1540 år sedan Västromerska riket upphörde!

1540 år sedan Västromerska riket upphörde!

4 september 476 enligt den tidräkning vi har upphörde Romarrikets västra del att existera som statsbildning. Östromerska riket bestod nästan tusen år till fram till 1453. Romarriket som grundades enligt myten av Romulus 753 före den kalender vi använder upphörde alltså inte att finnas till.

Romulus Augustus far Orestes var en romersk medborgare, ursprungligen från Pannonien som hade tjänat som sekreterare och diplomat i hunnerkungen Attilas tjänst och senare i den romerska statens. Orestes steg i graderna som befäl i den romerska armén. Den framtida kejsaren döptes Romulus efter sin morfar, en adelsman från staden Poetovio i Noricum. Många historiker har noterat tillfällighet att den sista västra kejsaren bar namnen på både Romulus, den legendariske grundare och första kungen av Rom, och Augustus, den förste kejsaren.

Orestes utsågs till  magister militum, en slags överbefälhavare av kejsare Julius Nepos 475. Strax efter sin utnämning, startade Orestes ett uppror och erövrade Ravenna, huvudstad i Västromerska riket sedan 402, den 28 augusti 475. Julius Nepos flydde till provinsen Dalmatien, där hans onkel härskade, halvt självständigt men med Julius goda minne.

Orestes antog dock inte själv kejsartiteln. Varför har det spekulerats om, men kanske ansåg Orestes det bättre att styra bakom tronen. Kejsare blev istället sonen Romulus Augustus. Denne Romulus Augustus anses i traditionell historieskrivning vara den siste kejsaren. 31 oktober år 475 uppsteg Orestes son på tronen. Vid denna tid bestod Västromerska riket förutom den italienska halvön av Transalpinska Gallien och delar av södra Gallien. Östrom var rikets, romarriket delades aldrig i två stater utan styrdes formellt som en stat men med två regeringar starkaste fäste. I öst ansåg man västra delen vara underutvecklad och många där ansåg kejsaren i väst egentligen var underställd den östromerske kejsaren och inte var dennes jämlike. Julius Nepos hade erkänts som kejsare av makten i öst, men Romulus Augustus erkändes aldrig. I Östrom pågick en maktkamp mellan Zeno och Flavius Basiliskos om makten men ingen av de två ville ha med Orestes eller dennes son att göra. Den siste kejsaren var i 15 årsåldern, Om han hade syskon eller gifte sig vet man inte. Orestes styrde. Mynt präglades dock med sonens bild.

Romulus Augustus eller rättare sagt fadern styrde inte länge, innan ett år hade gått gjorde germanska soldater i romersk tjänst uppror. De upproriskas ledare var herulerhövdingen Odovakar. Anledning till upproret var att Orestes inte kunnat eller velat infria löften han gett för att få deras stöd samt problem med att betala deras löner. Orestes och hans demoraliserade trupper mötte Odovakars här i augusti i norra Italien vid trakten av Piacenza. Odovakar segrade och kejsarfadern tillfångatogs kort därefter. Orestes avrättades den 28 augusti 476.

Odovakar lät några dagar senare, den 4 september Romulus Augustus avsäga sig tronen. Segraren lär skonat livet på den unge kejsaren av hänsyn till hans ringa ålder samt att han endast varit en marionett för fadern.

Odovakar sände sedan kejsarens insignier till Zeno som nu styrde i Östrom och lät förstå att det borde räcka med endast en kejsare. Zeno hade ingenting emot detta och formellt så övertog han ensam ansvaret för det nu formellt sett enade Romarriket. Odovakar styrde som kung i Italien och lär germanerna få stort inflytande. Odovakar fortsatte sedan att bekämpa den kvarvarande västromerske kejsaren Julius Nepos. Denne mördades år 480. Odovakar kom senare i konflikt med Zeno och denne gav Theoderik den store, östgoterna kung order om att invadera Italien. Men det är en helt annan historia.

Romulus Augustus då vad hände med honom? Ja det vet ingen. Han ska enligt en uppgift sänts till södra Italien av Odovakar men fått en slags pension av denne. En annan källa säger att han dog år 507.

Det har sagts att datumet 4 september 476 inte spelade någon stor roll i folkets medvetande när det inföll. Men datumet har ändå blivit ett symboliskt viktigt i historieböckerna. Idag är det 1540 år sedan Västromerska riket föll och det är värt att minnas.

mynt med den siste kejsarens bild.

