Är Saga Mimers hustru?

Om Mimer nämns det att han har sju söner. Men det nämns ingenstans vad hans maka heter. Viktor Rydberg framlade som teori i sitt lärda men också något bångstyriga verk Fädrens gudasaga att hennes namn är Sinmara. Men Sinmara är en jättinna och hon nämns aldrig som någon av asarnas maka. Mimer räknas till asarna men är också en jätte. Sinmaras namn består av ordet mara, ett kvinnligt väsen som plågar sovande män.

Många av gudamakterna lever i par. Många av paren delar i princip samma funktion i världsalltet. Asynjan Sol har maken Glen för ett exempel. Njärd eller Nerthus är en fruktbarhetsgudinna som är i relation med Njord. Inte helt orimligt att Mimer och hans maka gör det samma.

När det gäller gudinnor i den nordiska religionen så finns det ett stort antal, ja de flesta makterna är feminina. Men de förklaras allt som oftast vara olika skepnader och uppenbarelser av ”den stora gudinnan”. Gudarna ses däremot nästan alltid som individuella makter. Ingen påstår att Oden och Frej är samma gud i olika skepnader eller att Tor är en annan aspekt av Balder.

I eddorna nämns asynjan Saga. Hon nämns på några ställen men verkar inte utöva någon större roll. Hon nämns i sången om Grimner, sjunde versen:

Sökkvabäck heter den fjärde
svala böljor där
brusar kring boplatsen.
Oden och Saga där
dricker var dag
glada ur skålar av guld.

I namntulan som tar upp 27 asynjors namn är hon nummer 21, lågt placerad men hon nämns i yngre eddan direkt efter Frigg som nämns först. Många lärda har menat på att Saga är ett annat namn på Frigg. Sökkvabäck är Sagas boning och liksom Friggs Fensalarna är den belägen vid vatten. Oden dricker dagligen av det vatten Saga bjuder på och hans verkar lyssna på henens råd. Samme gud har druckit ur Mimers brunn. Sagas namn betyder berättelse men kan också tolkas som sierska. Frigg kan också se in i framtiden med delar sällan med sig av det hon ser. Sökkvabäck har tolkats som den sjukna bäcken, alltså en bäck som inte syns detta påminner om en brunn. Utan att övertolka man säga att Mimers brunn ger kunskap, medan Sagas brunn ger förmåga att se in i framtiden, eller att kunna tolka och använda kunskap. Mimer är kunskap, Saga är sierskan medan Oden är vishet. Vishet får man dock genom att förvärva sig kunskap och vilket människor sällan kan se in i det kommande.

Både Mimer och Saga fyller väldigt likartade funktioner och kompletterar varandra. Det är nog inte alls fel att påstå att Saga är Mimers maka och mor till hans barn.

Om asatro är en etnisk religion som bara är öppen för och tillåter människor med sina etniska rötter i Europa, betyder då det att endast vita människor hamnar i Hel?

Skillnad mellan Tyr och Oden

Ibland stöter man på argument som hävdar att Tyr är en äldre gud än Oden samt att sistnämnde gud undanträngt tron på Tyr. Detta ska skett ungefär vid folkvandringstiden. Främsta argumentet är att namnet Tyr uttyds som gud och att då Tyr eller rättare Tiwaz är namnet på överguden. Man ska också komma ihåg att Tyrs dag, tisdagen nämns före Odens, onsdagen. Men kan det verkligen vara så att kulten av Oden trängde ut dyrkan av Tyr i så stor utsträckning?

Tyr spelar i eddorna ingen större roll. Förutom vid bindandet av Fenrir. Men man ska också komma ihåg att guden Ull också han en känd gud spelar en än mindre roll. Ull om man räknar till alla ortsnamn med namnet Ull i sig har varit en mycket känd gud. Bara för att de i eddan inte spelar stor roll behöver det inte betyda att de varit ganska okända samt spelat en mindre roll. Guden Frej spelar heller ingen stor roll i eddorna, men han var i det hedniska Uppsala en viktig kultgud och kungarna där hävdade att han var deras anfader. Tyr har förvisso en far son heter Hymer, men troligen är denne Hymer en slags fosterfar på samma sätt som Vigner och Lora är Tors. Tyr gör heller ingenting för att hämnas Hymers död, vilket han rimligen borde ha gjort om Hymer varit den riktige fadern.

