Sjätte juni, Sveriges nationaldag översteg bloggens besökare 1000. Totalt är det nu 1015 besökare. Det går bra för föreningen och intresset ökar. Tack alla som stöder oss och visar intresse för vår kulturkamp!

Avger en kort rapport från dagens nationaldagsfirande, framförallt från Dybecksgården i Odensvi (Köpings Kommun). Det har blivit lokal tradition att ha nationaldagsfrukost vid Rikard Dybecks födelsehem. Vår mer eller mindre officiella nationalsångs fader hyllades och det är givetvis inte liten stolthet att ”bygdens son” är upphovsman till just ”Du gamla, du fria”! Landsbygden kring Odensvi har säkerligen inspirerat Rikard och det står att läsa att han redan som ung var mycket intresserad av natur- och djurliv samt de fornlämningar som fanns i trakten. Det vackra Sverige han upplevde började just här.

Mellan kl 09:00 och 11:00 hölls programmet igång med fikaservering, traditionell folkdans-uppvisning, folkmusik med durspel och nyckelharpa, manskör och vacker a cappella-kvinnosång.

Avslutningsvis sjöng alla nationalsången tillsammans, i skinande sol – på historisk mark.

Odensvi hembygdsförening: http://www.odensvihembygdsforening.se

Mer om Rikard Dybeck: http://www.odensvihembygdsforening.se/Dybeckbiografi.htm

Text & Foto /S

Femte juni är Danmarks grundlovsdag. Dagen firas till minne av att landet fick sin första fria författning denna dag 1849. Enväldet tog slut då kung Frederik VII accepterade den nya grundlagen. Frederik var kung 1848-1863 och blev en av de mest folkkära kungar som Danmark haft.

Egentligen är dagen inte en nationaldag, men är det närmaste man kan komma i Danmark. Femte juni är också danskarnas fars dag.

Danskarna firande kan inte jämföras med norrmännens väldiga firande, och även svenskarna som är ganska dåliga på att fira sin dag är något bättre.

Vi sänder en hälsning till Danmark!

Skövde är en stad som i forna tider varit en viktig plats. Här finns flera gravfält och den största guldskatt som hittats i Sverige kommer från denna ort. 1904 hittade vid Timboholm över 7 kg guld. Vid platsen där guldet fanns sas det allmänt att lycktgubbar höll till. Dessa skulle vakta en skatt och det stämde ju!

Skövde ska enligt ett ganska vanlig uppfattning betyda Skade vi. Dvs gudinnan Skades offerplats. Skade är jaktens gudinna i den nordiska tron. I eddan är hon gift med guden Njord. Hon fäster även upp en giftorm ovanför Loke när han fängslats. Loke låg bakom Skades fars död och gudinnan hämnades. Giftormen droppar sitt gift i ansiktet på Loke.

Men kristendomen kom och gudinnan försvann men återkom i kristen skepnad. För på 1100-talet sades det att en from kvinna vid namn Elin eller Helena ska ha levt i trakten. Hon ska haft en dotter som var gift med en man som slog henne. Mannen mördades dock av sina tjänare som tyckte han var väl grym. Elin ska efter detta gjort en resa till Jerusalem. På hemvägen från det heliga landet ska hon mördats då hon skulle vara med vid invigning av Götene kyrka. Mördaren var en släkting till Elins svärson. Ett finger ska ha huggits av då brottet begicks. En blind man kom senare och råkade få tag i fingret fick blod på sina ögon och synen kom tillbaka! När man skulle flytta Elins döda kropp sprang det upp en källa. Ytterligare en källa sprang upp när man rastade för Elin skulle tillbaka till Skövde. Detta är inledningen till legenden om s:ta Elin. Tyvärr så är dessa historier om blod som återger synen och om källor som springer fram standardgods. Något unikt framkommer inte. Kan det inte vara så enkelt att det faktiskt levde kvar rester av hednisk gudinnekult som kyrkan helt enkelt ville kristna? Och Elin som ju om hon nu funnits kan ju ha varit som perfekt kristen martyr och helgon!

För Skövde betydde Elin mycket. Många vallfärdade dit och staden levde upp. Men reformationen kom. Elins reliker försvann, källorna fylldes igen och Skövde sjunk ner i armod.

Idag den första juni invigde Skövde stadsmuseum en utställning som handlar om helgonet. Föreningen var där och drack alkoholfritt vin. (Vi skålade till Skades ära) och tårta avåts.

Helgonet lever vidare i Skövdes kommunvapen där hon avbildas med det avhuggna fingret på en bok och med ett svärd. Götenes vapen är källan som kom fram där hon mördades flankerat av två svärd.

Senare besöktes Våmb. Våmb är en liten by som nu vuxit in i Skövde. Elin ska enligt sägnen anlagt kyrkan. Våmbs kyrka är en romansk kyrka med ursprung i 1100-talet. Och framhålls ofta när man vill visa upp en romansk kyrka. Som kuriosa kan sägas att det inne i kyrkan finns en kanonkula fastmurad. Ett minne av att danskarna brände Skövde under Nordiska sjuårskriget 1566. 

