Konstnärer del XXIV Folke Dahlberg

29 augusti 1966 kom Folke Dahlbergs bok ”Havet slutet” ut. Dagen innan, det vill säga den 28 augusti hade författaren drunknat. En ödets ironi. Nu var det inte något hav utan i Vättern konstnären och författaren miste livet. Vättern var den sjö som inspirerade Dahlberg, men som också tog hans liv.

Dahlberg kom till denna världen i februari 1912 i Askersund. Kanske såg Dahlberg sjön som betydde så mycket för honom redan sin första levandsdag? Johan Folke Dahlberg hade liksom Verner von Heidenstam en livslång kärleksrelation med Vättern, men med staden Askersund var relationen mer problematisk. 1928 for Dahlberg till huvudstaden för att studera konst vid konstfack och därefter konsthögskolan. I fem år var Dahlberg studerande innan han 1934 reste till Mallorca.  1936 var Dahlberg tillbaka och bosatte sig i barndomstrakterna, på ön Lilla Röknen. Två år senare blev han bosatt på Stora Röknen. Vintrarna var Dahlberg mest boendes i Askersund. 1946 avhystes de boende på Stora Röknen för att militären skulle ha öarna som övningsområde. 1942 gifte sig Dahlberg med Kristina Sahlström, två söner blev resultatet av det äktenskapet. Samma år som Dahlberg gifte sig skulle Askersund fira 300 år som stad och Dahlberg fick göra reliefer till torgbrunnen som invigdes. Tre år senare hade Askersundssonen en kritikerhyllad utställning i Stockholm. Familjen Dahlberg flyttade, först till Karlshamn sedan till en annan sjö, Vänern. I Mariestad och Sjötorp bodde familjen några år. Konstnären lyckades hyra skogvaktarbostället på Kyrkogårdsön i norra Vättern som beboddes på sommaren. 1966 lämnades Kyrkogårdsön och sista anhalten vid Vättern blev Granvik.

Dahlberg själv beskrev sig som en ”sjöluffare”. Han trivdes nog bäst när han planlöst tog sig fram i norra Vättens skärgård. Resan, inte målet var det viktiga. Det var tidvis ganska ekonomiskt kärvt, en gång tog kronofogden Dahlbergs båt för obetalda skatter. I slutet av livet gick det bättre för då erhöll Dahlberg Övralidspriset.

Tidigt började Dahlberg skriva, men manus hamnade hos Bonniers och där blev det liggande. Först 1948 gjorde Dahlberg debut som författare, nu hos Wahlström & Widstrand. Debutboken fick namnet Cartesiansk dykare. Året därpå kom Vättern kanske den mest kända boken och den första i den lanskapstriologi som följdes med Tiveden och Göta kanal. Alla utom ett av de litterära verken var illustrerade av honom själv. Som konstnär hade Dahlberg blivit känd redan tidigare. Dahlberg utvecklade en märklig punktteckningsteknik. Bäst beskrivet som punkter, och linjer som byggde upp motiv från sjöar och stränder, ofta i ett slags disigt drömlandskap. Det blev mindre av bildskapandet efter författardebuten, och det mesta blev nu bokillustrationer. Det fanns inget av antingen eller mellan författarskap eller konst menade Dahlberg, tvärtom så skulle de två konstformerna komplitera varandra.

Tävling: Vem är jag?

För att såväl roa som undervisa våra ärade läsare och läsarinnor kommer vi lite då och då ha en tävling som heter ”Vem är jag”. Om ni tror ni vet vem det är som åsyftas så är det bara att skriva en kommentar. Vinnaren får det bästa av priser, nämligen äran!

Vem är jag? Jo här kommer lite ledtrådar: Jag har tre barnbarn, de är friska och starka. Sonen min är inte någon svagis han heller. Jag är styvfarmor åt en skicklig idrottare. Bekymra er inte över mig, jag överlever ragnarök. Kanske ses vi igen?

Omröstning: Vad vill du göra när du är död?

