Se det med ett leende, chokladbollens dag

Chokladbollen har sin egen dag och den infaller den 11 maj. Choklad kom svenskarna i kontakt med på 1600-talet. Det ska dock sägas att indianerna i Sydamerika i århundraden använt kakaobönan som livsmedel och de första från Europa som smakade på den var spanjorer på 1500-talet. En del påstod att chokladen hade potenshöjande verkan men en och annan misstänkte att gravida kvinnor som drack chockad riskerade att få mörkhyade barn. Troligen började man vid denna tid göra bakverk med kakao i.

Tack vare två kemister i Antwerpen Casparus van Houten och hans son Coenraad Johannes van Houten lärde man sig i början av 1800-talet att tillverka kakaopulver och det är nu den moderna chokladen ser sin tillkomst. Tidigare innehöll såväl dryck som bakverk av kakaobönor mycket fett, halten av fett kunde ligga på runt 50 % men nu blev chokladen lättare att konsumera. Dettas skedde år 1828 nästan två decennier senare kom såldes i Storbritannien den första moderna chokladkakan. I Sverige började tillverkning av chokladkakor 1872.

Chokladbollen kommer troligen från Danmark. Riktig säkert när må vara oklart men det syns som om chokladbollen dyker upp runt första världskriget. Danmark och Sverige var inte med i kriget men drabbades ändå. Ransoneringar kom och troligen är chokladbollen tillkommen under ransoneringstiden. Förutom kakao så är den viktigaste ingrediensen havre. Havre är ett av sädesslagen som främst använts till foder och haft lite sämre status än exempelvis vete. I Sverige finns detta bakverk nämnt i Svenska dagbladet 26 februari 1918. Namnet på bakverket var då negerboll och var med i en annons från Elbert & C: o som hade sitt konditori på Brunkebergsgatan i Stockholm. Att det är kristid framgår av att man kan köpa dessa utan ransoneringskort. Det fanns redan ett annat bakverk eller konfekt som hette negerkyssar. Dessa består av mint och chockad. Om dessa bollar, vad vi nu vill kalla dem som såldes från Elbert & C:o är de som idag förknippas med dagens recept må vara osagt. Svenska dagbladet nämner dock åter negerbollen i en artikel från 14 december 1943. Åter är det krig och ransonering. Nu kallas bakverket för ”Barnens negerbollar”. Det faktum att man inte behöver värma upp bakverket utan bara blanda ihop ingredienserna samt eventuellt rullar ”bollarna” i pärlsocker eller kokos gör att de är enkla för barn att tillverka dem. Det ska dock sägas att begreppet chokladboll användes det med. Dagen Nyheter nämner detta ord 1928. Vad vi än kallar bollen som innehåller kakao så var det nog främst en sak som förknippades med godis och ingenting man brukade äta som traditionellt bakverk. Det ska dock för att öka förvirringen påpekas att det från mitten av 1920-talet finns en slags chokladboll som består av skum vispad äggvita med överdrag av choklad. Kanske rentav användes ordet negerboll för att skilja dessa två åt? Men ofta brukar den boll eller rättare topp ty den är något annat utformad rullas i kokos och då ofta fått heta kokosboll.

Allt nog, bakverket negerboll/chokladboll började tillverkas och säljas på konditorier och någon kom på att även strössel kunde användas som garnityr av chokladbollen förutom kokosflingor och pärlsocker. Discobollen, det vill säga chokladboll rullad i kulört strössel får väl sägas vara det senaste tillskottet i chokladbollens historia. Men samhället förändras och med det normer och ideal. Var det lite småroligt att säga negerboll så blev det på 1990 och 2000 talet mer eller mindre tabu att säga negerboll. En ganska hätsk men också ironisk debatt tillkom och den har ännu inte slutat. ”Varför får man säga negerboll när man får säga vitlök” var en slogan på tröjor. En lustigkurre kallade chokladbollen för ”afrikanskt bröd”. Än så länge har ingen döms för så kallat hatbrott på grund av användandet av ordet negerboll.

Från kristidskonfekt till konditoribakelse till föremål för debatt om invandring och integration. Chokladbollen har verkligen en spännande historia.

Traditionell chokladboll med pärlsocker.

Protest mot inskränkt debattklimat eller rasism?