Asatro och reklam går det ihop? Ja det började som en tankelek att hur skulle reklam för asatron eller om man nu hellre vill kalla den nyhedendom ska se ut. Och de ”affischer” som lagts upp är väl någon slags sätt att fånga intresse för asatron som religion. Problemet är ju att asatron sällan missionerar, och ärligt, har vi inte alla stött på irriterande kristna som står i gatuhörn och bjäbbar eller ringer på dörren när vi lagar mat eller står i duschen? Inte blir man gladare av det, så att försöka fånga folks intresse med en sådan taktik är nog dömd att misslyckas.

Men som tryck på en t-tröja kan de kanske göra nytta?

Synpunkter tas gärna emot samt förslag hur en ”affisch” borde se ut.

Pagans have more fun!

We have three love goddesses!

We have one beer making god and one mead making goddesses!

Christians and Muslim’s have only one old grumpy god!

Join the religion of fun!

Asatro ett alternativ för dig också?

Ta chansen att smaka på Iduns äpplen du med!

Ha en hednisk och bra höstdagjämning 2015 A.Y.P.S.

Konstnärer del XIII Frank Frazetta

Frank Frazetta, föddes 9 februari 1928 i Brooklyn, New York, och såg döden 10 maj 2010 i Fort Myers, Florida, USA. Frazetta började som så många andra som är konstnärligt intresserade rita och teckna i barnåren och redan som sextonåring började han försörja sig på sin konst. En nästan oräknelig produktion av omslag till böcker, serietidningar och LP-skivor gjordes, men även arbeten till filmindustrin. Frank Frazetta gifte sig med Elenor Kelly som ofta blev avporträtterad, även på skoj lät ibland hennes make måla in sig själv i de målningar och i ett verk är han målad som kentaur och hon ridande på hans rygg. Fru Frazetta var ofta den som skötte makens ekonomi och tog hand om den affärsmässiga delen av beställningarna som kom in. Mycket av illustrationerna är inom genre som fantasy, skräck och science fiction. Många av damerna som Frazetta målade fick ganska väl tilltagna sättesmuskler…

På ålderns höst drabbades Frazetta av en hjärnblödning och blev mer eller mindre lam i högerhanden, men han tränade upp sin vänsterhand och kunde måla och illutsera i princip lika bra sim innan. En lekman kan nog inte se skillnaden mellan höger och vänsterhands målningarna.

Slaget på Storsjöns is

Slaget på Storsjöns is var ett slag om Jämtland, mellan de fria jämtarna och den norske Sverre Sigurdsson och hans birkebeinar, år 1178. Det ägde rum på den då isbelagda Storsjön, mellan Sunne och Andersön. Det finns
inga uppgifter om vilket datum slaget ägde rum, man vet bara att det var i mars månad.

År 1177 tågade Sverre Sigurdsson mot Norge, genom Jämtland, tillsammansmed en stor här birkebeinar. Dem var upprorsmän vars mål var att avsätta kung Magnus Erlingsson och att erövra Trondheim.
Detta skedde helt utan motstånd från jämtarna. Året därpå, 1178, återvände Sverre till Jämtland från Hälsingland. Han hade då bara med sig 100-120 man, men välkomnandes av jämtarna med öppna armar. Jämtarna planerade
dock att döda honom, något Sverre fick kännedom om i tid.

Sverre flydde då med sin lilla här och begav sig västerut mot Norge. Dem kom emellertid inte så långt – på Storsjöns is mellan Andersön och Sunne blev dem omringade av en här på 1200 stridslystna jämtar. Det var en becksvart vinternatt. Sverre beordrade sina män att använda samma krigsrop som jämtarna och sedan, när striden tagit vid, dra sig undan. Hans birkebeinar drog sig undan medan jämtarna slogs mot varandra. Den våldsamma striden pågick under natten och när gryningen kom upptäckte jämtarna att dem hade dräpt sina fränder. Birkebeinarna attackerade då på nytt och jämtarna flydde.
När Sverre sände bud efter hela sin här gav jämtarna upp och Jämtland införlivades i Norge. Den katastrofala vinternatten innebar slutet för det fria Jämtland.

L

Signaturen L är en gästskribent som vi hoppas skriver många fina artiklar på ideell kulturkamp.

Den traditionella hummerpremiären i Sverige börjar första måndagen efter 20 september. Från och med denna dag fram till 1 maj är det tillåtet att fiska denna läckerhet. Det är främst på västkusten fisket sker. Hummerfisket har på sina platser lika stor betydelse som exempelvis älgjakten kan ha på andra ställen.

Om man är hedning och vill ägna sig åt hummerfiske kan det kanske vara en idé att be till Njord, havets gud?

Ha en trevlig hummerpremiär och lycka till ni som fiskar!

Äta upp lilla mig? Vad elaka ni är!

