Freden i Stolbova 1617

Kung Karl IX sista år förmörkades av att Sverige var i krig med danskar, polacker och ryssar. Sonen och efterträdaren Gustav II Adolf lyckades inte vinna kriget mot danskarna som avslutades 1613, kriget mot grannen i öster lyckades dock bättre. Det krig som svenskar och ryssar utkämpade 1610-1617 brukar kallas ingermanländska kriget. Kriget var, i alla fall delvis en del av det vad ryssarna kallat den stora oredan. En tid av politiskt och militärt kaos då det dels var ett ryskt inbördeskrig, samtidigt som svenskar och polacker stödde olika grupperingar. Kaoset upphörde i Ryssland då den förste tsaren av ätten Romanov besteg tronen och kallade sig Mikael I. Kriget mot Sverige pågick fortfarande. Fredsförhandlingar inleddes 1616 och sköttes av utländka förhandlare från England och Holland. Englands sändebud John Merickes anses av svenskarna ryssvänlig, men det är också tack vare honom som förhandlingarna går ganska smidigt. Engelsmannen har stor kännedom och ryska seder och har erfarenhet att förhandla med ryssar. Reinoud van Brederode, Hollands sändebud är dock svensksinnand. Inledningen av förhandlingarna började med tvister om rang och titlar, men gick ändå ganska bra till för att vara 1600 tal. Förhandlingarna går dock bra för svenskarna, särskilt då ryssarna får höra att ett vapenstillestånd mellan svenskar och polacker kanske ska komma. Svenskarna skulle då kunna skicka över fler trupper till den svensk-ryska fronten.

17 februari enligt den julianska kalendern eller den 27 om man använder den gregorianska sluts freden. Sverige erhåller Kexholms län, Nöteborg med därtill hörande område av Ingermanland norr om Neva, de tre övriga fästena i Ingermanland, Koporje, Jama och Ivangorod med underliggande län, samt stora handelsförmåner och 20,000 rubel i krigsskadestånd. Dessutom avsade Ryssland sig alla anspråk på Estland och Livland. Sverige utrymde staden Novgorod och erkände Mikael Romanov som Rysslands tsar.

Svenskarna som förhandlade i Stolbova var greve Jakob De la Gardie, Henrik Horn, Arvid Tönnesson Vildman och Måns Mårtensson Palm. De la Garide var chefsförhandlare. Reinoud van Brederode blev av den svenske kungen Gustav II Adolf upphöjd till friherre. Kungen sa om freden: ”jag hoppas att det skall bliva svårt för ryssen att hoppa över den bäcken!” Kungen åsyftade på att Sverige fått en bra försvarslinje mot Ryssland mellan sjöarna Ladoga och Peipus. Lite mer än hundra år senare var inte Sverige en stormakt.

Byn Stolbova finns inte mer, men den låg öster om dagens St. Petersburg.

De svenska landvinningarna är utmärkta med rött.

Greve Jakob De la Gardie

Måns Mårtensson Palm

Articles from War2War: Queen Elizabeth and Eddie Slovik

Queen Elizabeth during WW2

Queen Elizabeth was a soldier during World War Two. In February 1945 king Georg’s VI oldest daughter joined the Women’s Auxiliary Territorial Service. The new member of ATS received number 230873. Elisabeth was trained as a driver and mechanic, drove a military truck, and was promoted to honorary Junior Commander. Today the queen is the last surviving head of state who served in uniform during the War.

Edward Donald “Eddie” Slovik

Edward Donald “Eddie” Slovik was born 18 February 1920 in Detroit in the United States, died on 31 January 1945 in Sainte-Marie-aux-Mines was congregations in the US Army during World War II, and the only American soldier has been executed for desertion since the American Civil War.

Although more than 21,000 US soldiers were convicted of desertion during World War II, including 49 death sentences were Slovik´s death penalty the only one that was completed.

