Den alternativa hälsningen!

Den alternativa hälsningen ”god helg” har blivit populär bland folk (och fä) som vill vara politiskt korrekta. Varför? Ja helt enkelt för att alla inte firar jul längre. Men också att julen har ett religiöst ursprung. Det är ju farligt, för demokratin som de facto är en religion tål inte konkurrens.

God helg har förvisso använt förut, även vid jul. Men vi tycker att god jul är bättre än god helg. Och det är inte pk-fjollor av båda könen som ska vara normen för hur vi firar jul.

Så vi i Ideella Kulturföreningen säger god jul! Gör ni det också. Mota pk-fjollorna i grind!

Svenska dikter del XXX Dagen i dag

Svenska dikter del XXX Dagen i dag

1905 i småländska Huskvarna föddes Alf Henrikson. Fadern var arbetare vid vapenfabriken. Hemmet var fyllt med böcker och båda föräldrarna var litterärt intresserad men det fanns inga resurser att låta sonen studera vid universitet. Alf Henrikson började som journalist vid Jönköpings-Posten, 1927 kom författardebuten med en diktsamling. Senare blev det anställning vid Dagen nyheter. Flytt till Stockholm gjordes, Henrikson gifte sig och fick i äktenskapet två söner. Henrikson var oerhört produktiv, såväl som journalist, diktare men även historiker. Flera verk om svensk, dansk, kinesisk och biblisk historia gjordes. Som diktare, främst inom den genre som kallas dagsvers skrev Henrikson över 20 000 dikter! 1995 avled Alf Henrikson.

23 december 1975 i dag för 40 år sedan publicerades dikten som fick namnet ”Dagen i dag”.

Dagen i dag

Dagen i dag är en märkvärdig sak.

Tänk, evighet fram och evighet bak!

Hellre tomten än Allah!

En bild säger mer än tusen ord. Med två foton kan vi enkelt åskådliggöra varför det är roligare att vara hedning än muslim. Varför det är roligare att tro på tomten än på Allah. Tomtegumman här är väl betydligt roligare att titta på än Allah som är ljusskygg av sig. Inget utseende har han. Hedningar har det roligare än ökentrons anhängare. Ärligt. det är roligare att tro på tomten, det är roligare att vara hedning än monoteist. Hellre tomten än Allah!

Fröken Tomta

Hedniskt.

Allah

Allah.

Blot och blod

fest 4

Blot

2013-11-27-06-36-18_shiiter_muslimer_ashura_hogtid

Blod

Tänk vad en liten bokstav kan betyda så mycket. Blot och blod betyder inte samma sak. En vanlig missuppfattning är ju att ordet blot har med blod att göra. Bilderna är också intressanta då de visar skillnaden mellan polyteism och monoteism på ett väldigt tydligt sätt. Monoteisterna nedan, så kallade muslimer av den inriktningen som benämns shia ägnar sig åt en mycket primitiv och primitiv avgudadyrkan. Högst ovärdiga de europeiska kulturfolken i Europa.

Ha ett riktigt hedniskt vintersolstånd 2015

Ha ett riktigt hedniskt vintersolstånd 2015 ayps. God hednisk jul!

Hell Oden, Tor och Frej. Hell alla asar och vaner. Hell alla heliga höga makter.

Hell Frigg, Freja och Siv. Hell alla gudinnor, hell alla diser,

hell alla valkyrior och hell alla kvinnliga makter vi dyrkar, vördar och ärar.

Hell solen och vintersolståndet, hell alla hedningar! Hell julen!

Oden och Sleipner

Oden

Tor december 2015

Tor

Freyr 2015

Frej

Frigg 2015

Frigg

Freya 2015

Freja

Siv 2015

Siv

Sol 2015

Sol

Tipsa oss om det bästa julölet!

julstånka

21 december var en dag då julölet måste provsmakas enligt gammal god svenskmanna sed. Nu är det ju lite svårt att provsmaka öl framför en datamaskin, och spiller man så kan det bli ett datavirus som heter duga. Så ärade läsare av vår blogg, hjälp oss. Tipsa om julöl eller ölreceptet ni tycker om. Och för all del, varna oss för öl som ni tycker smakar död räv eller elak gammal tant. Man ska ju hjälpa varandra här i livet och ett bra öl är en förutsättning för en bra öl. Vi hedningar firar ju inte bara öl, vi dricker jul! Mjöd går också bra att kommentera, ty det är ju även gudarnas dryck! I Byggvir och Beylas namn hjälp oss hitta det perfekta julölet!

Vi tror på tomtar!

Vi tror på tomtar!

När den förment heliga Birgitta (1303-1373) talade om tomtar i sina uppenbarelser på 1300-talet kallade hon dem tomtagudar. I den latinska översättningen blev tomtarna till penater, det vill säga husgudar i antikens Rom, beskyddare av hemmet och dess förråd.