Hedningar och andra människor dör förr eller senare. Men det syns som det finns valfrihet även i de dödas värld. Så gott folk, låt oss rösta

Bloggtips: Hedniska tankar

https://hedniskatankar.wordpress.com/

Bara en massa gubbar!

Gud, Jesus, ärkeänglarna och Djävulen, bara en massa gubbar. För allan del, även gubbar har rätt att finnas till, men visst blir det lite väl mossigt med bara karlar? Ja, ja det finns en dam med i gänget, hon kallar sig Maria. Hon är världens mest kända oskuld och gör sällan väsen av sig. Det är gubbsjukt i ordets mest teologiska betydelse.

Det blir lite trist, och ärligt talat. Halva mänskligheten är femininum. Hur kul kan det var för dessa att bara ha en massa gubbar att tro på. Plus en förskrämd oskuld. Maria är den fegaste av gudamakter, hon var rädd då Gabriel kom och sa att hon skulle bli inseminerad. Hon var rädd vad Josef skulle tycka. Hon var rädd när hon skulle föda. Hon var rädd när sonen spikades upp på korset. Detta gudomliga våp är inte mycket att hurra för. Inte undra på att Gud inte vill gifta sig med henne, hon är snäll, men något jobbig.

Monoteism blir trist. Bara en manlig gud gör ingen glad. Islamiska staten har ju visat hur det går när det bara finns en en gubbe att tro på. Plus en arabisk profet som ingen vet hur han såg ut.

Men det finns andlig tröst, trösten heter polyteism och polyteism blir förstås på svensk asatro. Det finns en och annan gubbe med i religionen, men det finns också en hel del annat. Och inget av alla dessa förtjusande kvinnliga väsen inom denna religion är några våp!

Mycket är Freja, men hon är inget våp!

Molotov-Ribbentrop pakten

Den 23 augusti 1939 tecknade Tyskland och Sovjetunionen ett avtal om en icke-angreppspakt mellan de två staterna. Avtalet har fått sitt namn efter de båda ländernas utrikesministrar, den tyske Joachim von Ribbentrop och den sovjetiske Vjatjeslav Molotov.

Då de båda staterna var ideologiska fiender så kom bildandet av pakten som en chock för många i väst. Pakten gjorde att Tyskland fick fria händer att för den politik det ville mot Polen. Veckan efter undertecknandet började andra världskriget.

Den sovjetiske och tyske utrikesministern.

En insändare i Sla: Lejonet som ville vara snällt!

Saga

Det var en gång ett lejon som styrde de andra djuren med auktoritet och våld. Många var rädda för lejonet men de vågade inte protestera. Men lejonet blev gammalt och märkte att allt fler djur fick mindre respekt för lejonet.

Lejonets rytande och dess tänder och klor skrämde allt mindre och mindre de andra djuren. Tiden gick och lejonet märkte att allt fler hade mindre och mindre respekt för lejonet. Då fick lejonet en snilleblixt! Lejonet skulle styra över de andra djuren genom att vara snäll. Lejonet gjorde försök att vara snäll, men de andra djuren var lite misstänksamma. Då fick lejonet en ny snilleblixt. Lejonet filade ner sina tänder och klor. Nu skulle alla se att lejonet var snällt. Men när lejonet gjort detta, ja då hade inga djur respekt för lejonet!

Visst påminner vårt lejon om den så kallad svenska kyrkan

Henrik Andersson

Publicerad i Skaraborgsallehanda 2016-08-23 http://www.sla.se

Odinic rite of Midgard samarbetar med Ideella Kulturföreningen!

Odinic rite of Midgard har börjat länka till oss. vi tackar så mycket!

http://www.odinicriteofmidgard.wordpress.com

Vem är Tyrs fru?

Loke sade:

»Tig du, Tyr!
Min tillfälligtvis
var den son, som din hustru hade;
aldrig du fick
en aln eller penning
för oförrätten, din usling!»

Detta citat i vers nummer 40 i Loketrätan på fornisländska känd som Lokasenna påstår Loke att han haft en kärleksrelation med Tyrs maka. Men vem är då denna maka? Hon nämns ingenstans med namn i några av eddorna. Ja hon nämns egentligen bara i denna vers.

