Goda nyheter från Danmark, förbud som drabbar monoteister kan införas!

Goda nyheter från Danmark, förbud som drabbar monoteister kan införas!

Danmarks nästa största parti, Dansk Folkeparti, har gått ut med ett förslag som skulle innebära ett förbud mot vad som kallas religiösa huvudbonader. Diskreta smycken som halvmånar, davidsstjärnor, kors och får man förmoda torshammare ska dock tillåtas. Rent allmänt och spontant får man säga att ett sådant förslag borde gynna oss som anser att religiösa huvudbonader är onödigt. I Sverige lär inte sådant förslag gå igenom.

Det rör på sig i Gefions rike!

gefion-6

Lite funderingar om hednisk konst

Lite funderingar om hednisk konst

Hur ska egentligen gudamakterna avbildas? Ja vi är hedningar, vi har inget bildförbud och ska heller inte ha något sådant. Ibland är det ganska lätt att få inspiration, eddorna och andra källor ger en hel del information. Oden är enögd och har ett spjut eller stav, blått är en färg han gärna klär sig i. Tor med sitt röda skägg och sin hammare. Idun har äpplen och Fulla har utslaget hår med pannband av guld. Exempel kan göras fler, men vi nöjer oss så.

Men asatron har som alla vet mer än 140 olika makter, de flesta av kvinnligt kön. Könsneutralt är egentligen inte förenligt med asatro. Men alla makter har inga attribut. Ägir och Ran har nio döttrar. Är det möjligt att se skillnad på dem? Det finns ett stort antal namngivna valkyrior, samt en del gudinnor som även är valkyrior lite vid sidan om. Skuld, Trud och Eir fungerar som valkyrior även om det inte är deras huvudfunktion. Finns det något typiskt kännetecken på valkyrior? Troligen, men finns det ett attribut som gör att man vet att detta är valkyrian Hrund och inte valkyrian Trima? Nej det gör det inte. Visst några valkyrior har namn som syftar på spjut, sköld och yxa. Man kan låta avbilda dem med dessa vapen, men många använder spjut, hur ska Geirskögul och Geiravör skiljas från varandra? Båda namnen syftar på spjut.

Hel om man nu dristar sig avbilda henne hur ska det göras? Hälften svart eller blå som äldre källor säger och hälften levande. Det finns en uppsjö av bilder moderna konstnärer gjort och det är allt från gammal bitter tant till utmanade läder och latex. En del av denna konst kan vi lämna därhän. Hednisk konst måste syfta på just hedningar som gör så att säga ”religiös” konst.

Så vad då avsluta vår artikel med? Jo använda som inspiration den information som äldre källor ger. Samt förstås de avbildningar som finns bevarade, exempelvis runstenar och figuriner av metall. Men också att det finns något av tron med i bildframställningen. Trams och kitsch bör undvikas. Men kom också ihåg att det inte finns eller i iallafall sällan finns något helt rätt eller helt fel inom konsten eller för alla delen inom asatron. Asatron är inte dualistisk.

meile

Meile är en ganska okänd gud. Bror till Tor och son till Oden. Kanske inte helt fel att avbilda Meile i silhuett?

idun-21-september

idun-med-ratatosk

Att Idun ska avbildas med gyllene äpplen verkar vara ett måste inom hednisk konst.

roskva-123

Tors tjänarinna Röskva. Man kan nästan se tjänstehjonet som måste gå upp tidigt och ta hand om Tors barn, och de verkar vara något bångstyriga.

roskva

Denna bild hade lätt kunna tro vara Idun, men det är Röskva. Är väl egentligen bröd Tjalves syster serverar.

roskva-siulette-2

Att denna silhuett ska avbilda Röskva kan nog bara konstnären förstå. Men konst är inte lätt, och måhända inte bör vara det heller?

