Var Erik den helige ättling till Frej?

Det är en allmän uppfattning att kulten av guden Frej avlöstes av kulten av Erik den helige. Men det kanske rentav är så att Erik Jedvardsson var ättling till de makthavare som i Uppsala räknade sin härstamning till Frej som ansågs vara ynglingaättens mytiske stamfader. Det är troligt att Erik delvis var släkt med någon som räknade sin härstamning från Njords son.

Eriks son Knut vekade för att fadernskulle bli erkänd som helgon. Knut låg i strid med den ätt som kallas sverkerätten i svensk historia. Sistnämnda försökte hämta politiskt stöd från utlandet och påven, medan Knut och hans släkt uppkallad efter fadern Erik försökte styra med inhemskt bistånd. Knut Eriksson försökte med andra ord ha en mer ”nationell” kyrka än sverkerättens globala. Men kan det ha varit så att man även om man bytt religion ändå kände att man behövde ha med ursprunget från ynglingaätten. Man behövde ha med arvet från det gamla. Det fanns kontinuitet i att hämta från den gamla tron samt rentav för säkerhets skull ha med en kult som härstammade från den gamla tiden? Erik Jedvardsson var ättling till de gamla ätterna men också en representant för den nya tron.

Erik firas i månaden maj, Men maj är också en månad för åkerbruk. Frej stupar i strid mot jätten Surt som dödar guden med ett svärd. Erik halshuggs i 18 maj 1160 några kilometer från den plats där de asatrogna för bara några generationer sedan blotade till Frej. Erik ska enligt den kristna mytologin vägrat att sätta sig i säkerhet. Frej strider utan vapen mot Surt, trots att han vet att han ska falla. 18 maj är i runkalendern ett manshuvud med krona samt med sädesax. Frej är en skördegud.

Erik är Frejs andlige arvtagare, men kanske var det även så att han var det bokstavligen. Tanken är spännande.

18 maj firar och uppmärksammar vi guden Frej.

Må Njords son, anfadern till ynglingaätten vara med er alla goda och glada hedningar!

Den norske och danske kungen

Christian Frederik eller Kristian Fredrik som han fått heta i svenska böcker om historia gjorde en märkvärdig karriär. Först var han kung i Norge och sedan kung i Danmark. Här kommer en liten biografi över denne monark.

1786 föddes Kristian Fredrik, fadern var arvprins Fredrik och modern var Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin. Den danske kungen Fredrik Vi hade inga söner som kunde överta tronen så Kristian Fredrik som var hans släkting blev tronarvinge. Vid denna tid var Danmark och Norge fortfarande i union, vilket länderna varit sedan medeltiden. 1813 sändes tronföljaren till Norge som ståthållare. Vid denna tid var i stort sett hela Europa inblandat i det stora kriget som brukar kallas napoleonkrigen. Danske kungen stödde den franske kejsaren och var därmed i konflikt med Storbritannien och tidvis även Sverige. Hösten 1813 hade Napoleon besegrats och Danmark anfölls av svenskar, britter, och ryssar. Kampen blev kort och svenskarna fick i freden Norge.

Kristian Fredrik godtog inte fredsvillkoren och samlade norrmännen till ett möte vid Eidsvoll i Akerhus fylke. Norge utropades som ett självständigt rike den 16 februari 1814. Men envälde som varit styrelseformen ville norrmännen ha. Man började omedelbart arbeta på en ny författning. 17 maj var den nya grundlagen klar och samma dag utropades Kristian Fredrik som kung efter att ha accepterat författningen.

