Tro inte på euhmerism!

Från Peloponnesos närmare bestämt Messene levde en filosof vid namn Euhemeros. Denne Euhemeros levde på 300 talet fvt. Euhemeros menade på att gudarna egentligen hade varit människor som levt i en äldre tidsålder och sedan hade folk börjar dyrka dessa personer. Euhemerismen som denna uppfattning om religioners uppkomst har för längesedan avvisats av religionsvetenskapen men den dyker upp då och då. När Snorre Sturlasson författade sin edda, den prosaiska eddan eller den yngre eddan skriver han att asarna utvandrat från Asien. Man bör dock betänka att Snorre levde i ett kristet samhälle där delvis hedendomen levd kvar, det gör det för den delen än idag. För att inte stöta sig med kyrkan och misstänkas ha ”nedsjunkit i hedendom” så ansåg Snorre det vara bäst att ge sitt lärda verk en prolog som gav sken av att asarna invandrat österifrån.

Att en och annan person som läser lite slarvigt om fornnordisk mytologi får för sig att asarna är asiater är en sak, att en och annan kristen tro på denna skröna är en annan, men att det finns folk som säger sig vara hedningar och som tror på euhmerism är beklagligt.

För en tid sedan ville en äldre kvinna som beskrev sig själv som ”en gammal hippie” vara med i IKF. Hon uppgav att hon varit hedning i många år. Men hon trodde att asarna var från Turkiet. Hon ville inte längre vara med i IKF då hon umgicks med kvinnliga präster och till och med besökt nunnor i den katolska kyrkan och insåg att IKF är mycket negativ till kristendomen. Folk säger sig vara asatroende tror att Oden är en turk och att Jesus har funnits, IKF är ju som alla vet anhängare av den ahistoriska hypotesen. Ja vi har mycket långt kvar på vår resa genom det monoteistiska träsket!

Goda hedningar och hederliga asatroende, tro inte på euhmerism!

Katolska fältherrar del IV: Matthias Gallas

I den italienska staden Trento föddes i september Matthias Gallas. Han blev föräldrarna, Pancrazio och Annunziatas enda barn. Gallas tillhörde en lågadlig ätt, nämnd första gången 1163. Som många adelsmän tog Gallas tjänst i spanska armén och stred i Flandern mot Nederländernas trupper. Senare när det stora kriget utbröt gick Gallas i ligans tjänst och stred i slaget vid Stadtlohn sommaren 1623 där Tilly besegrade Christian von Braunschweig-Wolfenbüttel trupper. Gallas fick beröm för sin insats under slaget. Den militära karriären fortsatte, Galls blev befordrad, efter några års strider i Italien kom Gallas till Wallensteins här för att strida mot svenskarna. Matthias Gallas var med vid Alte feste och Lützen. Gallas steg i graderna ytterligare och var nu Wallensteins närmaste man. Vid konflikten mellan kejsaren och Wallenstein valde Gallas att stå på den förstnämndes sida. Som tack för sitt stöd till den tysk-romerske kejsaren blev nu Gallas den högste befälhavaren. Vid slaget vid Nördlingen 1634 ledde Gallas den kejserliga hären och besegrade svenskarna och deras allierade ordentligt. Nu stod Gallas på höjden av sin bana. Gallas gifte sig med grevinnan Dorothea Anna von Lodron med vilken han fick fyra barn.

Fortsättningen blev inte lika framgångsrik. Gustav Horn, svenskarna befälhavare som tog tillfånga vid Nördlingen hade ersatts av Johan Banér. Den nye befälhavaren lyckades ordna en ny svensk här och segrade vid Wittstock 1636. Gallas ledde sin här emot svenskarna som drog sig norrut. Banérs här undkom förföljarna som drabbades av motgångar. Kriget hade nu pågått länge. Förnödenheter blev allt svårare att få tag i och de svenska trupperna lämnade ingenting som kunde användas till förföljarna. Dessa samt andra motgångar gjorde att kejsaren avskedade Gallas 1639.

Svenskarna började nu ett fälttåg mot Danmark. Kejsaren beslöt hjälpa danskarna och Gallas återinsattes och satte med sin här efter svenskarna. Men framgången uteblev. När befälhavaren Melchior von Hatzfeldt i slaget vid Jankow tillfångatogs och miste sin armé fick Gallas åter avsked. Gallas lade nu ner sitt befäl och drog sig tillbaka. Redan samtiden gav Gallas öknamnet ”härfördärvaren”. Två år senare, 1647 avled Matthis Gallas.

Gallas lyckades aldrig organisera försörjningsförbindelser eller skaffa fram förråd åt sina soldater. Han hade också motståndare som var honom taktiskt överlägsna. Svenskarna Johan banér och Lennart Torstensson var får man säga större härförare. Gallas var med tidens mått en något äldre herre och lyckades väl inte alltid ordna med disciplinen inom sin här. I litteraturen om denne kejserlige befälhavare nämns det alltid en viss fallenhet för starka drycker och dobbel, det inverkade nog på befälsutövandet. Mattihas Gallas trohet mot kejsaren gav dock utdelning, från lågadel till hertig, kejsaren utnämnde Gallas till hertig av Lucera, är det en lång resa, nästan lika lång som Gallas egna fälttåg.

Två avbildningar av Gallas, ett porträtt och ett kopparstick från tiden.

