor händelse i Finland och Kalevala är en symbol för nationaliteten, det egna språket och kulturen som sedermera blev grunden till den finska identiteten. Under denna tid var Finland inte självständigt utan en ett storfurstendöme i det ryska väldet.

Sampos försvarare

Akseli Gallen-Kallela: Sampos försvarare, 1896.

Kalevaladagens firande började under 1800-talet i de akademiska kretsarna och den första allmänna Kalevalafesten anordnades år 1885 av Finska litteratursällskapet till bokens 50-årsdags ära, boken utkom 28 februari 1835. En anledning till att dagen blivit så stor är att Elias Lönnrot haft störst betydelse för det finska skriftspråkets utveckling näst efter Mikael Agricola som ofta kallas det finska skriftspråkets fader. På finska kallas dagen för Kalevalan päivä.

Poem: Valhalla

Valhalla

A silent warrior stood alone
Waiting for what the night would show.
Glory of battle was fire in his head,
Love and sadness lived in his bed.
This lonesome warrior, none would know…
His death in battle, a glorious feat
And into Valhalla, he sits ´fore high seat.
Odin, and Thor, and Tyr too
Would sing with him until the night´s through.
And then into battle again he would go,
This lonesome warrior none would know.

(Andrea (Knicole) Seacris)

En insändare i Gotlands Tidningar: Vad är egentligen demokrati?

En insändare i Gotlands Tidningar: Vad är egentligen demokrati?

Nordiska motståndsrörelsens deltagande vid den så kallade Almedalsveckan ger fortfarande eko i samhällsdebatten på Gotland. Kritiken har varit att Nordiska motståndsrörelsen är emot demokratin och att det varit outtalat att man bekänner sig till denna ideologi. Men vad är då demokrati?

Sverige anses vara en demokrati, men det är Nordkorea också, ja makthavarna i båda länderna säger sig vara demokrater. Det finns egentligen bara tre länder som inte bekänner sig till demokratin. Vatikanstaten, Saudiarabien och Brunei. De två förstnämnda är teokratier och den sistnämnda en traditionell monarki styrd av en furste som är enväldig.. Det parti som skriker mest om demokrati i Sverige idag är Sverigedemokraterna. De har i partinamnet ordet demokrati med. Kritikerna anser dock att de är si och så med demokratin i detta parti, samtidigt som Nordiska motståndsrörelsens anhängare tycker att det är för mycket demokrati hos Åkesson och co.

Alla, eller nästan alla kallar sig för demokrater. Gott så. Men då mister ju ordet mening. Begreppet blir otydligt och oklart. Trump i USA och Putin i Ryssland anses inte alltid vara demokrater om man får tro svensk media. I Schweiz har man direktdemokrati, man tar och folkomröstar om princip allt. I Sverige anse det odemokratiskt att rösta om flyktingmottagning och homosexuellas rättigheter. Man anser att alplandets form av demokrati är nästan, odemokratiskt.

I den demokrati som finns i Sverige pratar man ofta om alls lika värde, räknar man i vikt eller volym? Däremot så ökar klasskillnaderna. En del anser att demokrati bara är att rösta i val, ett annat ord för parlamentarism. Andra anser att demokratin är en slags religion som ska frälsa mänskligheten genom att förkunna att alla människor har lika mycket värde samt att ta bort det som åtskiljer folken åt, dessa demokrater ser mångkulturen som ett sätt att bygga upp ett globalt fredsrike utan nationalstater och förfasas över att det finns folk, nationalstater och annat som skiljer oss åt. De mest fanatiska av dessa förnekar att det finns kön!

I Aten under antiken uppkom demokratin. Bara män födda i staden namngiven efter vishetens gudinna fick rösta. Inga kvinnor, utlänningar eller slavar fick denna rättighet. Inget land i dag styrs enligt denna ursprungsmodell.

Så för att knyta ihop säcken, vad är egentligen demokrati?

Henrik Andersson

Artikel publicerades på Hela Gotlands hemsida 2018-02-25. http://helagotland.se

Sjufalt tack!

Sjufalt tack sänder vi till Ull och Skade. Sju guldmedaljer tog Sverige i OS 2018 vt. Ull är idrottens gud och Skade är vinterns gudinna så dessa makter hedrar vi. Hell Ull! Hell Skade!

Tack Ull!

Tack Skade!