Tyrs runa förbjuds inte!

Det finns lite rättvisa i världen ändå. Några dumma typer tyckte att Tyrs vackra runa skulle förbjudas bara för att ett politiskt parti som är starkt regeringskritiskt använder runan som partisymbol. Men Tyr bråkar man inte med hur som helst. Många hedningar reagerade mot ännu ett förbud mot det fria ordet och den fria tanken. Justitiekanslern har nu bestämt att Tyrs runa inte är hets mot folkgrupp. Följande rader kommer från JK:

”Brottet hets mot folkgrupp innefattar att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Justitiekanslern har tidigare vid ett flertal tillfällen bedömt tryckta skrifter där Nordiska motståndsrörelsens emblem i form av en tyrruna avbildats ensamt eller tillsammans med olika yttranden och då funnit att uppgifterna inte innefattade tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp.”

Må guden Tyr fortsätta beskydda det fria ordet! Hell Tyr!

Nordiska Motståndsrörelsens partisymbol är inte hets mot folkgrupp!

Katolska fältherrar del VIII: Raimondo Montecuccoli

Galeotto och Anna Montecuccoli fick i februari 1609 en son som döptes till Raimondo. Platsen för denna händelse var i Modena som då lydde under den tysk-romerske kejsaren. Ätten Montecuccoli hade blivit adlad 1369 och upphöjts till grevlig 1450. Raimondo växte upp och beslöt som så många andra unga adelsmän att bli krigare, måhända inspirerad av farbrodern Ernesto som general. Farbrodern lät brorsonen värva sig och den yngre Montecuccoli började sin bana som enkel soldat 1625. De båda Montecuccoli stred på flera fronter de följande åren och den yngre prövade på att vara så väl fotsoldat som ryttare. Efter fyra års tjänst erhöll Raimondo Montecuccoli kaptens grad. Vid en stormning sårades han svårt. Den yngre Montecuccoli var med vid Breitenfeld och Lützen. Montecuccoli deltog vid Nördlingen 1634. Året därpå lyckades han med 200 ryttare inta staden Kaiserslautern. Kejsaren utnämnde honom nu efter denna bedrift till överste. Farbrodern hade avlidit 1633. Kriget och karriären fortsatte. Montecuccoli var med vid Wittstock 1636 där svenskarna segrade över en förenad kejserlig och sachsisk här. Några år senare i slaget vid Chemnitz där svenskarna åter segrade över en förenad här tillfångatogs Montecuccoli.

Fångenskapen blev lindrig, i väntan på fångutväxling så började Montecuccoli studera och även arbeta på ett verk om militär strategi. I lite mer än två år varade ofriheten. Efter frisläppandet gick Montecuccoli i påvens tjänst och stred för denne i den konflikt som fått namnet Castrokriget som utkämpades på den italienska halvön. Konflikten handlade om vem som skulle styra hertigdömet Castro, påven och kryostaten eller ätten Farnese. Vid Nolantola sårades Montecuccoli. Efter två års strider i Italien återvände Montecuccoli till kejsarens här och stred mot Siebenbürgens furste Georg I. De sista åren av trettioåriga kriget stred Montecuccoli främst i Bajern mot fransmän och svenskar. 1647 segrade Montecuccoli vid Triebel. Den sista egentliga krigshandlingen som Raimondo Montecuccoli deltog i var slaget vid Zusmarshausen där franska och svenska trupper besegrade den kejserliga och sistnämnda sidas befälhavare Peter Melander von Holzappel stupade. Montecuccoli tog över ledningen av trupperna och ombesörjde återtåget.

Kriget tog slut 1648, men Montecuccolis karriär fortsatte. Kejsaren använde honom vid som sändebud och diplomat. Resor till England och Sverige gjordes. Arbeten med olika verk om krigskonsten fortsatte. Montecuccoli ledde de hjälptrupper kejsaren sände till 1657 för att strida mot svenskarna som nu styrdes av Karl X Gustav. Bland de bedrifter som gjordes var att svenska Pommern besattes. Österike hade nu åter kommit i krig mot osmanerna som förklarat krig 1663. Montecuccoli var nu överbefälhavare över en förenad kejserlig och fransk här och besegrade osmanerna i grund i slaget vid Sankt Gotthard 1664. Framgången ledde till att fred slöts samma år och inga konflikter mellan österrikare och osmaner utkämpades på två decennier.

