På Gotland, öster om Visby i Endre socken ligger Ölbäck. Det har funnits ett värdshus där och kanske är namnet Ölbäck inte valt av en slump? Om man följer vägen österut mot Endre kan man vid den gamla medeltida vägen som ligger några hundra meter in i skogen hitta en rest sten eller rättare ett stenkors med en märklig historia. Stenkors har varit vanliga på Gotland. De restes på medeltiden vid en plats där någon dött eller mördats. På Öland har man funnit sex kors och det kan ha funnits kors även på fastlandet, troligen då av trä. Seden är känd i delar av Europa och särskilt Sydtyskland verkar haft en tradition med dessa stenar formade som kors.

Stenen i Endre socken i det som nu är ölbäcks naturreservat kallas örnstenen eller som man säger på gutamål ”arnstanini”. stenen är formad som ett konsekrationskors och är 2.1 m hög. På båda sidor av stenen finns en kalk och ovanför den en oblat. Dessa kyrkans föremål syftar förstås på att mannen till vars minne stene restes efter var en kyrkans man. Mannen hette Jurgen eller Jörgen och var kyrkoherde i Endre. Namnet kan tyda på tysk härkomst. Jurgen red på en häst och hade med sig en hund som sprang lös. Nu råkade en örn se hunden och tänkte fånga den, men örnen råkade istället flyga på kyrkoherden som föll av häten och dog! Hästen och hunden klarade sig utan skador. Året för denna olyckliga men lyckligtvis ovanliga fall av dödsolycka ska ha varit 1336.
Utan att säga för mycket så kanske man kan säga att denna olycka var den första kända trafikolyckan i Sverige med dödlig utgång!