Bara några få km mot vägen till Skara finns det en galgbacke. Där avrättades den siste i trakten 1859. En man hade mördat en piga som han gjort med barn. Ett träkors märker ut platsen och en liten sten med texten ”1859”  visar var forna tiders rättvisa skipades.

Mors dag är en tämligen ny högtid. Som firats i Sverige sedan 1919. Seden kommer ursprungligen från USA. Ann Jarvis hette damen som låg bakom idén med att fira mors dag. Tanken var nog god. Men redan tidigt anmärkte många att seden egentligen har som syfte att affärsidkare ska göra sig en extra slant. Ungefär som den ganska nya seden med Alla hjärtans dag. Nåväl en fin tanke är det ju att uppmärksamma våra mödrar. Och under antiken fanns det i mitten av maj en högtid till modergudinnan. Så det kanske finns ett korn av äldre tiders kult av gudinnor i denna nya tradition.

22 maj 1813 föddes Richard Wagner. Vi sänder en hyllning till denne musikens mästare.       Må hans musik leva i alla evighet!

17 maj är Norges nationaldag. Och det är den nationaldag som firas mest i Norden.
Varför firas den då?
Sedan Kalmarunionens dagar var Norge i union med Danmark. Och Sverige ska tilläggas. Sverige bröt sig ur.
Unionen var i mångt och mycket en dålig affär för Norge. Undan för undan sjönk Norge ner i ett lydlandstillstånd och styrdes från Köpenhamn.
I den konflikt som skakade om Europa och som delvis kan sägas vara ett världskrig hamnade Danmark och Norge i allians med Frankrike under kejsar Napoleon I.
Sverige hamnade på britternas sida. När svenskarna med britternas hjälp besegrat Napoleon vid Leipzig 1813 vände sig de svenska trupperna mot Danmark. Året därpå gav Danmark upp och i freden som skrevs blev Norge svenskt.
Norrmännen ogillade detta och lät den danske prinsen Christian Fredrik ta över. Norge blev självständigt och Christian Fredrik blev kung den 17 maj! Den norska författningen som antogs samma dag gäller fortfarande. Och är en av de äldsta grundlagar som ännu gäller.
Sverige anföll dock Norge och ett kort krig utkämpades. Men svenskarna erkände den norska författningen. Och Norge blev aldrig en del av Sverige utan ett kungadöme i union med Sverige. Full frihet fick Norge 1905.

 
18 maj var förr en viktig dag i Sverige. Ty denna dag 1160 dödades Erik Jevardsson. Erik var kung i Sverige och tros ha deltagit i ett korståg i Finland. 
Eriks fiende den danske Magnus Henriksson anföll Erik när han besökte en gudstjänst i den kyrka som senare blev Uppsala domkyrka. Erik mördades. Efteråt började en helgonkult uppstå kring den döde kungen.
En källa ska ha sprungit upp på den plats där han dog. Än idag finns Eriks relikskrin i Uppsala domkyrka. Och det har visat sig att han blev halshuggen. 
Många har velat se i helgonkulten en fortsättning av den kult som fanns kring den hedniske fruktbarhetsguden Frej. 
Fram till 1571 var den 18 maj helgdag. Man fortsatte dock att ha marknadsdagar i Uppsala denna dag och den sista eriksmarknaden hölls 1895.
 

19 maj 1940 blev allmän flaggdag i Finland. Var tredje söndag i maj är sedan dess ”de stupades dag”. Man minns då de som stupat i finska inbördeskriget och i vinterkriget.

Kristi himmelsfärdsdag firas torsdagen sjätte veckan efter påsk. Då den har samband med påsken är det en rörlig helg. Den har firats av de kristna sedan 300 talet.

På sinna håll har det vait en så kallad dag för betessläppning. Då får kreaturen komma ut för första gången efter vintern.
På sina håll har man inför djurens utsläppande tänt eldar för att skrämma bort rovdjur. Även oväsen och annat har hållits för att få bort varg, björn och lo.

Då djuren släppts har man även på sina håll haft för sed att namnge djuren. Ofta valde man en vallpojke som gick runt med en rönnbärskvist som han rörde djuren med när han gav dem namn.

Rönnbärskvistar sattes även upp som dekoration utomhus och ibland pyntades de med äggskal och band.

Rönn (Sorbus aucuparia) är ett träd som förknippas med guden Tor. Det berättas att Tor försökte vada över en älv men då såg jättarna till att vattnet steg. Tor fick då tag i en rönnruska och kunde komma upp på land. Rönn är Tors bärgning sa man under hednisk tid.
Denna sed att använda rönn sker på en Torsdag som redan nämnts.

Det är möjligt att det finns en hednisk sed eller inslag av hednisk sed under kristi himmelsfärd.
Tor, böndernas gud var nog god att åkalla för att skydda djuren. Överhuvudtaget anses Torsdagen vara en dag som är bra för magi. Både i Norden och i andra delar av Europa.

Det ska också vara den första metardagen. I södra och mellersta Sverige har det varit tradition med tidigt fiske.
Tor är ju guden som fiskar upp självaste Midgårdsormen!