Svenska dikter del XXIV Oden botar

Från Södermanland finns en besvärjelse som handlar om hur Oden botar en hästs vrickning. Troligen är besvärjelsen urgammal och överlevt in i modern tid. Det finns liknade besvärjelser som nedtecknats i Tyskland från medeltiden med samma tema, de kallas Merseburgbesvärjelserna. Besvärjelsen har inget namn så titeln ”Oden botar” är något vi här på IKF kommit på.

Oden botar

Dåve red över vattubro,

Så kom han in i Tive skog;

Hästen snava mot en rot

och vrickade sin ena fot.

Gångande kom Oden:

– Jag skall bota dig för vred,

kött i kött, ben i ben,

jag skall sätta led mot led,

och din fot skall aldrig sveda eller värka mer!

Ett rykte än så länge obekräftat säger att gudinnan Hel funderar på att låta IS-krigare som dött återfödas som svin. Men också att de först ska tvagas i ormgift. Man ska nog inte heller vara allt för förvånad om en och annan kommer att IS-krigare kommer tillbaka till Midgård i skepnad av rosa hamster i ett laboratorie för plågsamma och onödiga djurförsök. Men det är som sagt bara rykten.

TT-Nyhedendom

Diktaren och författaren Dan Andersson dog en lika snöplig som ovanlig död året 1920. vår skald hade tagit in på ett hotell där man för att få bukt med skadedjur använt cyanväte. Efter spridandet av denna giftiga gas hade man glömt att ventilera, så när Dan Andersson kom upp på sitt rum för att vila gasades han helt enkelt ihjäl! Dan Andersson föddes i april 1888 och var son till en småskolelärare. Uppväxten var fattig och sonen i huset fick tidigt börja arbeta. Yrken som dräng, skogshuggare och gårdfarihandlare men också skollärare prövades på. 1902 var Dan Andersson i Amerika men flyttade hem. Debuten kom 1915 med ”Kolvaktarens visor” och Anderssons dikter med motiv från skogar och landsbygd blev hos svenska folket populära, en popularitet som stått sig ännu idag. Inom arbetarrörelsen blev Dan Andersson en förgrundsgestalt, trots att han själv inte röstade, han såg ingen skillnad på politikerna sa han själv, men vem kan göra det alla gånger? Egentligen ska han ha hetat Daniel men ingen känner till Daniel Andersson

Åska

I

Jag hörde hur ljungelden samlade hop
till strid i de väldiga valv
och såg hur all rymden blev till en blick,
ett flammande öga som skalv,
som skalv över jorden, där människobarn
hade tvättat varandra i blod
och bland slättens ruiner och vallmo
det snyftade: mänskan är god!
Jag såg hur åskans ögonbryn
begrundande drogs till hot,
och en glimt av Guds öga föll ned bakom
som ett sprakande, glödhett klot.

Är du släkt med guden som lär oss
slå städer och byar i brand,
du som samlar och kastar allt himmelens ljus
som en sten ur din väldiga hand?
Har du kommit likt Herren till Mamres att se
vad ryktet om Sodom sport,
och om i Gomorra så illa som sagts
emot dina barn man gjort?

II

Men slagregnen strömma och örterna grönska
där ängarna vattnats av blod,
och barn ser jag leka och kinder och ögon
viska att mänskan är god.

III

Men ofta jag önskat att träffas av dig
och falla till jord av ett väldigt slag
av den näve, vars kraft i världarnas morgon
blev fader till natt och dag,
vinranka och vallmo som lyste rött
i solen, där nyss vita ljungelden slog –
och evig tystnad, när solen på nytt
mot mitt brustna öga log.

Ty vad är väl all oro i människans blick
om ej släkt med blixt som slår,
och allt mummel, som stiger ur trotsiga bröst
om ej barn av åskan som går?
Ty allt är ett, så att om jag dör
i en ljungelds sekundlånga brand,
när jag själv var en del av den elden
jag dör för min egen hand.

IV

Varför tala om död när vi leva ännu? Det är gott, att ännu vi se
än med barnets tacksamma ögon och än med hjärtan som ej kunna le
mot remnande moln då åskan går, mot stjärnor och roso och sol
och än vilja häda och än böja knä vid Den Okändes konungastol.

V

Ty en hemlighet är allt vårt liv,
sol lyser där natten gått,
och barn växa upp över multnade ben,
där fädernas slaktning stått.
Mina ögon ha fröjdats åt solen
och min mun har mot våren lett,
men mitt hjärta längtar mot ängder
dem intet öga sett.

VI

Hur kan jag då vandra härnere,
när rymden av stjärnljus är full,
i städer bland stinkande gränder,
när himlen har gator av gull.

O ängel med vilande vingar,
med en panna som Beatrice,
fly ut över muren av jaspis,
och bär mig till paradis!