Crécy 1346
Hundraårskriget började som en konflikt mellan engelske kungen och den franske, men konflikten utvidgades och blev ett europeiskt storkrig, i princip var hela Västeuropa med i konflikten och stora delar av Centraleuropa likaså. Skottland hjälpte Frankrike, den tyske kejsaren England och som vi ska se nedan Böhmen bistod Frankrike.
Kriget som pågått sedan 1337 hade inte lett till något avgörande så kungen av England tog ännu en gång och utrustade en här som seglade till nordöstra Frankrike och man landsteg i juni 1346, man gjorde som man brukade under denna tids krigföring plundra sig genom landet. Fransmännen försökte samma en här för att möta inkräktarna. Trots stora likheter i synen på krig, mentalitet och kultur så var de två härarna mycket olika. Englands krigare var främst bågskyttar med de fruktade långbågarna men också annat fotfolk beväpnad med pikar och vältränade riddare som stred i rustning även de till fots. Franska hären bestod av främst tungt adelskavalleri och dessa backades upp av fotfolk av olika beväpning och erfarenhet samt av legoknektar från Genua. Sistnämnda var utrustade med armborst. Det kan tilläggas att engelsmännen även hade några enkla kanoner med sig. Kung Edvards mannar var disciplinerade och ägde ett klart och tydligt ledarskap. På franska sidan var många av ädlingarna oense vem som var främst och förnämast och man slogs mer man mot man än i samlade enheter, det var inte heller alla som ville lyda order om de ansåg att befälhavaren var av lägre börd än de själva.
I augusti när trupperna började närma sig varandra beslöt engelsmännen för att strida defensivt, man tog och slogs sig ner vid en höjd, vid ena flanken hade man en flod och bakom sig skog vilket gjorde att fienden måste göra frontalattack. Man lät slå ner vässade pålar i marken som skulle stoppa kavallerichocker och man lät gräva diken som även de hindrade anfall. När detta var gjort åt man, och satte sig att vila. Kung Edvard lät inspirera sina män med att de stred för en rättfärdig sak, han menade rentav att plasten de stred på tillhörde honom och var ett arv han fått av sin mor. Edvard ansåg sig inte vara en utländsk inkräktare utan en som slogs för rätten till sitt lagliga arv. Kungen fördebefäl över centren men hans 17 årige son Edvard, senare känd som ”svarte prinsen” förde den högra flygeln.
Fransmännen kom och de anlände på fetermiddagen den 26 augusti, de hade marscherat länge men ansåg att de måste anfalla omgående. De första som skickades fram var armborstskyttarna från Genua som varit något motvilliga, de ville inte strida utan att först fått vila efter marschen, de rykte fram, armborstens räckvidd var kortare än långbågarnas och snart började de fly, som straff för detta dödades en del av dem av de franska riddarna.
Nu inleddes det egentliga slaget som slutade med att 15 anfall gjordes och 15 anfall slogs tillbaka av Edvards trupper. Soldaterna på höjden var förbjudna att lämna sina ställningar men irreguljärt folk walesare och corner som en fransk krönikör kallade dem gav sig ut på slagfältet för att plundra, de var beväpnade med stora knivar och de stack ner många franska ädlingar när de stal deras värdeföremål. Edvard var missnöjd med detta. Han hade hoppats at man skulle kunna ta dessa ädlingar till fånga och sedan få lösensumma för dem. Att ta adelsmän som fånga för att sedan kräva lösen var en vanlig del av medeltidens krig och kunde ge stora inkomster.
Bland de sårade på franska sidan fanns självaste kungen Filip VI. En pil hade sårat honom i halsen. Bland de döda fanns Johan den blinde, kung av Böhmen. Trots sitt handikapp ville han deltaga och vill komma så nära fienden att ett hugg skulle kunna utdelas. Såväl kungen som hans närmaste stupade. Johans son Karl som även han hade en kungatitel tillhörde de som flydde.
Englands trupper var kanske 10 000 man, troligen något mindre, deras förslutse var på mindre än 100 man. Franske kungens här var troligen på 30 000 man minst 1500 stupade, kanske förlusterna blev på hela 2500 man. Slaget vid Crécy var den första av Englands stora segrar i hundraårs kriget.
Karta över slaget.
Medeltida avbildning av slaget. Engelsmännen har pilbågar, fransmännen armborst.
Nutida bild av slaget, franska adelsmän anfaller.
Johan den blindes grav.
