Pengar och allsmäktiga gudar

Pengar och allsmäktiga gudar

Något som såväl synagogans, kyrkans och moskéernas män genom historien gillat är att driva in pengar. I Sverige skulle prästen ha sitt tionde och än idag betalar medlemmar i svenska kyrkan skatt till sitt samfund.

Judendomen, kristendomen och islams gudar som enligt vissa skrönor sägs vara samme gud ska vara allsmäktig. Men måste en allsmäktig gud ha pengar? En allsmäktig gud borde rimligtvis ha en god ekonomi. Men så är inte fallet. Skatter, avgifter och gåvor krävs för att den allsmäktige ska kunna driva sin verksamhet.

Svenska folket har börjat förstå detta och allt fler lämnar kyrkan. Rätt så, en allsmäktig gud ska inte behöva ta folks surt förvärvade pengar. En allsmäktig gud borde istället kunna ge av sitt välstånd.

De präster som suckar att de inte får in pengar kan ju pröva med att be. Eller tar gud avgift för att höra bön?

 

Om Allah är allsmäktig

Om Allah är allsmäktig

Om Allah är allsmäktig, varför anlitar han då alltid en massa drängar och en och annan piga för att utföra sina beslut? Ja en allsmäktig gud borde väl kunna ta och döda personer som misshagar honom utan hjälp? Och varför är alla muslimska terrorister som knegar för Allah så fula. En allsmäktig gud borde väl åtminstone kunna fixa fram lakejer med lite still och hyfs.

Eller är det så att denne Allah inte är allsmäktig, ja Allah kanske inte ens finns? Sistnämnda alternativ låter mer än troliga. Ju mer Allahs hantlangare bombar och dödar i islam namn desto mer bevisar de att Allah inte är allsmäktig! En allmäktig gud behöver inte människor för att utföra sin vilja!

Se det med ett leende, polkagrisens dag

Se det med ett leende, polkagrisens dag

20 april är en viktig dag i världshistorien. Napoleon III föds denna dag 1808, Adolf Hitler föds något senare 1889. Denna dag 1907 börjar den första majblomman säljas och 1998 upplöses terrorgruppen Röda armé fraktionen. Men det vi ska berätta om är att 20 april är polkagrisens dag!

Pepparmynta, mentha xpiperita är en ört som används i mat och medicin. Bladen pressas och man utvinner pepparmint. Denna olja är den viktigaste ingrediensen i polkagrisen som även innehåller socker, glukos, ättika och vatten. När polkagrisen stelnat blir den vit. Klassik polkagris är rödrandig och det bero på att det röda är färgad polagrissmet. Modernare former av polkagris innehåller färgad smet med andra smaknyanser som exempelvis viol och citron.

Godis med peppamynt finns i flera länder och har nog ursprungligen använts i medicinskt syfte. Pepparmynta används än idag i halstabletter. Polagrisen får nog ända sägas vara en svensk uppfinning. Amalia hette en flicka som föddes 1824. Föräldrarna var Jonas Lundström och Katarina Andersdotter som bodde i Jönköping. 1835 förlorade Amalia sina föräldrar och fem syskon i den stora koleraepidemin som drabbade Sverige men också stora delar av Europa. Amalia arbetade som piga och var anställd hos en lantmätare i Jönköping, denne flyttade till Gränna och där träffade Amalia en skräddare vid namn Anders Eriksson. Anders och Amalia gifte sig och de fick en dotter. Anders dog dessvärre fyra dagar efter dottern som fick namnet idas födelse en annan dotter föddes samtidigt men hon överlevde inte. Som änka med nyfött barn hade Amalia det inte lätt. Hon skrev till staden Grännas magistart och bad att få börja som hon själv skrev sälja ”finare bakverk och den så kallade polkagrisen”. Stadens styrande godkänd detta och Amalia blev vad man nu kallar egen företagare. Polkagrisen gjordes först vid helger och högtider men blev populära och snart var det mest polkagris som fru Eriksson tillverkade, dotter hjälpte till. Kronprinsen besökte Amalia Eriksson på en resa 1915. 1923 avled Amalia Eriksson vid en ålder av 99 år. Godis kan vara nyttigt ibland!