Det finns nyhedningar som denna dag passar på att hylla Tor.
Låt oss skänka den rödskäggige dunderguden en tanke denna dag!
Till Tor och hans hammare, Mjölnir, som han inte bara slåss med utan väcker liv med och skyddar.

Henrik Andersson

Litteratur:
Schön Ebbe Folktro från förr. Carlssons Bokförlag 2001.
Liman Ingemar Årets ABC en bok om våra festtraditioner.

27 april är Engelbrektsdagen. Nationalhjälten Engelbrekt Engelbrektsson mördades denna dag 1436 . Engelbrekt var vår första nationalhjälte och fick redan på 1400 en helgonkult. Helgonkulten försvann med reformationen men biskop Thomas Frihetsvisa lever fortfarande kvar som ett minne. Frihet är det bästa ting…

30 april firar vi valborgsmässoafton i Sverige. Inte bara i Sverige utan även Estland, Lettland, Tjeckien, Slovenien och Tyskland firas dagen.
På finlandssvenska kallas firandet vappen. Kanske är firandet störst i de gamla svenskbygderna?
Och som så många gånger i historien finns det ett förkristet hedniskt firande. Flera av dom länder som räknats upp är ju länder som i flera fall ganska sent blev utsatta för jesusläran. Hedningar fanns det i baltikum så sent som på 1400-talet. Tyskar orden förlade sina korståg där och inte utan anledning. 
Att firandet överlevt i Sverige och österut kan kanske bero på att det fanns kontakter med folken i öst som nu glömts bort? Vikingarna var ju som bekant i österled…
Även i keltiska länder ska det funits firande runt denna tid. Beltane kallades firandet och Belenus vårguden var den man offrade till. Romarna ansåg att denne keltiske gud var densamme som deras Apollon. Yarilo heter föresten slaverna vårgud och våran Frej kan mäta sig med dessa gudar.
Eller varför inte Balder? Några har ju velat se hans död och återkomst som en symbolisk för våren och livets återkomst.
Jämför med vintergreven och majgrevens kamp nedan.
 
Det anses att förbindelsen mellan de döda och levande är mycket nära denna dag. Gränsen mellan levande och dött suddas ut.
Sedan kom de kristna och förknippade Valborgsfirandet med onda makter. Häxorna var ute och ställde till otyg och för att skrämma bort dom så tände man eldar. Hedniska eldar blev kristna eldar som tändes i skräck och rädsla.
Valborg var ett helgon som levde på 700-talet. Kanske bakom denna kristna dam gömmer sig vårgudinnan? 
Det finns dock en mer jordnära idé med dessa eldar och det är att man försöker skrämma bort rovdjur innan man släpper ut tamdjuren på bete.
Nu tänds eldar för att fira värmen och ljuset.
Man bränner bort det gamla, och det nya kommer.
Våren har nu äntligen fått sitt genombrott och löven börjar spricka ut. Nu är det vår på allvar!
Även utklädning och sånglekar har funnits. Och det sistnämnda lever ju kvar. Framförallt i universitetsstädena där fortfarande sjungs.
Sjung om studentens lyckliga dar skrev föresten av prins Gustaf, son till Oscar I. Sångaprinsen dog dock i unga dagar men denna sång samt glad såsom fågeln i morgonstudnen har sångarprinsen lämnat efter sig.
Ägg ska ju varit kalasmat. Mycket av det som vi förknippar med påsk sker även vid valborg.
Man drack även ”märg i bena”. Att det druckits i alla tider i svea rike behöver väl knappast sägas?
 
I äldre tider vid denna tid togs det förr och sattes upp skådespel där majgreven och hans män stred mot vintergreven.
Vintergreven och hans mannar var klädd i päls och med attribut som skulle påminna om vinter. Majgrevens sida var pryd med blommor, löv och blad. Majgreven segrade alltid. Majgrevar och majgrevinnor har även utsetts. Dessa skulle sedan vara med och fira midsommar klädda i blommor.
Även vapensyning inför året ska ha skett och som avslutats med s.k papegojskjutning. Man sköt till måls på en konstgjordfågel.
Seden är väl nästan helt borta. Men ännu sitter det på en del majstänger en fågel.
 
Om man vill kan man ju se det som en extra bonus att Carl XVI Gustaf har sin födelsedag den 30 april.
Samma datum ett år innan for en annan mer känd statschef till Wallhalla…
 
Första maj har ju blivit arbetarens dag och tyvärr så är det en dag för många röda tokskallar som är ute och dummar sig.
I Tyskland under NSDAP-tiden blev dagen arbetets dag och man var faktiskt först i världen med att ha första maj som helgdag.
Att det blev populärt att demonstrera beror på att många var lediga första maj och det är ju faktiskt den varma tiden så det passar att  vara ute med fanor och banderoller.
 
Nåväl, fira sista april- första maj genom att fira ljuset och värmen. Och då det är en tid då dödens och livets skiljovägg äro mycket tunn sänd en tanke eller en skål till era förfäder. För de har firat samma högtid som ni fast under andra tider, andra seder och andra gudar.
 
               Ha en trevlig helg önskar eder Henrik Andersson