Tyrs funktion är främst två, krig och rättsordning. Tyr är tingets gud. Oden har än mer funktioner, vishetsgud, dödsgud, poesigud, vädergud, ja listan kan bli lång. Men krig och rättskipning har alltid varit inom de styrandes sfär. Tyr har troligen haft en viktig men också något begränsad funktion i det forntida samhället. Många gudar och gudinnor har flera funktioner men också några som är de huvudsakliga. Freja är främst kärleksgudinna även om hon har uppgift att ta hand om folk som stupar på slagfältet.

Namnet Tyr betyder gud men namnen Frej och Freja betyder herre och fru. Måhända är vare sig Tyr, Frej eller Freja egentliga egennamn, men det gör dem vare sig större eller ringare.

Som troende hedningar kan vi nog lugnt fortsätta tro att Tyr är Odens son. Oden är äldre än Tyr.

Jag är motståndare till EU. Det finns inte på kartan att jag ska rösta på ett parti som är välvilligt inställd till EU. Men nu har alla riksdagspartierna börjat acceptera och rentav börjat gilla eländet. Märkligt och beklagligt då britterna håller på att lämna. Men ska jag rösta på ett politiskt parti i framtiden så måste det vara ett parti som vill lämna EU samt ännu hellre verka för att EU läggs ner. Så vilka partier finns det att välja på? Vill ni inte att jag ska rösta i framtiden längre?

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Lerums Tidnings hemsida 2019-05-14

http://lerumstidning.se

http://asatruartblog.wordpress.com

Om du ärade läsare tillverkar hantverk, målningar eller poesi inspirerad av den förkristna religionen och är troende hedning så kan du få publicera dina alster på Ideell Kulturkamp. Är ni intresserade så hör av er via kommentarsfältet eller via e-post ideellkulturkamp@hotmail.se

Brage gillar konst!

Om ni ärade läsare av Ideell Kulturkamp hamnar i en situation där det diskuteras om ni eller era barn ska ha skolavslutning i en kristen lokal eller inte så säg nej.

Vi förväntar oss att läsarna av Ideell Kulturkamp är hedningar som ogillar Vite Krist samt alla former av kristendom. Gör ni inte det så behöver ni inte läsa Ideell Kulturkamp…

Vi förväntar oss dock att alla hedningar i Sverige gör vad de kan att förminska och förringa kristendomens inflytande i Sverige samt förstås även judendomen och islams inflytande och chans att påverka.

Debatten om skolavslutningar i kyrkan samt vilka eventuella kristna sånger som ska sjungas är på sätt och vis den ”sista striden” för svenska kyrkan. De mister allt fler och fler anhängare, över 18 000 personer har i år slutat vara med i detta samfund. All färre ville gifta sig i kyrkan, allt färre vill döpa sina barn och allt färre väljer kristen begravning. Men skolavslutningen är fortfarande kvar. För många främst då barnen är skolavslutningen denne enda gången de är i kyrkan och det borde vi asatroende ändra på.

Se till att skolavslutningen inte är i kyrkan, spika upp Jesus en gång för alla!

7 290 svenska medborgare lämnade av fri vilja svenska kyrkan i april 2019 ayps.

2018 kom boken Mutant, minnen från den förbjudna zonen. Författarna till denna stora och tunga, omkring 2 kg bok är Orvar Säfström och Jimmy Wilhelmsson. Boken vad handlar den om? Jo det är en bok om ett av 1980 och början av 1990-talets stora succéer, nämligen om rollspelet Mutan och dess historia. Det är berättelsen om hur spelet muterar sig, (ja jag kunde inte låta bli) från ett rollspel med spelformulär och tärningar i olika former till en kanske inte helt lyckad film 2008 för att sedan åter bli ett rollspel för att sedan ytterligare bli både noveller och dataspel.