Hummer och äpplen

Hummerpremiären 2017 vt startar den 25 september. Samma datum är äpplets dag, sistnämnda firande har instiftats av Riksförbundet Svensk Trädgård. Hummern är en delikates och finns i havet. Havets och rikedomens gud när Njord. Från vanernas stam kommer Njord. Äpplen förknippas med asynjan Idun. Iduns äpplen ser till att gudamakterna inte åldras. Äpplen är med andra ord en helt positiv symbol i asatron. Hos monoteisterna är äpplet en mer komplicerad frukt. Enligt deras myter ska den första kvinnan Eva ätit av denna frukt och lurat med sig sin make Adam. Den osynlige guden blev arg och har varit arg ända sedan dess.

Nåväl, sänd denna dag som förknippas med hummer och äpple en extra tanke till Njord och Idun!

Ha en trevlig höstdagjämningsdag 2017 ayps alla hedningar!

Bloggtips: Grekiska gudar

https://grekiskagudar.wordpress.com/

Katolska fältherrar del III: Gottfried Heinrich zu Pappenheim

När det talas om svenskarnas motståndare under trettiåriga kriget kommer alltid tre namn upp, Tilly, Wallenstein och Pappenheim. Därför är det lämpligt att den tredje delen om katolska fältherrar handlar om Gottfried Heinrich zu Pappenheim. Veit zu Pappenheim och hans andra hustru Maria Salome von Preising-Kopfsburg blev föräldrar till den berömde fältherren som såg dagens ljus 29 maj 1594. Familjen tillhörde en adlig ätt med anor från 1100-talet och de hade anammat det protestantiska tron. Veit zu Pappenheims son studerade vid två universitet i sin ungdom, Altdorf och Tübingen. Som vanligt var slutade den unge adelsmannens utbildning med resor. 1614 konverterade Pappenheim till katolicismen en lära som han var en hängiven anhängare till. När det stora kriget utbröt gick Pappenheim i Maximilian av Bajerns tjänst. Maximilian var ledare för den katolska ligan. Vid slaget vid Vita bergen 1620 sårades Pappenheim svårt. Några år följde där Pappenheim var med och stred mot von Mansfelds trupper. 1622 blev Pappenheim överste för ett regemente kyrassiärer, en form av tungt beväpnade och bepansrade ryttare som blev ett kännetecken för de trupper Pappenheim förde befäl över.

Några år följde då Pappenheim tjänade den katolska saken genom att strida för spanjorerna. 1626 kallade dock Maximilian till sig Pappenheim. I Oberösterreich hade protestantiska bönder gjort uppror. Pappenheim slog ner upproret med stor kraft och grymhet. Kejsaren och ligan hade nu kommit i krig mot Danmark och Pappenheim anslöt sig till den armé som leddes av Tilly. Staden Wolfenbüttel som hölls av danskarna belägrades och intogs av Pappenheim. 1628 upphöjde kejsaren Pappenheim till riksgreve, däremot blev han inte furste över Braunschweig-Wolfenbüttel vilket hade eftersträvats. Dessa år i slutet av 1620-talet var framgångsrika för kejsaren och hans allierade, men det skulle ändra sig. 1631 belägrade Tilly och Pappenheim staden Magdeburg. Efter två månaders belägring övertalade Pappenheim Tilly att staden skulle stormas. Så skedde och staden förstördes. Samtiden försräcktes av stadens förstörelse och Pappenheim och Tilly gavs skulden till blodbadet. Kanske dog så många som 25 000 människor under några skräckfyllda dygn. En tid senare stred Tilly mot svenskarna vid Breitenfeld. Befälet över den vänstra flygeln hade Tilly gett Pappenheim. Kyrassiärerna anföll svenskarna bara för att mötas av Gustav II Adolfs nya taktik. Muskötsalva efter muskötslava tvingade bort Pappenheim och hans mannas. Sju gånger gick de till anfall, och lika många gånger fick de dra sig tillbaka. Sedan stred de mot finska och svenska ryttare. Slaget blev en katastrof för de kejserliga och Pappenheim fick liksom de andra i Tillys här fly från slagfältet.

Kriget fortsatte och Pappenheim ledde en här som opererade i Niedersachsen och Westfalen. En tid tjänstgjorde Pappenheim under Isabella Clara Eugenia som styrde Spanska Nederländerna. Pappenheim hjälpte henne att bekämpa holländarna innan han åter for tillbaka och hamnade i Wallensteins här. Nu fick Pappenheim titeln fältmarskalk. Den nye ledaren för kejsarens armé och Pappenheim kom dock inte bra överens. Hösten 1632 hade Wallenstein låtit sina trupper gå i vinterkvarter. Pappenheim fick order att förlägga sina trupper i staden Halle. I Halle befann sig Pappenheim när budet kom att svenskarna var på frammarsch. Slaget vid Lützen utkämpades nu. Wallensteins taktik var att försvara sig mot svenskarnas anfall till Pappenheim kom till undsättning. Pappenheim och hans styrkor på omkring 5000 man kom till slagfältet. De sattes genast in i striden. En kula från en falkonett, en mindre kanon träffade dock Pappenheim som svårt sårad fördes ur striden. Innan han avled hade dock budet kommit att lejonet från Norden, Gustav II Adolf hade stupat. Kanske gav denna nyhet den döende Pappenheim en viss tröst?

Pappenheim var gift två gånger, första hustrun var friherrinnan Anna Ludomilla von Kolowrat-Novohradsky 1601-627 och sedan med Anna Elisabeth von Oettingen-Oettingen 1603-1673. En son Wolf Adam i första äktenskapet överlevde fadern men dog 1647. Även sonen blev fältmarskalk. Omdömet om Pappenheim var att han var modig och djärv, han ledde sina kyrassiärer i första ledet, men någon större fältherre var han inte.

En samtida kopparstick föreställande Pappenheim.

Staty föreställande Pappenheim i Wien.