Polagrisen blev snart en symbol för Gränna och den gryende turismen hjälpte till att sprida den överlandet, för vad skulle inte gästerna ta med sig om inte en polkagris? Den som idag besöker den lilla staden ser att det kokas överallt!

Namnet polagris har de lärde tvistat om. Den vanligaste förklaringen tycks vara att dansen polka var populär i mitten av 1800-talet. Gris var vanligen ett namn på godis i största allmänhet. Men är det inte mer troligt att namnet kommer av att snasket är rött och vitt vilket är detsamma som Polens flagga?

Polen upphörde existera som stat då Ryssland. Österrike och Preussen delade landet mellan sig. 1830 utbröt i den ryska delen av Polen ett uppror som slog ner året därpå. Många svenskar sympatiserade med polackerna och allt som var polskt var populärt, bland annat började man som sympatiyttring dansa polka, den polka dansen. Polska hade dansat några generationer tidigare. Godtar man denna teori så är polkagrisen en sentida sympatiyttring för ett land som upphört att existera.

Men varför är då polkagrisens dag den 20 april? Jo namnet i almanackan denna dag är Amalia. Lite ironiskt är ju att den första kvinnliga tandläkaren hette Amalia hon med. Amalia Assur l803-1889 hette hon.

 

 Polkagris finns i olika utföranden.

Amalia Eriksson

Svenska skådespelare del XIII: Adolf Jahr

Svenska skådespelare del XIII: Adolf Jahr

19 april 1964 avled Adolf Jahr. Jahr som föddes 1893 den 24 juni blev sjuttio år och kunde vid slutet av sitt liv se tillbaka på en märklig, men också framgångsrik karriär. Skådespelarbanan började vid en nyårsrevy 1916 i Östersund, Jahr var uppväxt i Jämtland ska kanske tilläggas. Åren efter första världskriget var vår skådespelare engagerad i norska Trondheim som kabarésångare. Studier i sång bedrevs en tid först i Finland sedan i Wien och Berlin. Efter hemkomsten till fäderneslandet kom genombrottet i Göteborg i operetten ”Czardasfurstinnan”. Året därpå då Jahr var verksam i Malmö mötte han Edvard Persson som med åren skulle bli än mera känd än Jahr. Men än så länge hade de en lång väg att gå innan berömmelsen kom. De två slog sig ihop som ”Kvick och Blixten” och spelade komedi. Det var Jahr som var Blixten. De började sedan vid filmen. 1930 återkom Jahr till Stockholm. Teatern och operetterna, cirka 150 roller totalt fortsatte men med ljudfilmen kom Adolf Jahrs publika genombrott. 1932 ”Svärmor kommer” och året därpå i den numera kritiserade filmen ”Pettersson och Bendel” Filmrollerna som blev 66 stycken totalt gjorde Jahr berömd och operetterna lämnades helt 1935. Tidningen Filmjournalen anordnade en tävling vilken som var Sverige populäraste skådespelare 1937. Adolf Jahr korades som segrare. Några av filmerna hade även Jahrs förnamn med i titeln. ”Adolf armstarke”1937, ”Adolf klarar skivan” 1937 och ”Adolf i eld och lågor” 1939. Med Alice Babs gjorde Jahr den berömda filmen ”Swing it, magistern” 1940. Jahr var inte bara den mest populäre filmskådespelaren, han var den som hade störst arvode också…

Sångare var Jahr ursprungligen och sånger sakandes sällan i de mest populära filmerna. Filmkarriären verkade en tid dala, men 1944 återkom Jahr i ”Hemsöborna” där han spelade huvudrollen. Både på film och vid scenen gjordes nu några annorlunda roller. Tidigare hade Adolf Jahr främst varit en atletisk charmör och vad som sagts Sverige svar på Douglas Fairbanks, den amerikanske skådespelaren mest känd för äventyrsfilmer. I fyra filmer om den bibelciterande tjuvjägaren Janne Vängman men även andra filmer av vilka ska nämnas ”Lars Hård” 1948, ”Kvartetten som sprängdes” 1950 och ”Värmlänningarna” 1957. Några manus och regiarbeten gjordes ska nämnas samt några få arbeten för televisionen.