Birgittas utsaga är det äldsta skriftliga belägget för tro på tomtar i Sverige. Enligt Birgitta blidkades tomtagudarna med matoffer, i gengäld skänkte tomtarna gården rikedom. Föreställningen höll i sig till långt in på 1900-talet. Helt utdöd är inte seden. Hos hedningarna i modern tid har den fått en renässans.

Birgittas val av ord avslöjar vad det är för en figur: en gudom knuten till tomtmarken. Hon är annars tämligen fåordig och ger inte besked om hur varelsen såg ut eller var han bodde. Sådana uppgifter kommer senare, Olaus Magnus menar på 1500-talet att tomtarna, det vill säga andar och demoner, håller till i stall, och uthus. Det är i Olaus Magnus bok (1490-1557) ”Historia om de nordiska folken” tomtarna beskrivs i ord men också bild. Olaus Magnus av påven utnämnd till svensk katolsk ärkebiskop. Gustav Vasa brydde sig inte utan hade redan tillsatt en protestantisk dito. Olaus Magnus (1490-1557) var en katolsk kyrkoman som tvingades i landsflykt på grund av sitt motstånd mot reformationen i Sverige. Under landsflykten skrev Olaus Magnus böcker om nordbornas traditioner, som han själv illustrerade med träsnitt. Titulärärkebiskopen menade på att tomtarna kunde vara utslag av förfäderstro. Olaus Magnus utgav också en berömd karta över Norden, Carta marina från 1539. Även på kartan finns det tomtar avbildade.

Både Birgitta och Olaus ifrågasatte inte om tomtarna existerade. Men som goda katoliker var de emot att folk skulle tro och offra till dem.

Vi är goda hedningar, hur ska då vi då göra med tomtarna. Jo vi ska förstås offra till dem. Att sätta ut gröt till tomten är ju en form av anfäders tro och vare sig bättre eller sämre än tanken med blommor och tända ljus vid gravar. Och kommer det en tomte och ger er presenter den 24 december, tacka och ta emot.  Då vi anser att tomtarna symboliserar våra förfäder, och då gärna de som levde under hednisk tid kan vi gott vörda våra fäders minne. Kort sagt, vi tror på tomtar!

Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Bok 3 - Kapitel 22 - Om andarnas tjänst. - Utgivningsår 1555.

Olaus Magnus Historia om de nordiska folken 1555. Bok 3 – Kapitel 22 – Om andarnas tjänst.  Tomtarna ser inte ut som dagens jultomte.Första kända bilden av tomtar.

Julfrid

Julfrid

Idag den 21/12 utropar vi i Ideella Kulturföreningen julfrid. Vi hoppas med detta att alla som firar jul är snälla och trevliga mot varandra.

Vi föregår med gott exempel genom att inte skriva allt för elaka saker om de kristna. De kristna firar jul liksom vi. Många av våra förfäder var kristna och vi anser att de dödas minne ska respekteras i jultider. Givetvis så ska döda hedniska förfäders minne också äras. De kristna har också trots allt tal om bara en gud de facto ägnat sig åt lite polyteism. De delar ju upp det gudomliga i tre delar, fyra om Maria ska räknas med. Så nu skriver vi inget riktigt elakt om de kristna förrän vid tiden runt 14 januari.

Muslimernas och judarnas gud erkänner inte julfriden. Inte heller ateister så dessa kan vi reta med gott samvete.

Även asar och jättar kan ibland samsas även om de inte alltid tycker om varandra. Så vår julfrid med de kristna är ingen eftergift av vår tro, utan ett bevis på hus snälla vi hedningar kan vara. Tänk på det alla monoteister!

Nu säger vi julfrid!

När vi tar makten

När vi tar makten i Sverige (hur det nu ska gå till, vi är ju en kulturförening) kommer den 21 december bli helgdag. Denna dag även kallad tomasdagen var ju helgdag fram till 1772. Det är nu vintersolståndet brukar infalla.  Låt oss verka för att den 21/12 åter bli helgdag!

Ha en trevlig 21 december alla goda och glada läsare!

Svenska dikter del XXIX Godmorgon här inne

Det var ju vanligt förr att folk, främst ungdomar gick runt i i jultid och sjöng för att få mat och dryck till sina lekstugor som det då hette. Dessa seder lever kvar om än lite förändrade med tiden.  Dagens Luciafirande är ett exempel därpå. Men även folk som avlagt visit hos varandra har sjungit eller läst upp några strofer för att på så sätt önska värdparet god jul. Författaren till denna dikt eller om ni så vill sång är okänd. Det brukar vara så med traditionella visor.

Godmorgon här inne

Godmorgon här inne, både kvinna och man,
Godmorgon här inne, både kvinna och man,
husbonden ut i huset med sin maka i sin famn,
husbonden ut i huset med sin maka i sin famn.