x-girl-roskva

Enda ledtråden att denna bild föreställer Röskva förutom namnskylten är blixtarna, hon är ju ändock anställd hos dunderguden. Ingen större likhet med ”tjänstehjonet”.

hel-21-september-foto

Denna dam ska föreställa Hel. Ja en ganska ovanlig framställning. Finns väl egentligen ingenting som säger att hon ska avbildas som någon slags monoteistisk hatfigur?

hel-21-september-svart-vitt-foto

Hel hade vi nog förstått att bilden föreställer även utan den lilla skylten.

hel-21-september-abstarkt

Hel väldigt abstrakt. Kanske fungerar det abstrakta i detta fall. Men kan alla gudamakter framställs så?

hel-21-september-teckning

Hel som en skrämmande makt. Farlig och otrevlig. Ingenting gemensamt med den första bilden, men heller inte fel. Döden skrämmer oss.

hel-21-september-teckning-svart-o-vitt

En del verkar tro att Hel ska avbildas som ett slags skelett. men ingenting i eddorna säger något sådant. Lite kitschig kanske?

Högen vid Ströbo

Högen vid Ströbo

En dam och tre herrar besökte högen vid Ströbo i Västmanland den 17 september. Några av deltagarna hade varit där förut, men det är aldrig fel att besöka intressanta platser mer än en gång. En av deltagarna som var från Västmanland berättade lite om högen och sägnerna om den för de andra som var från Närke och Västergötland.

Högen som inte är utgrävd sägs enligt en sägen vaktas av en drake. Inne i högen finns av ekträ byggd stuga och får förmodas innehålla skatter. Drakar vaktar aldrig någonting annat än just skatter. En annan sägen sger att en jätte som kom farande hade en säck med grus och sand med sig. Säcken hade hål i sig och sanden som rann ut blev sedan Köpingsåsen. Jätten ställde ner säcken när han tog rast. Mer sand rann ut och det som hamnade på rastplatsen blev Ströbohög.

Vid Högen fanns det förr ett offerkast men det syns inget av det idag. Annars ska tilläggas att högen är omkring 11 meter hög och har en diameter på runt 40 meter. Gravhögen är inte utgrävd så om det finns en drake boendes i den vet ingen…

strobohog

Istället för att visa ett vanligt foto tar vi här ock visar en bild från slutet av 1800-talet. Högen är sig faktisk ganska lik.

Terrorister = Monoteister

Terrorister = Monoteister

Återigen kommer det rapporter om att muslimer utfärdat terrordåd. Om och om igen, samma sak. Ja alla muslimer är inte terrorister men religionen islam gör folk till terrorister. Dessvärre finns det även judiska terrorister, Sternligan och kristna terrorister, Breivik. Alla religiösa terrorister är monoteister. Kanske vi borde kalla dem terrorteister?

islam_stop_islamization___anti_islam_by_elvis4-d8r4l2r

Lägg ner denna så kallade religion. Nej till terrorteister!

Stridsvagnen 100 år

Stridsvagnen 100 år

15 september 1916 sattes motoriserade stridsvagnar in i strid för första gången. Detta skedde under slaget vid Somme närmare bestämt vid Flers–Courcelette. Brittiska krigsmakten hade året innan påbörjat arbete med att ta fram en stridsvagn som kunde både forcera fiendens linjer samtidigt som den deltog i strid. Efter en hel del arbete lanserades stridsvagnen Mark-1 som sändes till västfronten. Mark-1 fanns i två modeller, den tyngre ”male” och den lättare ”female”. Den förstnämnda var tyngre och hade kraftigare bestyckning. ”Male” hade två sex punds kanoner och tre 8 mm. Hotchkiss kulsprutor och en besättning av åtta man. ”Female” hade i sin tur fyra 0.303 mm. Vickerskulsprutor och en 8 mm. Hotchkisskulspruta och vägde cirka 27 ton jämfört med ”male” som var ett ton tyngre. Den lättare typen av stridsvagn skulle täcka och skydda den tyngre under anfall.