Mutant var eller är kanske ska man säga ett spel som skulle utspelas i Skandinavien efter den stora katastrofen. Detta gjorde spelen lite annorlunda då de flesta filmer/böcker/rollspel om tiden efter den stora katastrofen utspelas i andra länder. Med lite god vilja kunde man i princip förlägga spelet till sin egen hemstad eller var man nu bodde.

Men ska man recensera en bok om rollspel kanske man själv borde skriva något om sin egna eventuella relation till spelet. Första gången undertecknad såg spelet med den numera klassiska framsidan med mannen som är omgiven av några ”grottmänniskor med en slags radar som skjuter/fångar in ljusblixtar förstod jag inte vad det var. Några år senare började jag spela drakar och demoner och sedan blev det mutant. Till skillnad från många andra så köpte de som jag spelade med sällan färdiga äventyr utan vi hittade på egna. Jag fick i julklapp Mutant 2 men det blev ingen hit hos undertecknad. I boken så tas faktisk detta upp och den beskrivs som för plottrig. Sedan kom 1989 det som brukar kallas för nya mutant. Efter en viss besvikelse började undertecknad spela detta men det blev sällan med samma entusiasm som tidigare. Måhända var det lite för mycket cyberpunk och stora städer. Sedan lades spelandet ner några år senare. Efter nya mutant har er recensent ingen erfarenhet eller minne av det som senare kom. Råkade dock besöka en butik som sålde rollspel och tidningar och såg att de börjat med mutant rymd som senare blev Mutant Chronicles. Tyckte det var en bedrövlig utveckling när spelet bara handlade om allt utom Mutant. Rymden, odöda och massa annat i oskön förening. En annat personligt minne är att den enda illustratör jag gillade var Nils Gulliksson. De andra oavsett vad det var för rollspel föll aldrig i min smak.

Boken innehåller såväl nördvarning som nostalgivarning.  Har man ingen erfarenhet av rollspel så är boken nog ganska obegriplig. För de som var unga och rollspelande kan det kanske vara av intresse att veta hur och varför visa spel och produkter tillverkades, man får också svar på frågan vara så många omslag till spel och äventyr ofta hade en illustration som inte helt överensstämde med innehållet. Omslaget till Brännpunkt Hindenburg föreställer inte ett muterat kattdjur av manligt kön utan, jade får ni läsa själva…

Vidare en del interna konflikter mellan redaktionen och ateljén. Att en av grundarna och skaparna av spelet mutant som väl mest spelades av pojkar var en kvinna kanske inte alla känner till? Att det fanns en tanke med att spelen skulle förnyas vart tredje år avslöjas i boken. Företaget Äventyrsspel var vilket kanske inte alla barn och tonåringar tänkte på ett företag som drevs av vinstsyfte. Det var inte bara glada rollspelare som hade det som hobby som låg bakom Mutant och de andra rollspelen. Ingen gråter väl över det, men det var ingenting man tänkte på heller då det begav sig.

Världen efter domedagen avspeglar den tid man lever i. Mutant och Mutant 2 utspelar sig efter den ”stora katastrofen”. När dessa spel tillverkades var det fortfarande kallt krig mellan väst och öst. Men det stora kärnvapenkriget kom aldrig. Nya Mutants cyberpunksvärld kom till 1989 när det kalla kriget var slut. Men då hade miljöhot kommit istället och den nya tekniken som kommit sågs både med bra och mindre bra förväntningar. Allt fler hushåll hade dator 1989.

Ska man klaga och gnälla något så kan man önska att det varit med en biografi över de personer som låg bakom spelen. Många av de som var med att ta fram spelen intervjuas i boken men en kort biografi över dem skulle inte skada. Många av dem skrev förvisso i tidningen Sinkadus men det var aldrig någon förklaring förutom namnen vilka de var. De var lite halvt osynliga de som såg till att vi ungdomar muterade oss med tärning.

Boken får en femma i betyg, inte den starkaste femma men ändå en femma.

Henrik Andersson

Titel: Mutant. Minnen från den förbjudna zonen

Författare: Orvar Säfström & Jimmy Wilhelmsson

Utgivnings år: 2018

Förlag: Fandrake AB

ISBN: 9789198456714