Fransk-nederländska kriget 1672-1678 blev den sista konflikt Raimondo Montecuccoli deltog i. Sverige var med i kriget som ofta kallas skånska kriget. Som överbefälhavare stred Montecuccoli mot de Turenne som stupade vid Salbach 1675. Mot Condè gick det sämre och den egna hälsan försämrades. Kejsarens överbefälhavare begärde och fick avsked. Året därpå avled Raimondo Montecuccoli den 16 september, hans grav finns i Linz. Karriären hade varit lysande, efter fångutväxlingen 1642 hade Montecuccoli blivit fältmarskalklöjtnant, riksfurste, hovkrigsråd, sändebud hos utländska furstar, guvernör, överbefälhavare och riddare av gyllene skinnets ordern. Året innan sin död utnämnde kejsaren Leopold I Montecuccoli till hertig av Melfi. 1657 äktade Raimondo Montecuccoli Margaretha von Dietrichstein-Nikolsburg som föddes 1637 men som avled redan 1676. I äktenskapet föddes sonen Leopold Philip Montecuccoli 1663-1698 s även han blev en känd österrikisk befälhavare

Som hofkriegsrats, hovkrigsråd utövade Monteccucoli ett stort inflytande på kejsarens armé. De skrifter som han skrivit användes filtigt även om de trycktes och spreds först lång senare. De viktigaste verken, Om striden, Avhandlingar om kriget, Om krigskonsten och Om kriget i Ungern mot turkarna spelade en stor roll i 1700 talet och början av 1800-takets militära utbildningar i Europa.

Två tidstypiska kopparstick från tiden.

Loke och draken, två symboler för samma motiv

Den mest kända draken i Sverige är den som finns i Storkyrkan i Stockholm. Den är en del av gruppen ”Sankt Göran och draken” som tillverkades på riksföreståndaren Sten Sture, vanligen kallad den äldre. Efter den stora seger över danskar och unionister vid Brunkeberg lät riksföreståndaren tillverka såväl riddare som drake. Även andra skulpturer ingår i gruppen. Vid närmare beskådan av draken ser man att den är tvåkönad. Att draken har såväl manligt som kvinnligt kön ska symbolisera att ondskan har lätt att föröka sig. Runt draken finns små drakungar ska tilläggas.

I den nordiska religionen, även kallad asatro är Loke den ende som kan skifta kön. Loke är främst manlig men kan i behov byta skepnad. Loke förvandlar sig till ett sto och byter skepnad till jättinnan Tökk. Vidare ska sägas att i berättelsen om när Tors hammare Mjölner rövas ort av jättarna tvingas Tor klä ut sig till kvinna. Tor protesterar, men Loke har inga betänkligheter at klä ut sig till brudtärna och han själv kommer på den idén. Mycket mer kan sägas om Lokes utmanande av könsroller. Det får här räcka med att Njord far till Frej och Freja förebrår honom. I det förkristna samhället ansågs det vara fel att ifrågasätta könsroller och att utmana dem. Oden klandras för att han lärt sig sejd, någonting som främst utövas av kvinnor.

Loke har en son som är en orm. I nordisk tro är de flesta drakarna egentligen en slags lindormar. Långe farliga ormlikande väsen som spottar ettergift på folk. Mest kände draken är Fafner. Midgårdsormen som Lokes son heter är den störste draken/ormen i världsalltet. Lite ironiskt är det faktum att gudinnan Skade är den som sätter upp giftormen som droppar etter i ansiktet på Loke. Lokes orm skadar världen så Loke skadas av en orm. Lokes ulv skadar världen så hans ena son med Sigyn förvandlas till en varg och dödar den andre.

Loke och draken är symbol för samma motiv, motivet är ondska eller om man så vill den kraft som är negativ för människor och gudar. Men det är också en ondska som kan bekämpas och som förlorar i det långa loppet. Loke och hans söner överlever inte ragnarök.

Den berömda skulpturen Sankt Göran och Draken i Storkyrkan.

Loke och Sigyn.

Calixtusdagen

En mycket gammal indelning av året är att dela året i två delar, sommarhalvåret och vinterhalvåret. Vinterhalvåret börjar enligt indelning 14 oktober. I det gamla bondesamhället var dagen i runkalendern ett avlövar träd. Ibland var det även en påvemössa med för Calixtus som gett den 14 oktober sitt namn var påven Calixtus I vars pontifikat varade omkring 218-222. Då den julianska kalendern utgick och ersattes av den gregorianska 1753 i Sverige miste den 14 oktober sin betydelse. Namnet Calixtus utgick ur almanackan 1901. Första sommardagen är Tiburtiusdagen som infaller den 14 april.

Sigyn och jungfru Maria, en studie i hednisk och monoteistisk etik

Sigyn och Maria uppvisar vissa ytliga likheter. Därför kan de två tjäna som exempel för att åskådliggöra skillnaden mellan hednisk och kristen moral. Vi börjar med Maria som kallas jungfru, trots att hon fött barn. Maria är en extremt passiv person. En ängel besöker henne och säger att hon ska föda ett barn. Maria blir lite rädd och ängslig men fogar sig i sakernas tillstånd. När sonen sedan växer upp och börjar bråka med alla och döms till döden så står hon bara passivt och ser på. Ja hon gråter en skvätt men det är då allt. Maria har setts som den främsta kvinnliga förebilden i snart 1500 år allt sedan kristendomen blev statsreligion i Rom. En passiv och sexuellt oerfaren kvinna har varit alla kvinnors ideal i den kristna världen. Protestanterna tyckte att hon var så mjäkig att de till och med lät avskaffa den kult som fanns till hennes ära.