Mynt med den siste kejsarens bild.

Får hednisk konst se ut hur som helst?

Får hednisk konst se ut hur som helst?

Ja vad säger ni ärade läsarinnor och läsare? Får hednisk konst se ut hur som helst, eller finns det någon norm eller mall man måste hålla sig till? Frågan är fri, men det kanske säger sig självt att frågan ritar sig till troende hedningar som ser andlig inspiration i hednisk konst.

Skriv gärna vad ni tycker. Tre gudinnor har avbildats på olika vis och de kan kanske föra debatten vidare. Teckningar, digital konst och fotografier har använts. Beyla, Eir och Syn asynjorna vi låter vara som exempel.

Beyla 123 Beyla 12345  Beyla bägare (2) Beyla profile 2

Beyla goddess of mead Beyla kalumis Beyla

Beyla

Syn med spjut Syn Syn svart o vitt

Syn says no!  syn medeltid

Syn goddess Syn siulett

Syn

Eir 8 Eir 3 Eir 5

Eir disir Eir 123 Eir looking at you.

photo 5 Eir

Eir

Länkar

Ideell Kulturkamp har nu börjat länka till andra hedniska bloggar. En del bloggar har redan börjar länka till oss, och då ska vi förstås inte vara sämre. Fler länkar kan det bli i framtiden. Länka till oss så länkar vi till er.

Välkommen höst!

Välkommen höst!

Vi säger välkommen höst! Vi tackar sommaren som nu har farit och välkomnar hösten. Hösten infaller den första dagen i september, den månad som passande nog förr kallades höstmånaden.

Vi börjar hösten 2016 ayps med dikten Höstens vår av Erik Axel Karlfeldt.

Höstens vår

Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svaga kalla höst.
Nu blommar heden röd av ljungen
och hvitt av liljor älvens bröst.
Nu är den sista visan sjungen
av sommarens kvinnligt veka röst;
nu stiger uppför bergens trappa
trumpetarn storm i dunkel kappa.

Nu äro alla drömbarn döda
som födts ur vårens sköra lek –
likt buskens rosentyll, den röda,
som första skumma natt gör blek.
Men alla starka känslor glöda
som snårens nypon, kullens ek
och hviska varmt i frost och nordan
om gyllne mognad och fullbordan.

Min sång flög drucken kring det bästa
av färg och doft i ängars ljus,
och det var ljuvligt nog att gästa
de många hjärtans honungshus;
nu vill jag, mätt på sötman, fästa
min boning långt från lust och rus
och hvila under fasta bjälkar,
ej under lösa blomsterstjälkar.

Väl mig, då lekens minnen tvina,
att du var allvar och står kvar,
att ingen sol behövs att skina
vår kärlek varm i svala dar!
Hör, himlens hårda väder hvina
sin högtidshymn för trogna par.
Vi le, när jorden reds och darrar;
vår lyckas hus har goda sparrar.

En insändare i Skaraborgsbygden: Jag skulle välkomna ett förbud!

En insändare i Skaraborgsbygden: Jag skulle välkomna ett förbud!

DEBATT 

För några år sedan fick en herre i Tjeckiska Brno igenom ett krav. På hans körkort där hans fotografi finns med bärs på huvudet ett durkslag! Detta gör av religiösa skäl.

Som anhängare av religionen Det flygande spagettimonstret, eller som det egentligen heter, Pastafarianism måste den djupt troende tjecken bära ett durkslag på huvudet för att visa respekt för sin gudom, ett monster gjort av spagetti och köttbullar. Pastafarianism är en religion som tjeckiska staten accepterar. Men skulle ni upplysta och toleranta svenskar som gärna skaffar bekantskaper med nya kulturer försvara Pastafarianismen om det behövs?

Det har varit debatt om förbud mot burkinis i Frankrike. Alla politiskt korrekta har fördömt förbudet. Själv skulle jag välkomna det. Jag tycker som det nu är att det bästa för oss i Sverige och övriga Europa är att vi lever i ett sekulärt samhälle.