Morgonen den 15 september sattes stridsvagnarna in i strid. Det blev ingen omedelbar succé. Några av vagnarna havererade redan innan striden och en del förstördes under slaget. Av 49 stridsvagnar kom bara 32 iväg. Några fastnade på vägen, andra gick sönder och några kom på efterkälken. Nio stycken stridsvagnar gjorde dock ett för britterna godkänd insats och några vagnar deltog i striderna dagen därpå. Tros att det inte blev en omdelbar framgång bestämdes det några dagar senare att stridsvagnen skulle man satsa på. Nya vagnar beställdes och krigshistorien förändrades för alltid.

stridsvagnar-15-september-1916

mark-1_tank_somme

Två bilder från 15 september 1916.

En insändare i Skaraborgsbygden: Sover republikanerna?

En insändare i Skaraborgsbygden: Sover republikanerna?

Sover republikanerna?

Tisdagen den 13 september höll Sveriges konung tal vid riksdagens öppnande. Kungen sade bland annat följande:

”Jag hoppas att alla vi svenskar, i Sverige och utomlands, står upp för våra värderingar. Värderingar som tron på alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, tron på ett demokratiskt styrelsesätt, religions- och yttrandefrihet”.

Ofta när kungen säger någonting som kan tolkas politiskt då skriks det på republik. Nu hoppas jag att någon av dessa republikaner har modet att säga att kungen borde avgå. Han har ju uttalat sig positivt om en ideologi! Det borde inte gå för sig. Någon kanske säger, ja men han uttalade sig i ganska allmänna ordalag om demokrat och då är det acceptabelt. Men så kan ingen god och ärlig republikan säga.

Problemet är ju också att det finns svenskar, men även andra som inte delar kungens värderingar. Det finns folk som reser på så kallade terrorresor för att gå med och slåss för islamistiska staten. Dessa personer tror knappast på demokratins värderingar. Vi har folk i Sverige som är uttalade fascister och nationalsocialister och de sistnämnda har lite politiskt inflytande i några kommuner i Dalarna. Ska kungen säga åt en svensk kommunpolitiker vad denne ska ha för värdegrund?

Vare sig man gillar det eller ej har kungen med sitt tal gjort en politisk markering. Nu hoppas jag att någon av de ilskna republikaner som skriker på republik har modet att skriva även denna gång, eller sover republikanerna?

Henrik Andersson

Insändaren publicerades på Skaraborgsbygdens hemsida 2016-09-14 och i tidningen 2016-09-16 http://www.skaraborgsbygden.se

Pommerska kriget

Pommerska kriget

1756 utbröt den konflikt som fått namnet Europeiska sjuårskriget. Konflikten var mellan Storbritannien som var i personalunion med Hannover och dess allierade Preussen som i sin tur hade allierade i de mindre tyska furstendömena Braunschweig-Wolfenbüttel, Hessen-Kassel och Schaumburg-Lippe. Portugal allierade sig när kriget pågått några år med Storbritannien. Motståndarna bestod av Frankrike, Österrike vars härskare även var tysk-romersk kejsare, Ryssland, Sachsen. Spanien och Sverige. I Nordamerika tog fransmännen och fick stöd av indianstammar i det så kallade sju nationerna och britterna stöddes av irokesförbundet. I Indien gav Mogulriket stöd åt fransmänen. Kriget har kallats det europeiska sjuårskriget men har också sagts vara ett världskrig. Kriget får sägas ha vunnits av Storbritannien som erövrade Kanada från fransmännen. I Europa blev kriget i stort sett oavgjort. Preussen slog tillbaka sina fiender och får ses som segrare. Sverige inträdde i kriget 1757 och lämnade det 1762. Oavgjort kan man säga att resultatet blev, men många döda och statsfinanserna i kaos. Kriget var från 13 september 1757 till 22 maj 1762 och varade med andra ord i 4 år 8 månader 1 vecka och 2 dagar. Här följer en kort historik över kriget som i Sverige brukar kallas pommerska kriget, då den svenska insatsen just var i Pommern.

