Då de kristna firar sjursmäss den 23 december kan vi hedningar gott och väl sända en hyllning till drakdödaren Sigurd Fafnesbane, eddans store hjälte och drakdödare! Hell Sigurd!

Allt som oftast får man höra att mycket av vårt julfirandes traditioner och utförande kommer från Tyskland. Julgranen, glöggen, adventskalendern och mycket mycket mer därtill. Gott så. Men kom då också ihåg att stora delar av Norra Tyskland har varit under svenskt styre och staden Wismar var svensk fram till 1903. vi är inte det enda land som hämtat inspiration från provinser och kolonier.

Wismar, en del av Sverige fram till 1903.

Syster till Odens maka Frigg sägs Fulla vara. Då borde Fjörgynn vara hennes far. Fulla har inte haft ortsnamn uppkallade efter sig eller varit föremål för kult. Men hon spelar en viktig roll i berättelserna om gudarna. Fulla är Friggs förtrogna, om de är systrar är det ju inte så konstigt. Fulla är ofta i Friggs närhet och har ansvaret för hennes skrin där värdesaker förvaras och hennes skodon. Ibland skickar Frigg ut Fulla på uppdrag. Det är Fulla som tar och beger sig till kung Geirröd för att varna honom.

Fulla står inte bara Frigg nära, hon har även med hennes svärdotter Nanna en stark och nära relation. När Hermod som besökt Hel reser tillbaka ger Nanna Fulla en guldring. Kanske Frigg, Nanna och Fulla bildat någon slags treenighet? I en av de så kallade Merseburgbesvärjelserna nämns Fulla men kallas här Volla.

Fullas namn sägs betyda fulländning och kanske är det så. Hon är en fulländad i sin lojalitet till Frigg. Fulla bär utslaget hår, det har tolkats som hon är jungfru men bär även ett guldband runt huvudet. I den namntula som nämner 27 asynjor är Fulla nummer tre, en hög placering efter Frigg och Freja.

Nu i den hedniska återkomstens tid har många konstnärer avbildat Fulla och här kommer nio verk som föreställer henne.

21 december utfärdar IKF julfrid. Det betyder inte bara att vi önskar medlemmar i föreningen och läsare av Ideell Kulturkamp en fridfull jul, utan att vi håller fred med de monoteister som firar jul. Julen är ju ursprungligen en hednisk högtid så vi är lite snälla mot andra julfirare och bråkar inte med dessa. Från 21 december till 13 januari låter vi julfriden vara. nu kan även medlemmar och läsare med gott samvete fira jul med släktingar som inte delar vår tro. Det kan vara kristna släktingar men också sådana som inte tror på någonting, men ändå av tradition och vana firar jul. Men friden gäller inte om personer bråkar och gnäller på vår tro. Förresten ska de inte sticka opp, de har mellan 0-1 gud att tro på, det är lite futtigt. Judar, muslimer och andra monoteister som inte firar jul inkluderas inte i julfriden.

From Asatru Art Blog: http://asatruartblog.wordpress.com

Ha en trevlig vintersolståndsdag alla hedningar! Äring och fred! God hednisk jul! Hell alla gudamakter! Hell Sol!

Varför den gnostiske hedningen bör ägna sig åt välgörenhet

Många människor ägnar sig åt välgörenhet. Skälen är många och motiven likaså. Även den gnostiske hedningen bör ägna sig åt välgörenhet. Anledningen är följande: Världen består av två ting ande och materia. Av materia skapade gudarna liv. Genom att ge materiella ting eller utföra materiella gärningar, välgörenhet består inte bara av att skänka saker utan att göra saker. Gnostikern visar då han skänker eller donerar till välgörenhet att han anser att den andliga världen har företräde.

Det ska dock sägas att det inte finns något motsatsförhållande mellan ande och materia. Det sistnämnda är inte ont eller syndigt. Men det är till den andliga vägen gnostikern vill vandra och genom välgörenhet visar man att detta. Redan under hednisk tid kunde kungar och stormän få ärenamn som ”guldets fiende” eller ”guldhatare”. I det berömda Beowulfkävdet berättas att den drake som hjälten dräper varit en rik och mäktig man vars girighet låtit honom omvandlas till en drake efter sin död. Ja man hade ingenting emot materiell och världslig välfärd i hednisk tid, men det var inte och fick heller aldrig bli ett självändamål.

Den gnostiske hedningen är inte en askes som svälter och plågar sig och lever på ingenting. Man behöver inte förakta livets goda, tids nog dör man och då kan man inte njuta av det ändå. Men genom att ägna sig åt välgörenhet visar man att det finns högre värden än de rent materiella. Välgörenhet för också ofta gott med sig. För att återbevisa att det inte finns motsatsförhållande mellan världsligt och andligt mellan ande och materia kan gnostikern därför gott skänka pengar eller verka för skyddandet och bevarande av miljön. Moder Jord är gnostikerns vän och det är från henne han ger sig ut i den andliga världen. Konst och kultur kan också stödjas, med materiella ting stöder man då det andliga. Gnostikern behöver dock inte skänka om han inte har något att ge bort. Har man ont om pengar så ger man dem inte till andra. Man ska heller inte känna tvång eller krav att ge bidrag. Gnostiker ägnar sig inte åt tävlan i sådana ting.

I Jotunheim, jättarnas värld föddes Gerd. Fadern heter Gymer och moderns namn Aurboda. Platsen där Gerd växte upp vaktas av eld och vakthundar. Passande för en jättekvinna vars namn betyder inhägnad.

Genom giftermålet med Frej så blev Gerd en asynja. Men Frej härstammar även från vanerna så Gerd kan nog även räknas dit. Med maken fick Gymers dotter en son som heter Fjolner och genom honom är Gerd gudomlig stammoder till den kungaätt som kallats ynglingarna. Vidare är Gerd svärdotter till Njord, svägerska till Freja och ingift moster till Hnoss och Gersemi. Njords maka Skade är liksom Gerd av jätteätt. Kanske är de släkt då Aurboda sägs vara bergsrese och Skade gillar ju som bekant bergen.

Mest känd är Gerd i den berättelse som handlar om att Frej sände sin skosven Skirner att fria till Gerd. De som kan sina eddor vet att Gerd var ovillig att gifta sig men fick ge med sig. Äktenskapet verkar blivit lyckligt. Men Frej förlorade sitt svärd då han gifte sig med Gerd och han kommer att stupa vid ragnarök.

Frej och alla andra vaner förknippas med fruktbarhet och Gerd får sägas vara en fruktbarhetsgudinna. Skalderna har nämnt Gerd och man tror ha funnit guldplåtar som avbildar Gerd med sin make. På det berömda Gosforth Cross finns det två figurer som tris föreställa Skirner och Gerd. I den namntula som tar upp 27 asynjors namn är Gerd listan högt. Frejs maka har nummer fem.

I nutid har många konstnärer avbildats Gerd och här är nio verk till jättinnan som blev asynjas ära.