Och vill man leva i ett sådant, ja då får man vara positiv inställd till en del förbud. De facto så diskrimineras hinduismen idag. Hakkors, eller som det heter på sanskrit svastikan, är enligt svensk lag hets mot folkgrupp symbol. Men hinduerna anser det vara en symbol för lycka. Ve de hinduer som vill utöva sin tro i Sverige! Ingen gråter över detta förbud, då ska man väl inte snyfta över förbud som drabbar islam.

Visst kan man tillåta religiösa klädesplagg om det är någon person som är medlem i något samfund som, så att säga, är i tjänst; präst, imam eller gode, sistnämnda en officiant inom asatron. Men i övrigt så bör inte religiösa kläder uppmanas. Har vi förbud mot politiska kläder, då kan vi ha förbud mot religiösa dito. Religion och politik är egentligen samma sak.

Så inför gärna ett förbud. Låt mig slippa burkinis, nunnedok och durkslag.

Henrik Andersson,
djupt religiös utan bisarra kläder.

Artikeln publicerades på Skaraborgsbygdens hemsida den 30 augusti 2016

http://www.skaraborgsbygden.se

Svenska skådespelare del III: Tollie Zellman

Svenska skådespelare del III: Tollie Zellman

Carl Magnus och Betty Zellman fick 31 augusti 1887 en dotter som fick namnet Berta Alice Victoria. Nu är det inte något av dessa namn vår skådespelerska blivit känd under utan det är smeknamnet Tollie som ska användas. Familjen Zellman bodde i Stockholm, men snart gick flytten till Nyköping. Hemmet var religiöst, fadern var bland annat kyrkorestauratör. Kanske var det en slags revolt och protest mot detta som gjorde att Tollie blev vad hon själv sa, klassens clown? Det var föresten vid en flickskola så det var nog inte den mest uppslupna miljön man kan växa upp i. Att bli skådespelerska var förstås inte populärt hos herrskapet Zellman så dottern arbetade en tid på kontor. Unga fröken Zellman sökte till Dramatens elevskola, men antogs inte. Istället blev det under några år vistelse hos Alfred Lundbergs teatersällskap, debuten kom 1906. Samma år hade Zellman en mindre roll i den nu förkomna filmen ”Lika mot Lika”. Efter några års turnerande och en kortare tid i Helsingfors blev det från 1910 mest Stockholm. I stort sett var Tollie Zellman vid alla stora teatrar. I början av karriären spelade Zellman i olika genre men det var som komedienne som hon gjorde sig bäst. 1911, fem år efter debuten kom genombrottet i komedin 33. 333 på Folkan. 1923 gjorde Zellman sin största succé i den brittiska komedin Mollusken.

Zellmans spelstil ska kännetecknats av charm, en hel del erotik, hon beskrivs i litteraturen om henne som ”karltokig” och spelglädje. Zellman hade även en säregen röst, hon talade långsamt och hade något av läspande över talet. Både på scen och privat beskrivs vår aktris ha varit något av en aristokratisk primadonna. Zellman hade en teknik bestående av långa pauser vilket gjorde komisk effekt då hon kunde så att sägandes hålla ut repliken och därmed få ut maximal effekt, men också få fram dubbeltydlighete även i ganska banala texter.

Zellman spelade inte bara roller, hon regisserade även, första gången var 1923 och även i Finland var Zellman verksam med regi.  Även i radio var Zellman medverkande. Filmerna Zellman medverkade i blev fler framåt 1930-talet. Nu var vår aktris inte så ung längre och de flesta rollerna blev ofta tosiga adelsfröknar, men kanske framförallt bedagade skådespelerskor. Alla filmer var inte komedier men det är nog i dessa där Zellman spelade bedagad demimond som hon kanske blir mest ihåg kommen för. 49 filmroller blev det allt som allt. Sista filmrollen var i Oppåt med Gröna Hissen från 1952. 1958 gjordes den sista teaterrollen vid 71 års ålder. 9 oktober 1964 avled Tollie Zellman.

Två äktenskap ingick Zellman, första gången var med Viggo Berck 1916-1918 och andra med Carl Holmquist 1918–1923. En dotter, född 1908 Lill-Tollie Zellman blev även hon skådespelerska.

