Våga vara hedning IV

Våga vara hedning IV

Artiklarna om att våga var hedning kommer troligen bemötas på tre sätt.. De som muttrar, de som nickar och de som säger Ja, och?

De som muttrar:
Den här gruppen kommer att reagera med defensiv irritation. Det är de som har investerat mycket tid och prestige i att göra asatron/forn sed rumsren, demokratisk och anpassad till det moderna sekulära samhällets värdegrund.

Varför de muttrar:
Artiklarna slår hårt mot deras grundbult, idén om att religion måste göra sekulär nytta för att vara legitim. När du kallar deras engagemang för en ”andlig sekularisering” och anklagar dem för att reducera gudarna till statister, utmanar du deras självbild som ”sanna” förvaltare av traditionen. De kommer troligen att avfärda texten som dogmatisk eller elitistisk.

De som nickar:
Det här är människorna som känner en tyst frustration över att det andliga rummet ständigt ockuperas av samtidsdebatter.

Varför de nickar:
Det finns en växande grupp människor i det moderna samhället som lider av en andlig utmattning. De går inte till ett blot för att höra samma saker som de hör på ett fackföreningsmöte eller en politisk demonstration; de går dit för att uppleva det heliga, det tidlösa och det kosmiska. För dem blir ditt manifest en befrielse och en röst för vad de själva känt men kanske inte kunnat sätta ord på: Låt gudarna vara gudar.

De som säger Ja, och?
Detta är kanske den mest ärliga, men också den mest utmanande reaktionen. Det är de utövare, både till höger och vänster, som faktiskt är helt nöjda med att asatron bara är en estetisk eller identitetspolitisk krydda. De ser tron som en andlig touch i deras annars genompolitiska liv.

Varför de är nöjda med en ”andlig touch”: För dessa personer är ideologin antingen den progressiva humanismen eller den etniska nationalismen, deras faktiska religion, det är den som ger dem deras djupaste mening. Asatron blir då bara ett sätt att göra den egna politiken mer ”episk”, historiskt förankrad eller visuellt vacker. De döljer inte ens att religionen är ett verktyg, och de ser inget fel med det eftersom de i grunden har ett sekulärt, materialistiskt världsperspektiv. Tvingas de välja lär politiken få första prioritet. Men då risker asatron gå under. Självklart tar vi som vill se asatron växa inte vår tro ska försvinna. Så än än gång, våga vara hedning.

Lämna en kommentar