Tyr är vår ledstjärna

Om idealet sänks till vad som är enkelt, rimligt och mänskligt uppnåeligt stannar också vår utveckling där. Ett absolut ideal pressar människor att göra mer än vad de trodde var möjligt, även om de aldrig når ända fram. Meningen med idealet är inte tat nå det utan sträva efter det.

Ett sätt att se på det är att jämföra idealet med polstjärnan och sjöfararen. En sjöfarare förväntar sig aldrig att faktiskt segla hela vägen fram till stjärnan och landa på den. Men genom att titta på den vet sjöfararen exakt i vilken riktning skeppet ska styras.

”Tir är en stjärna; den håller tro väl med furstar; alltid är den på sin resa över nattens dimmor och sviker aldrig.”

Citatet kommer från Det anglosaxiska runpoemet, ofta kallat The Anglo-Saxon Rune Poem eller The Old English Rune Poem.

Tyr är en modig gud hans mod sträcker sig så långt att han är bered att offra sin hand för att fjättra Fenris. Tyr är ett bra ideal om man vill utveckla sitt mod. Ingen lär bli lika modig som Tyr, men man lär ändå vinna mycket att ha honom som led eller ska vi säga polstjärna.