It was erected court martial against Slovik on 11 November 1944. The panel of nine court-martial members found him guilty and sentenced him to death. The verdict came as a shock to Slovik, who had waited imprisonment and dismissal in disgrace. The execution by firing squad was completed on 31 January 1945 clock 10:04 near the village of Sainte-Marie-aux-Mines. He was buried at Oise-Aisne American Cemetery and Memorial, a war cemetery for convicts American soldiers during World War II.

Slovik’s execution was the basis for a 1954 book by William Bradford Huie. In 1974, the book was adapted for a TV movie starring Martin Sheen and also called “The Execution of Private Slovik”.

Slovik said before the execution: “Everything happens to me. I’ve never had a streak of luck in my life!”

http://war2war.wordpress.com

Antimonoteistisk dikt

Judar, kristna och muslimer,

ger oss bara sura miner!

Moses, Jesus och Muhammed är inte bra,

de är ingenting att ha!

På davidsstjärna, kors och grön halvmåne,

tror bara den som är en fåne!

Alla dessa religioner tror att de har något vist,

vi anser bara att monoteism är tråkigt och trist!

Tora, bibeln och koranen,

går bara att använda som papper då man har dålig mage!

(Henrik Andersson)

Svenska dikter del XXXV Epigram no 5

Anna Maria Lenngren avled 1817. Hennes poetiska arbeten utkom postumt. Det var maken som lät dem publiceras. Anna Maria föddes 1754 i Uppsala, efternamnet var Malmstedt, fadern var professor i latin. Modern hette Märta Johanna Florin. Det år Anna Maria fyllde 26 gifte hon sig med Carl Peter Lenngren. Paret fick inga barn. En fosterdotter fanns, men avled. Vid 18 år och framåt fick Anna Maria dikter publicerade i tidningar. Efter att hon gift sig fortsatte dikterna inkomma i Stockholms-Posten, fast anonymt. Maken övertog tidningen 1795 och dikterna blev allt fler. I yngre dagar gjorde även Anna Maria översättningar av franska teaterverk.

Paret Lenngren tillhörde den övre medelklassen. De ogillade den gamla bördsadeln. Makarnas hus i Uppsala var tillhåll för den tidens intellektuella. Lenngren skrev många dikter, de första dikterna i tonåren var mest av religiös art hennes främsta genre var satirens. Den 8 mars 1817 avled fru Lenngren och begravdes samma dag på Klara kyrkogård i Stockholm. Dikten är ett epigram som publicerades. Någon egentlig titel har den inte men det har nummer fem. Epigram brukar förknippas med satir, och i detta fall har nog satirens egg inte avtagit.

Epigram no 5

När elden nyss kom lös på söder mitt i natten

hos brodern Rusius, man anmärkt har därvid,

att han för första gången uti sin levnadstid

skrek efter vatten.

Invocation to Váli

Vidar (poem)

Svenska dikter del XXXIV Domarn dömer

Dikter finns i olika utföranden och former. En form av dikt är ramsan. Ramsan är ofta ganska kort och bygger uppräkningar som är rytmiska. Ofta är ramsorna till för barn, men de kan också vara ironiska och hånfulla. Ramsorna kan härledas till medeltiden. Men den ramsa som här ska beskrivas är nog av yngre datum.

Fotboll var en idrott som blev populär i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Spelet är enkelt, men det krävs en del personer för att kunna utföra idrotten. En domare finns med vid matcher som ser till att reglerna följs. Men regler kan tolkas olika. Spelare och deras supportrar har för att visa missnöje med domslut uppfunnit en ramsa för att protestera. Kanske kom ramsan rent av till vid en ishockeymatch? Vem eller vilka som ligger bakom diktverket ”Domarn dömer” vet vi inte. Dikten har troligen också framförts i mer juridiska samanhang som tingsrätter.

Domarn dömer

Domarn dömer som han vill

men i huv’et står det still!