Sigyn är inte passiv. Tvärtom spelar hon en viktig roll i den hedniska tron och det när det går dåligt för henne. Innan Loke fångas och fängslas nämns knappt Sigyn. När ormgiftet börjar plåga Loke står hon inte bara still och gråter utan försöker lindar lidandet. Det lyckas inte alltid. Ibland hamnar det gift i Lokes ansikte, men Sigyn gör så gott hon kan och ger inte upp. Ja hon väntar sig inget medlidande av de andra gudarna och ingen belöning inför framtiden. Hon gör det hon anser vara rätt. Gråter gör hon nog, men sorgen övergår inte i förtvivlan. Sigyn gråter men agerar aktivt. Passivt se på och acceptera det man anser är dåligt gör inte en gudinna. Den mest kända gråterskan är Freja. Hon grät när maken försvann, sedan gav hon sig ut i världen och letade efter honom. Vi vet inte vad som hände, men vi vet att Freja inte sitter och lipar som ett kristet våp! Sigyn kanske har dåligt omdöme när det gäller män. Men kvinnor faller ju ofta för män som är ”farliga”. Vi kan måhända moralisera över hennes kärlek till Loke, men hennes etik är oklanderlig!

Men ska vi inte vara lite snälla mot Maria? Det är inte lätt att vara liten, svag och osjälvständig. Visst kan vi vara det. Freja har nog inte någon sympati för henne men det kan vi människor vara. Strikt taget är ju inte Maria en gudinna utan bara ”guds moder”. Fast när vi tänker efter så är ju monoteism strängt taget ingen religion alls. De har ju bara en gud och denne gud är ju osynlig!

En hednisk gudinna är aktiv, inte passiv. En hedning bör vara aktiv och inte passiv!

Jesus dör och morsan lipar. Mänskligt men inte gudomligt. Inget ideal värt att sträva efter.

Sigyn försöker hjälpa sin make. Maken är gudarnas fiende men makan kan man gott ha som föredöme!

Är Sigyn en kärleksgudinna?

Asatron har många kärleksgudinnor, Freja, Frigg, Lofn och Sjofn har alla med olika sorters kärlek att göra. Freja är kärleksgudinnan med stort K. Frigg förknippas med moderskärlek. Lofn och Sjofn har hand om andra former av kärlek, Lofn ser till att de som älskar varandra men som av olika hålls åtskilda får varan och Sjofn sysslar med den erotiska kärleken. Gott så, det finns väldigt mycket kärlek inom asatron.

Men Sigyn, Lokes maka är hon inte en slags kärleksgudinna hon med? När Loke på grund av sina brott straffas av gudarna är hon lojal mot sin make. Sigyn gör vad hon kan för att Loke inte ska få etter i ansiktet. En del nyhedningar har undrat om inte Sigyn är en slags symbol för alla de kvinnor i Midgård som lever i förhållanden där mannen förtrycker eller rentav skadar kvinnan. Men mycket dumt och elakt har Loke gjort, men han verkar aldrig vara någon hustruplågare. Om Loke varit stygg mot sin maka borde hon passat på att lämna honom när han straffats.

Det bör ju också sägas att gudarna skadade Sigyn när de lät den ene av hennes söner förvandlas till en varg som dödade den andre. Det är ju gudarnas ”fel” att Sigyn har det som hon har det. Loke har ju skuld i det som skett också, han borde ju insett att hans gärningar inte bara skulle slå tillbaka på honom utan drabba familjen också.

Sigyn stannar hursomhelst hos Loke. Det är av kärlek till maken. Sigyn har fullt upp med att förhindra maken från plågor så hon kanske inte är intresserad eller har möjlighet att lyssna på folk i Midgård, än mindre att bistå dem. Men för den som mist sin kärlek eller sina anhöriga kan hon ge inspiration och tröst. För om en gudinna kan lida, ja då kan vi människor också lida. Livet handlar inte om att undvika olyckor och smärta, utan att kunna hantera och klara av olyckor och smärta.

Sigyn kan gott sägas vara den olyckliga kärlekens gudinna.

Den olyckliga kärlekens gudinna.

Katolska fältherrar del VII: Ambrogio Spinola

I svensk historieskrivning spelar inte Ambrogio Spinola någon större roll, men han var faktiskt en av Spaniens främsta fältherrar och det var kanske tur för svenskarna att han stupade 1631 innan svenskarna på allvar kommit i konflikt med Spanien. Ätten Habsburgs styrde såväl Österike som Spanien och var allierade under kriget så Spinola måste vara med i berättelsen om de katolska fältherrarna.

