De lärde har diskuterat om Frigg och Freja är samma gudinna. Likheterna är många. De har en falkhamn, de är gifta med gudar med snarlika namn och de fyller ungefär samma funktion i den gudomliga sfären. Men i eddan så framställs de som två separata gudamakter och de är båda med på den beryktade festen hos Ägir. Som hedning får man väl acceptera den religiösa sanningen mer än den förment vetenskapliga.
Frigg är maka till den högste guden Oden. Hennes ursprung vet vi inte så mycket om och Frigg har inte något behov av att dela med sig om det heller för den delen. Fjorgynn heter hennes far. Som den högste gudens maka har Frigg en stark position. Hon har många asynjor i sin tjänst. Fulla som även sägs vara hennes syster, Gnå är Odens makas budbärerska. Hlin är en asynja som är mycket förknippad med Frigg så till den grad att en del trott att det är en aspekt av Frigg och inte en självständig asynja. Frigg bor när hon inte vistas hos Oden vid en plats som heter Fensalar. Falkhamnen har redan nämnts. Oden kan ju förvandla sig till en örn så kanske makarna flyger ut i världsaltet tillsammans ibland?
Asatron har många kärleksgudinnor och Frigg är en av dessa. Men Friggs funktion är främst barn och föräldrakärlekens. Friggs bemödande om att rädda Balder från hans öde är ett gott bevis därpå. Frigg kan se in i framtiden och spinner molnen på himlen. Dessa moln kan tydas säger en del men det är ingen lätt konst.
Oden och hans fru roar sig ibland med att slå vad. De tvistar ibland men blir aldrig ovänner. Grimnismal är den dikt i äldre eddan som bäst tar upp denna sysselsättning. Ortsnamn som Friggeråker tyder på att asynjan vi skriver om varit föremål för kult. Någon avbild från hednisk tid känner vi dock inte. Friggs minne levde dock vidare i folkkulturen.
Friggs öde vid ragnarök är okänt, men vi får hoppas att hon överlever och åter får träffa Balder och Nanna. Nuförtiden är det många som försökt avbilda Odens maka och Balders moder och här kommer nio verk.