Det blir inte lättare av att Tyr själv inte framträder i någon större grad i de dikter som finns bevarade. Han är med i ovannämnda dikt, han följer med Tor till jätten Hymer, men inte ens där framträder Tyr i någon större grad. I den viktigaste berättelsen som finns om Tyr, när Fenris ska fängslas framkommer det någonting som kan kasta ljus över Tyrs familj. Vad vi vet om vi konsulterar eddorna är i stort sett att Tyr är Odens son.

Åke Ohlmarks menade på att Hymers fru i kvädet om Hymers frilla som inte nämns med namn rentav är Tyrs mor. Men även att hon är hans fru. Rimligtvis kan man tänkas sig att Tyr blir ihop med sin fosterfars frilla efter dennes död, men det blir bara spekulation. Frillan går bakom ryggen på Hymer och hjälper de två gudarna två gånger i dikten ska tilläggas.

Eddorna ger inget svar. Men från sydgermanskt håll kanske det kommer ledtrådar? Jacob Grimm skrev mycket om germansk förkristen tro, och menade att en gudinna vid namn Zisa eller Cica dyrkades. Denne gudinna var mest dyrkad av sveberna och hennes festdag var den 28 september. Den romerske författaren Tacitus skriver i sitt berömda verk Germania:

”En del av sveberna offra även åt Isis. Beträffande anledningen och ursprunget till denna främmande gudsdyrkan är jag icke på det klara mer än så till vida, att själva sinnebilden, vilken är danad i form av en liburnisk farkost, tydligen anger, att det är en från främmande land inkommen religionsföreteelse”.

Gudinnan Zisa firas på hösten så får man förmoda att hon är en gudom för skörd och associeras med hösten. Men som man ser i Tacitus verk så symboliseras hon av skepp, det gör också Isis, men också Nerthus. Att himmelsguden har förhållande med jordgudinnan är dock någonting mycket vanligt i mytologi och stängt taget så är all gudinnor inom asatron jordiska medan alla asagudarna är verksamma i himlen.

Rudolf Simek skriver i sin Dictionary of Northern Mythology att Tacitus egentligen menar att “Isis” är germanernas Nerthus. Isis den egyptiska gudinnan var under senantiken populär i hela det romerska riket och dyrkades även av germanerna.

Etymologiskt kommer Tyr ifrån ett mycket gammalt indoeuropeiskt ord dyeus eller deiwos, vars namn hos de vediska indierna blev Dyaus. Det förra ordet ger en urgermansk form tieuz, senare tīuz, och finns i grekiskans Zeus, romarnas Juw, som i latinets Jup – piter Jupiter, det vill säga fader himmel och sanskrits Dyaus och verkar följaktligen ha varit beteckningen på den indoeuropeiska himmelsguden. Det senare ordet deiwos ger en urgermansk form teiwaz, senare tīwaz, och finns i latinets divus och deus då ungefär betydande ”gudomlig” och ”gud”. En viss likhet med namnet Zisa finns och det är en vanlig teori att flera gudapar dyrkats i par med likande namn. Fjorgyn och Fjorgynn för att ta ett exempel.

Ska vi försöka få lite ordning på det som finns om Tyrs fru så kan man kanske säga att hennes namn på hos Sydgermanerna i förkristen tid blir Zisa. Men om vi ska ge henne ett namn ett nordiskt namn så borde det då bli, om hon haft ett snarlikt namn som sin make Tyra. Men Tyra var ett vanligt namn redan under förkristen och ingen jordisk kvinna borde rimligtvis ha namn efter en gudinna.

Vi får nog i brist på bättre kalla Tyrs fru på Zisa, kanske gömmer sig bakom detta namn en gudinna vi känner, kanske inte. Nerthus ligger ju nära tillhands. Vill man dra teorierna väldigt långt så är Nerthus nordbornas Njärd, som anses vara Njords första hustru.

Vilka eventuella barn det finns i detta äktenskap mellan Tyr och hans fru, det har vi ingen aning om!