Tollie_Zellman_i_33.333

dardel_ekman_zellman

Tävling: Vem är jag del 3

Tävling: Vem är jag del 3

Jag hade aldrig en tanke på att jag skulle bli gudinna. Hade någon sagt det när jag var yngre hade jag nog tagit det som en förolämpning. Jag minns det som igår, när det kom bud från guden som ville ha mig som fru. Budbäraren var en ganska otrevlig herre, men han var bra på att övertala. Som alla vet gick jag med på att gifta mig när jag träffade min beundrare. Vi har det bra tillsammans och det ska sägas att det kanske beror på att han är ganska välutrustad!

Tävling: Vem är jag del 2

Tävling: Vem är jag del 2

Jag är en asynja, men inte av födseln. Hur jag blev en gudamakt? Jag och bror min skulle gå och hämta vatten, men då kom Mundilfares son och fick syn på oss syskon och tog med sig oss på sin eviga färd. På den vägen är det. Jag har inte en egen veckodag, men det har han vi åker med. Du kan se mig och brorsan vissa dagar om du har tur. Vem är jag?

 

Konstnärer del XXIV Folke Dahlberg

Konstnärer del XXIV Folke Dahlberg

29 augusti 1966 kom Folke Dahlbergs bok ”Havet slutet” ut. Dagen innan, det vill säga den 28 augusti hade författaren drunknat. En ödets ironi. Nu var det inte något hav utan i Vättern konstnären och författaren miste livet. Vättern var den sjö som inspirerade Dahlberg, men som också tog hans liv.

Dahlberg kom till denna världen i februari 1912 i Askersund. Kanske såg Dahlberg sjön som betydde så mycket för honom redan sin första levandsdag? Johan Folke Dahlberg hade liksom Verner von Heidenstam en livslång kärleksrelation med Vättern, men med staden Askersund var relationen mer problematisk. 1928 for Dahlberg till huvudstaden för att studera konst vid konstfack och därefter konsthögskolan. I fem år var Dahlberg studerande innan han 1934 reste till Mallorca.  1936 var Dahlberg tillbaka och bosatte sig i barndomstrakterna, på ön Lilla Röknen. Två år senare blev han bosatt på Stora Röknen. Vintrarna var Dahlberg mest boendes i Askersund. 1946 avhystes de boende på Stora Röknen för att militären skulle ha öarna som övningsområde. 1942 gifte sig Dahlberg med Kristina Sahlström, två söner blev resultatet av det äktenskapet. Samma år som Dahlberg gifte sig skulle Askersund fira 300 år som stad och Dahlberg fick göra reliefer till torgbrunnen som invigdes. Tre år senare hade Askersundssonen en kritikerhyllad utställning i Stockholm. Familjen Dahlberg flyttade, först till Karlshamn sedan till en annan sjö, Vänern. I Mariestad och Sjötorp bodde familjen några år. Konstnären lyckades hyra skogvaktarbostället på Kyrkogårdsön i norra Vättern som beboddes på sommaren. 1966 lämnades Kyrkogårdsön och sista anhalten vid Vättern blev Granvik.

Dahlberg själv beskrev sig som en ”sjöluffare”. Han trivdes nog bäst när han planlöst tog sig fram i norra Vättens skärgård. Resan, inte målet var det viktiga. Det var tidvis ganska ekonomiskt kärvt, en gång tog kronofogden Dahlbergs båt för obetalda skatter. I slutet av livet gick det bättre för då erhöll Dahlberg Övralidspriset.

Tidigt började Dahlberg skriva, men manus hamnade hos Bonniers och där blev det liggande. Först 1948 gjorde Dahlberg debut som författare, nu hos Wahlström & Widstrand. Debutboken fick namnet Cartesiansk dykare. Året därpå kom Vättern kanske den mest kända boken och den första i den lanskapstriologi som följdes med Tiveden och Göta kanal. Alla utom ett av de litterära verken var illustrerade av honom själv. Som konstnär hade Dahlberg blivit känd redan tidigare. Dahlberg utvecklade en märklig punktteckningsteknik. Bäst beskrivet som punkter, och linjer som byggde upp motiv från sjöar och stränder, ofta i ett slags disigt drömlandskap. Det blev mindre av bildskapandet efter författardebuten, och det mesta blev nu bokillustrationer. Det fanns inget av antingen eller mellan författarskap eller konst menade Dahlberg, tvärtom så skulle de två konstformerna komplitera varandra.

Dahlberg 1

Dahlberg 2

Dahlberg 3

Dahlberg 4

Dahlberg 5

Dahlberg 6

Dahlberg 7

Dahlberg 8