Sverige förlorade en del av sina provinser till Preussen 1720. När kriget utbröt 1756 hoppades makthavarna i Sverige som styrdes av det så kallade hattpartiet ta tillbaka det som förlorats till Preussen, men också stärka sin makt inom Sverige. Kungamakten var svag vid denna tid och hovet hade försökt göra en statskupp. Kuppen misslyckades och hattarna ville förödmjuka kungen Adolf Fredrik och hans drottning. Drottningen var syster till den preussiske kungen. Kungen och drottningen var emot kriget men kunde ingenting göra. Frankrike uppmanade även till krig och lovade stora ekonomiska bidrag till Sverige. 1756 hade Preussens trupper tågat in i Sachsen. Detta var den formella anledningen att svenskarna gick in i kriget. Sverige hade varit en av garantimakterna bakom freden i Westfalen 1648 då trettioåriga kriget ändades. Angreppet mot Sachsen var ett brott mot freden i Tyskland och Sverige ansåg sig då tvunget att ingripa. Den svenska ståndsriksdagen skulle enligt lagen vara den som bestämde om krig fick börjas. Men hattregeringen utfärdade ingen formell krigsförklaring mot Preussen. Regeringen leddes av kanslipresidenten Anders Johan von Höpken som personligen var emot krig men rådet röstade och 11 var för krig och 5 emot. Man ingrep ju bara för att återställa freden och då behövde man heller inte blanda in ständerna. Man startade ju inte krig enligt tidens sätt att se på konflikter.

Dessvärre hade inga egentliga förberedelser gjorts. Redan från början var det ont om utrustning, livsmedel och den svenska armén var eftersatt. Fransmännen lovade stöd, men stödet skulle komma först när svenskarna gått med i kriget. Preussen hade sin tids bästa armé medan svenskarna sedan stormaktstidens fall inte reorganiserat sin. Under krigets gång ansåg även en del officerare som även var riksdagsmän att det var viktigare att åka hem och dela i riksdagen än att vara i fält. Efter stormaktstidens slut hade Sverige heller inga resurser att ha en modern armé.

13 september 1757 gick svenska trupper över gränsen från Svenska Pommern till preussiskt område. I början hade svenskarna framgång och efter några månader stod vägen mot Berlin öppen. Men lyckan vände. Den preussiske kungen Fredrik den store besegrade österrikare och fransmän och kunde sända nya trupper norrut. Svenska hären rykte tillbaka redan i november, två månader efter sitt inträde i kriget. Makthavarna i Stockholm protesterade. Nu började preussarna rycka in i de svenska områdena och Stralsund, den största och viktigaste staden svenskarna hade inringats. Någon riktig belägring skedde inte då ingen flotta fanns att tillgå. Först sommaren 1758 drogs sig kung Fredriks armé tillbaka, främst för att ryska trupper var i antågande. Lyckan vände och svenskarna lyckades månaden därpå erövra Peenemünde. Svenskarna tänkte sedan först förena sig med ryssarna men de led nederlag, sedan med österrikarna men även de stoppades av preussiska trupper. Vid Tarnow led i september en mindre svensk styrka nederlag. Allt var dock inte elände. Svenske majoren Carl Constantin De Carnall besegrade fem mil nordost om Berlin en preussisk här på 6000 man. De Carnall hade endast 800 man och sju kanoner. 1675 hade en svensk styrka besegrats vid denna plats så en viss moralisk seger får slaget ha varit. Svenskarna allierade hade på sina håll motgångar så svenska armén drog sig åter till Svenska Pommern.

