Bombhoten mot Göteborg och Södertälje

Om bombhoten mot tågen i Göteborg och Södertälje gjorts av följande så kommer följande att ske:

Högerextremister: Nya lagar kommer att införas!

Vänsterextremister: Hyllas av pk -maffian för att de är rebeller!

Islamister: Alla förståsigpåare kommer säga att alla muslimer inte är terrorister!

Alkoholister: IOGT-NTO kräver rusdrycksförbud!

Levandstrött lokförare: Facket skyller på arbetsgivarna, arbetsgivarna på facket!

Pojkstreck: Samhället förklaras skyldig!

Ingen skyldig hittas: Vladimir Putin!

En kyrka mindre!

Sankt Markus kyrkan i Skövde invigdes 1975 ayps. Som alla moderna kyrkor är den ful och trist. Men det är inte någon trist nyhet vi kommer med. För kyrkan ska läggas ner. Svenska kyrkan skulle renovera byggnaden. Men kostnaderna blev större och större. Så nu har svenska kyrkan, som snart vare sig är svensk eller kyrka beslutat att göra sig av med eländet. Avkristningen av Sverige fortsätter!

Parkeringen vid kyrkan får endast användas av besökare. Ironiskt nog finns det ingen bil med på bilden!

Mister Round makes religious statements!

Vi uppmanar våra anhängare att skaffa sig vapen!

Vi skämtar ganska friskt med judendomen, kristendomen och islam. Det ska vi fortsätta med. Alla gillar inte våra skämt. Men vi för vår kamp med fredliga medel. Vi hotar ingen, vi dödar ingen och vi bränner inte ner någons hus. Sådant gör monoteisterna, då ska vi inte använda samma metoder.

Tycker någon våra skämt ät dåliga, så mycket bättre. Det retar ju våra antagonister än mer. Vårt hånskratt tar nog och skadar mer på sikt än kulor och knölpåkar. Ingen muslim blir martyr för att han retar sig på en bild förställande token Muhammed. Ingen anhängare av judendomen kan skrika att vi är antisemiter, då vi angriper Jahve. Och vill någon tok göra reklam för Jesus lever (9.90 kronor kilot) så tar vi bara bort denna sura filurs kommentarer. Vi uppmanar våra anhängare att skaffa sig vapen, det vapen vi åsyftar är humorn! Vi ska skratta bort ökensanden! Humor kan vara såväl svärd som sköld, piska som morot!

Skämt åsido. Vill vi att hedendomen ska komma tillbaka, då måste monoteistnormen försvinna!

Mister Round telling the truth!

Nakenhet i den hedniska konsten

Hedningar har aldrig haft problem med att avbilda sina gudamakter nakna. Till skillnad från de abrahamitiska religionerna som är ganska skeptiska, för att inte säga fientliga till avbildningar. Inte underlättar den ganska komplicerade synen på sexualitet avbildningar inom de religioner som uppstått i öknar. Jesus på korset avbildas alltid med ett litet höftskynke, fast folk som korsfästes var nakna.

Hedningar är dessbättre smartare än inskränkta monoteister. Gudarna skulle knappast skapa någon kroppsdel som var syndig, det vill säga dålig. Och människan är en art som reproducerar sig genom samlag. Sedan ska man inte förglömma att människan fös naken, vilket de som bara tror på en osynlig gud endast motvilligt erkänner.

Här kommer nu några avbildningar som gjorts av hedningar för att ära sina gudinnor och gudar.

Apollon

Venus

Pan

Bacchus

Ishtar

Kali

Frej

Konstnärer del XXIX Nils Skum

Nils Nilsson Skum var född i april 1872 i en kåta i Ciuruduottar. Nils och Margareta Skum var renskötare och förde en nomadisk tillvaro. Sonen intresserade sig för att teckna och roade sig med att rita renar i snön eller med aska måla på björkklabbar. Nio år gammal fick lille Nils en penna i gåva och året därpå kom familjen Skum kontakt med en brittisk turist som såg sonen teckna. Turisten skänkte Nils papper, pennor, penslar och målarfärg. Nu började renskötarens sons konsnätsbana. Någon formell utbildning var det inte tal om så Nils Skum var autodidakt. Arbetet med renarna fortsatte vid sidan av tecknandet. 1895 gifte sig Skum med Helena Kuhmunen, dotter till en renskötare.

Skum var renskötare och en framgångsrik sådan. Men nödår på 1930-talet gjorde att många renar dog. Skum började nu bli konstnär på heltid. En ”ateljékåta” byggdes där Skum arbetade. Några renar hade han kvar, men skötseln överlät han till andra. Förutom tecknandet gjorde Skum dekor till knivar och annan sameslöjd. 1937 var det världsutställning i Paris. Skums teckningar var med på utställningen och nu blev den samiske konstnären känd. Året därpå utkom boken ”Samebyn” eller som den heter på samiska, Sáme siida som ökade intresset för Skums konst. Efter sin död utkom en annan bok ”Valla renar” med Skums bilder. Först ansågs skums teckningar främst ha ett etnologiskt intresse. Bilderna handlar främst om samelivet, med renar, jakt och vistelse i naturen. Idag framhåller man i lika stor grad det konstnärliga.

Nils Skum avled 27 december 1951. Hans grav finns i Jukkasjärvi.

Samernas nationaldag

Sedan 1992 firas samernas nationaldag firas sedan 1992. Datumet är den 6 februari. Anledningen är att den första samiska kongressen ägde rum detta datum 1917 i norska Trondheim. Samernas flagga invigdes redan 15 augusti 1986 i svenska Åre. Flaggan har inte samma status som en nationsflagga.

Sámi soga lávlla eller på svenska Samefolkets sång sjungs den 6 februari. Den skrevs av Isak Saba som var bosatt i Norge. Den framfördes första gången 1906. Sången finns översatt till norska, finska och svenska samt förstås till olika samiska dialekter.

Sámi soga lávlla

1.

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde

sabmá suolggai Sámieanan.

Duottar leabbá duoddar duohkin,

jávri seabbá jávrri lahka.

čohkat čilggin, čorut čearuin

allanaddet almmi vuostái.

Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,

cáhket ceakko stállenjárggat.

máraideaddji mearaide.

2.

Dálvit dáppe buolašbiekkat,

muohtaborggat meariheamit.

Sámisohka sieluin mielain

eahccá datte eatnamiiddis:

Mátkálažžii mánuheabit,

giđđudeaddji guovssahasat, –

ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,

juhca jávrriin, jalgadasain,

geresskálla máđiid miel.

3.

Ja go geassebeaivváš gollut

mehciid, mearaid, mearragáttiid,

golli siste guollebivdit

suilot mearain, suilot jávrriin.

Gollin čuvget čáhcelottit,

silban šovvot sámieanut,

šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,

luitet olbmát lávllodemiin

geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.

4.

Sámieatnan sohkagoddi –

dat lea gierdan doddjokeahttá

goddi čuđiid, garrogávppiid,

viehkes vearrevearroválddiid.

Dearvva dutnje, sitkes sohka!

Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!

Eai leat doarut dorrojuvvon,

eai leat vieljain varat vardán

sámi siivo soga sis.

5.

Máttarádját mis leat dovle

vuoitán vearredahkkiid badjel.

Vuostálastot, vieljat, miige

sitkatvuođain soardiideamet!

Beaivvi bártniid nana nálli!

Eai du vuoitte vašálaččat,

jos fal gáhttet gollegielat,

muittát máttarmáttuid sáni:

Sámieatnan sámiide!