Farängladagen

Tron att de döda besöker sina levande släktingar under julhelgen var allmänt utbredd förr och lever väl än idag. I äldre tider lät man julmat stå framme och man bäddade för de döda i sängarna eller lade ut julhalm där de kunde vila. Men dagen efter trettondagen, det vill säga den sjunde januari for de tillbaka till de dödas värld. Föreställningarna om döda som kommer tillbaka är förkristen tradition, Oden själv far ju med sina härskaror runt vid jul. Nu är tron på döda släktingar som besöker hemmen inte fult lika dramatiskt. Anledningen att de döda tros fara till himlen igen den sjunde januari har att göra med att julen anses avslutad då. I Danmark sluta julen detta datum, men julen i Sverige pågår ju en vecka till.

Varför dog stjärngossetraditionen ut?

Vid trettonhelgen alltså den femte och sjätte januari var det sed i många århundraden att främst pojkar och unga män klädde ut sig och medförde en stjärna fästad på en stång. De sjung och tiggde åt sig mat och dryck för att sedan ha fest. På de flesta platserna i Sverige där seden firats lever den inte kvar. Varför?

Kyrkan var ganska avogt inställd till seden med pojkar som gick runt och tiggde. Det var inte så fromma tillställningar och myndigheterna fick därför order om att motarbeta seden.

Allt fler och fler fick det ekonomiskt bättre under 1900-talets andra hälft. Behov att tigga ihop mat behövdes inte för att ha fest.

Förändringar i samhället med urbanisering och andra folkförflyttningar sedan slutet av 1800-talet gjorde att många seder försvann.

Luciafirandet har fått ökad betydelse och i lucians följe finns numera stjärngossar med. Fokus i dagens julfirande då det gäller uppträdande och sång sker främst vid den 13 december. För de flesta i dag är julen främst vid den stora julhelgen 24-26 december. Tid och kraft läggs inte längre på de mindre helgerna vid jul. Trettonhelgen är den del av julen som firas minst.

Stjärngossarna vid trettonhelgen är i princip döda. Men stjärngossarna lever och frodas vid Lucia. Men lite tur kan firandet vid trettonhelgen få en renässans.

Vi sänder en tanke till alla som var med i gångna tiders stjärngosseupptåg!

Då de kristna firar sina tre konungar, firar vi hedningar de tre gudarna Oden, Tor och Frej! Då vi gör detta första veckan i januari kan vi gott säga att vi firar midvinterblot, ty början av den månad som också heter torsmånaden är mitten av vintern, midvintern!

Hell Oden, Tor och Frej!

107 år sedan Viktoria Hellsten mördades!

Trettondagsafton 1910 hade Gerells växlingskontor öppet. Gerells låg på Malmtorgsgatan 2 i Stockholm. På kontoret arbetade den 25 åriga Anna Viktoria Hellsten. Hon satt och åt frukost strax efter att kontoret öppnat. Vid niotiden kom en man in på Gerells och slog henne med ett besman i huvudet. Två slag gavs och den slagna sjönk ihop på golvet kraftigt blödandes. Mannen som slog henne stal 5 211 kronor och 27 öre. Vid halv elva kom en man in som skulle leverera kol. Han såg den skadade och slog larm. Dessvärre avled Viktoria Hellsten samma dag på sjukhus. Hon återfick aldrig medvetandet.

Dagen efter greps den mannen som mördat och rånat. Hans namn var Johan Alfred Andersson Ander. Ander har blivit känd för att ha varit den siste i Sverige som avrättades. Ander har blivit känd för sitt brott, men nog borde den som mördats också ihågkommas?

Fröken Hellsten mördades trettondagsafton 1910 när hon åt smörgås.

Compitalia

I den romerska religionen och i det romerska riket hölls det en religiös fest efter saturnalia. Festens namn är compitalia och firades under senantiken. Ursprungligen var festen vad romarna kallade feriae conceptivae, ungefär rörlig helg men den förlades slutligen till tiden 3 till 5 januari.

Compitalia hölls till larerna förfädersandarnas ära, men offer vid korsvägar hölls också. Men också gudinnan Mania ärades. Mania var för etrusker och romare de dödas gudinna, medan grekerna ansåg henne vara vanvettets gudom. Under festen hängdes små figurer upp gjorda av ull tillsamans med Manias avbild på ytterdörren. Meningen med detta vara att man skulle försöka blidka gudinnan och andarna att hellre ta och vredgas på dessa figurer än de levande i hushållet om de nu skulle vara fientligt inställda.

Det sägs att festen instiftades av den siste kungen av Rom Tarquinius Superbus. Slavar fick vara med vid festen på ungefär samma sätt som de var deltagande under saturnalia. En del offerritualer skulle till och med utföras av de ofria.

Tor hyllas den första torsdagen i torsmånad!

Tor är IKF husgud, så vi passar på att fira honom idag! Hell Tor!

Vi är knappat halvvägs!

Vi är knappat halvvägs! Julen fortsätter ända fram till 13 januari. Än är det långt kvar att fira högtiden som många anser är till Jolner, Odens ära!

Fortsatt god hednisk jul önskar IKF!

Att fira jul är ett sätt att visa att man hedar och dyrkar Oden!

Årsrapport för år 2016

Ideella Kulturföreningen hade under år 2016 fem möten och sammankomster. Dessa hölls i Närke, Västergötland, Västmanland och Uppland. Den sammankomst som lockade flest folk var då föreningen besökte Arboga under sommaren då sju personer deltog. Mötena var mindre än året innan då hela 13 sammankomster och möten hölls. Men om mötena inte var många så var 2016 istället det mest framgångsrika året på internet. 654 artiklar lades upp på bloggen ideellkulturkamp.wordpress.com som senare bytte namn till ideellkulturkamp.com. Varje dag under året lades minst en artikel upp på bloggen och 56292 visningar gjords på ideellkulturkamp. Totalt sedan 2012 fram till sista december 2016 har 99 551 visningar gjorts. Föreningen började även använda twitter.

Nya medlemmar tillkom, inga tidigare medlemmar slutade vara med under året. Nya skribenter tillkom även de. Sju personer har bidragit med artiklar under 2016.

Henrik Andersson ordförande

Janus och Vejovis

I det romerska riket beslutades att årets första dag skulle infalla första januari. Månaden har sitt namn efter guden Janus. Vid sidan av Janus firar de som tror på den romerska religionen även guden Vejovis som romarna ansåg vara en av de första gudarna. När romarna kom i kontakt med grekerna identifierade de Vejovis eller som han stava ibland Veiovis med Asklepios, läkekonstens gud. Till denne gud offrade man för att ha hälsa under det nya året.

Janus var redan i hednisk tid en gåtfull gud som avbildades med två huvuden. Janus var guden och beskyddare för dörrar, men också floder. Man kan säga att Janus är en symbol för begynnelse och vägar. Varje månads första dag är tillägnas Janus och särskilt den första dagen i januari. I fredstid stängde romarna det tempel guden hade i Rom. Fast det skedde sällan att dörren låstes.

Janus