Jahr utvecklades från operettsångare, till filmcharmör för att slutligen bli karaktärskådespelare. Namnet Jahr var antaget, det kom från förnamnens initialer. Skådespelaren Jahr föddes nämligen som John Adolf Reinhold Johansson. Med ett stumt h blev initialerna ett nytt efternamn. Skådespelerskan Margit Tirkkonen 1914-1988 var fru Jahr 1937-1943.

Filmjournalen ansåg att Jahr var den populäraste skådespelaren.

Porträtt

Adolf Jahr och Alice Babs

Janne Vängman var Jahrs sista stora succé.

Lidande ur ett asatroperspektiv

Lidande ur ett asatroperspektiv

Oden mister sitt öga, Tyr mister sin hand, Balder, Höder och Kvaser mister livet. De flesta gudamakter dör vid ragnarök.

Så om gudarna lider och har det svårt, ja då kan vi människor lida vi med. Livet handlar inte om att undvika elände och sorg utan att klara av och hantera sorg, eländet och olyckan.

Och lidande kan ibland vara bra, om inte Oden Ville och Ve slagit ihjäl Ymer, då hade inte världen funnits alls!

Svenska skådespelare del XII: Ester Roeck-Hansen

Svenska skådespelare del XII: Ester Roeck-Hansen

Förnamnet var Ester, mellannamnet var Linnéa och efternamnet innan giftermålet var Andersson. Lilla fröken Andersson föddes i Uddevalla 1897 12 augusti. Fadern Oscar Andersson var maskinmästare på teatern i Uddevalla och dottern var mer eller mindre uppväxt i teatermiljön. Andra personer i familjen ägnade sig åt teatern. Vid 18 års ålder engagerades Ester Andersson vid Axel Engdahls teater i Göteborg. Senare följde vidare utbildning utomlands efter världskrigets slut i Tyskland och Storbritannien.

Harry Roeck-Hansen gifte sig med Ester som antog hans efternamn. Efter några års giftemål blev maken direktör vid Blancheteatern och primadonnan vid många av uppsättningarna där var fru Roeck-Hansen. Andra teatrar som vår aktris spelade på var Vasateatern men även turnéer runt om i landet. Sista gången det uppträddes i hemstaden var 1950.

12 filmroller han Ester med. De två första var stumfilmer båda gjordes 1926. De mest kända filmerna var Svarta rosor 1932, Kungliga patrasket 1945 och Sjätte budet 1948. Sista rollen på film var 1956 i Flicka i frack.

Teatern var Ester Roeck-Hansens scen och inte filmens. Ester hade en kraftig altröst och gjorde flera starka kvinnoroller. Eleonora i Strindbergs påsk nämns ofta i litteraturen om Roeck-Hansen och Tekla i Fodringsägarna 1938 var nog hennes största framgång. Äktenskapet slutade i skiljsmässa och 1953 gjordes den sista rollen vid Vasateatern. Sedan drog sig Ester Roeck-Hansen sig tillbaka. Hon blev nästan 90 år och avled 14 juni 1987.

Med lite fler filmroller hade Ester Roeck-Hansen varit något mer ihågkommen än vad hon är idag. Film är beständigt, teater flyktigt.

Ester Roeck- Hansen i unga dar.

Vår skådespelerska är i mitten av övre raden.

På äldre dar, troligen 1950-talet.