Våren 1759 anföll preussiska trupper och svenskarna drog sig tillbaka. Flera garnisoner stred tappert men de kunde inte göra så mycket mot Fredriks styrkor. Åter inringades Stralsund. Ryssarna hade som tur var framgång på sin front och de preussiska trupperna återtågade. Men svenska armén var nu i väldigt dåligt skick. Först i slutet av sommaren kunde svenskarna gå på offensiv. Staden Stettin skulle belägras innan dess måste öarna Usedom och Wollin intas. Det är nu svenskarnas största framgång till sjöss utspelades.  Kaptenlöjtnant Karl Rustensparre besegrar vid Frisches Haff en preussisk flotta genom äntring. Denna seger har ansetts vara den främsta vapenbragden i kriget för de svenske. Svenskarnas huvudhär ryckte in i Preussen, men måste efter en hel del småstrider dra sig tillbaka. I januari 1760 började svenskarnas fiende en offensiv, men de slogs denna gång tillbaka.

Striderna återtogs, 15 000 svenska soldater rykte nu åter söderut. Svenskarna han fram till Prenzlow. Hela tiden hade man fått utså småstrider med fienden. En svensk styrka vid Pasewalk slog tillbaka en större fientlig styrka. Framgångarna uteblev och flera officerare ville hem till riksdagen så återmarsch gjordes, igen. I juni året därpå återtog svenskarna sin offensiv. Men förlusterna åren innan samt brist på utrustning och förråd gjorde att inga framgångar kunde ske. En del mindre strider vanns men kunde inte leda till efterföljd. Staden Kolberg belägrades av ryssarna och en mindre svensk trupp sändes dit, svenska fartyg belägrade och besköt från sjösidan Kolberg. Ryska och svenska trupper lyckades inta staden. Svenskarnas huvudstyrka hade ingen framgång och drog sig åter hemåt. Preussiska trupper följde efter och började anfalla svenska gränsposteringar. En svensk styrka under Jacob Magnus Sprengtporten lyckades ta den för preussarna viktiga staden Malchin, där stora förråd fanns. Ett anfall på årets sista dag slogs tillbaka av svenskarna. Preussarna försökte återta staden men svenska trupper kommer till undsättning. Staden var i svenskarnas händer men kunde inte hållas så åter blev det marsch upp till Svenska Pommern. Vid Neu Kahlen vann svenskarna en strid. De ledes av De Carnall och avgörandet gjorde då Älvsborgs regemente med ett kraftfullt bajonettanfall.

Nu slöt svenskarna ett stilleståndsavtal med sina motståndare. Detta stillestånd varade sedan fram till freden. I Sverige hade man nu kommit underfund med att kriget knappast kunde bli framgångsrikt. Man ville ha fredsförhandling och det blev drottningen som fick sköta första kontakten, hon var ju syster till Fredrik den store. Sagt och gjort, Lovisa Ulrika skrev till kungen av Preussen och förhandlingar inleddes. Man får nog säga att det gick ganska bra. Fredrik den store lätt förstå att han av hänsyn till sin syster gick med på en mild fred och kriget blev oavgjort. Freden sluts i Hamburg 22 maj 1762 kung Fredrik och hans svenska kollega Adolf Fredrik ratificerar dem något senare. Under kriget hade svenskarna fyra befälhavare Mattias Alexander von Ungern-Sternberg, Gustaf Fredrik von Rosen, Jakob Albrekt von Lantinghausen och Augustin Ehrensvärd. von Lantinghausen får sägas vara den främste, han till och med bekostade delar av arméns underhåll och utrustning för egna medel.

europeiska-sjuars-kriget

”Världskriget” där Sverige var med och stred. Blå färg för britter, preussare och deras allierade och grönt för svenskar ryssar, fransmän samt andra allierade.

fredrik-den-store

Svenskarnas fiende Fredrik II även kallad den store av Preussen.

de-carnall

De Carnall

jakob-albrekt-von-lantinghausen

von Lantinghausen

augustin-ehrensvard

Ehrensvärd