Ambrogio Spinola föddes 1569 i Genua. Fadern var markis och familjen tillhörde de mäktiga i staden som styrdes av spanske kungen. Ambrogio äktade grevinnan Giovanna Bacciadonne med vilken han fick två söner och en dotter. Ätten Spinola låg i konflikt med Doria, en annan av stadens mest betydelsefulla familjer. I den maktkamp som var förlorade Spinola och Ambrigo och hans bror Federico att träda i tjänst hos spanske kungen. Frederico satte 1602 upp en flotta men hade ingen större lycka, Ambrogio satte upp en här på 9000 man och stred mot holländarna. Frederico stupade året därpå. Den överlevande brodern fortsatte den militära karriären och ledde belägringen av staden Oostende som kapitulerade 1604. Efter denna händelse blev Spinola utnämnd till riddare av det gyllene skinnets ordern. Kriget fortsatte och även om Spinola hade framgång lyckades han inte komma med någon framgång som kunde avgöra kriget. 1609 ingick spanjorer och holländare ett stillestånd på 12 år. Spinola hade bekostat mycket av krigskostnaderna ur egen ficka och var nästan ruinerad, men 1611 utnämndes hans till grand av Spanien. 1614 deltog Spinola i det kortvariga konflikt som fått namnet jülichska tronföljdskriget.

Sensommaren 1620 ledde Spinola en spansk här från Bryssel på 25 000 man som skulle hjälpa kejsaren av att bekämpa ”vinterkonungen” Fredrik av Pfalz, nu inträdde Spinola i det krig som kallats det trettioåriga. Kampanjen blev framgångrik, spanska, kejserliga och ligistiska trupper övertog kurfurstens rike. Flera städer och befästningar intog och kriget hade kunnat avslutas tidigare om det inte varit för sjukdomar som spreds hos trupperna. Kriget mot holländarna hade nu åter tagit fart och Spinola ledde från år 1622 sina trupper mot de upproriska. 1624-1625 belägrade Spinola den befästa staden Breda. Holländarna hade i staden runt 7000 man. Belägringen drog ut på tiden men Spinola lyckades inte bara belägra staden utan även driva bort holländare och engelsmän som försökte undsätta staden. Efter 11 månader kapitulerade staden och Spinola hade skördats sin största militära triumf.

Efter denna händelse gjorde den spanske mästaren Diego Velázquez sin berömda målning ”Bredas kapitulation” som visar Spinola motta Bredas nycklar av Julius av Nassau som var stadens kommendant.

Spinola belönades rikligt för Bredas intagand, men han for till Spanien och hamnade i konflikt med de styrande. Frågor om hur kriget skulle skötas och beskostas gjorde att Spinola bestämde sig för att inte delta med i kriget i Flandern. En ny konflikt hade dock blossat upp, mantuanska tronföljdskriget som handlade om vem som skulle överta hertigdömet Mantua., Hertig Ferrante II av Guastalla stöddes av kejsaren och Spanien. Karl hertig av Nevers stöddes av fransmännen och Venedig. Spinola ledde en belägring av staden Casale som hölls av franska trupper, stupade Spinola 25 september 1630.

Spinola, den mäktige spanske härföraren som var från Italien. Samtida kopparstick.

Den berömda målning ”Bredas kapitulation”. Spinola är mannen till höger med röd fältbindel. Rött användes som igenkänningstecken av spanjorer, ligan och de kejserliga under kriget.

Krisen i Spanien handlar om Katalonien ska bli självständigt eller inte. Omvärlden vet inte riktigt hur de ska förhålla sig till situationen i Spanien. Men ur ett asatroperspektiv bör det påpekas att Spanien sedan 2007 alltså i tio års tid erkänt asatro som religion. Men vad finns det som talar för att självständigt Katalonien skulle erkänna asatron som religion? Ur ett rent asatroperspektiv bör man alltså stödja Spanien och dess försök att hindra Katalonien att bli självständigt.

Ideella Kulturföreningen tror på yttrandefrihet och religionsfrihet. Inte för att världen skulle bli en bättre plats att leva på, utan för att vi själv har nytta av dessa två friheter. Det finns ingenting utopiskt i den form av asatro föreningen utövar, det bir inte fred och tolerans om alla får tycka och säga vad de vill. Men utopia är ett kristet och inte ett hedniskt ideal. Ideella Kulturföreningen fördömer därför de krafter som vill förbjuda Tyrs runa.

Och som vanligt, vi diskuterar bara med folk som delar vår värdegrund. Det är en del av friheten att bara yttra sig med likasinnade och det är en del av friheten att kritisera religioner man ogillar.