Svenskarna var förstås emot detta, de menade även på att den danske kungen hade ett finger med i spelet, Kristian Fredrik var ju ny kung i Norge men fortfarande dansk kronprins. Förhandlingar började mellan norrmän och svenskar, det ledde inte till resultat så i slutet av juli anfölls Norge. Kriget blev kort. Redan den 14 augusti lovade den norske kungen att nedlägga kronan. Men ett viktig krav från Kristian Fredriks sida var att Norge skulle få behålla sin författning och ingå personalunion med svenskarna. Många svenskar ville nog att Norge skulle införlivas helt i svenska riket, ungefär som Finland en gång varit. Men kraven accepterades och den 10 oktober abdikerade Kristian Fredrik och for hem till Danmark.

Väl hemma i Danmark gifte sig exkungen med Karolina Amalia av Augustenborg och blev guvernör över Fyn. Odense blev residensen för kronprinsparet. Tidigare hade Kristian Fredrik vari gift några år med Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin. Denna dam var dock otrogen och äktenskapet upplöstes 1810. Med Charlotta Fredrika hade Kristian Fredrik sonen Fredrik som senare blev dansk kung. Relationerna mellan kung Fredrik VI och hans tronföljare var inte alltid det bästa, men kungen dog 1839 och nu blev Kristian Fredrik kung under namnet Kristian VIII eller som danskarna skriver Christian 8. (Danska och norska regenter använder av någon anledning arabiska siffor medan alla andra regenter som exempelvis Sverige använder de latinska.)

I Norge hade Kristian Fredrik varit en konstitutionell monark, många i Danmark att enväldet skulle upphävas och en fri författning skulle införas. Så blev det inte Kristian VIII styrde enväldigt, även om han sina sista år tidvis övervägde förslaget om fri författning. I åtta år och 48 dagar styrde Kristian innan han avled 20 januari 1848.

Mannen som var kung i två länder men inte samtidigt.

Peregrinus

16 maj är en av alla de märkesdagar som försvunnit på grund av samhällsförändringar. 16 maj är Peregrinus. En dag man på sina håll tänt eldar och fört oväsen för att skrämma bort vilddjur för att förhindra att de ger sig på boskap. Blev förstås lite fest också. Finns uppgift att man skrek ”Per Grinius” när man gjorde oväsen. När potatisen kom till Sverige och blev föda för gemene man så ansåg den 16 maj vara en lämplig dag för att sätta potatis. Mannen som fått ge namn åt det hela sägs vara en kristen martyr som halshöggs i Frankrike år 304 vt. En vanlig teori är att dagen först ska ha uppmärksammats i Finland som ju förr var en del av Sverige.

En gallisk kristen blir dödad, blir firad i Finland och blir en del av den svenska basmaten. Ja seder och bruk lever sina egna liv ibland.

Asatro och politik fungerar det?

Asatro är en religion. Men det är inte en världsfrånvänd religion. Men hur blir det egentligen när asatro möter politiken? Vi ska ta två exempel. Sveriges asatrosamfund och Svensk hednisk front.

Sveriges asatrosamfund bildades 1994. Samfundet var opolitiskt men blev efter ett tag uttalat demokratiskt och antirasistiskt. Många av de som var med och mång av de som tillkom då detta samfund startade hade rötterna i vad som kan kallas ”alternativrörelsen”. Samfundet blev allt mer vad som kan kallas ”politiskt korrekt”. Man var för mångkultur, stödde hbtq-rörelsen och fördömde nationalism. Men det blev viktigare att tro på demokrati än på asatron. Man till och med bytte namn på religionen och började föredra att kalla den för ”forn sed” och sig själva för ”fornsedare”. Samfundet började tappa medlemmar och hade ett midsommarblot 2016 vt där nio personer deltog.

Svensk hednisk front började sin verksamhet i mitten av 1990 talet. SHF var en del av Allgermanische Heidnische Front som bildades av den norske musikern och författaren ”Varg Vikernes”. AHF lade ner sin verksamhet 2006, då hade SHF redan slutat med sin verksamhet. Denna hedniska organisation var företrädare för en nationalistisk form av asatro, ”odalism” som kan sägas vara en radikalare variant av den mer kända ”odenismen”. Att SHF lade ner kan nog sägas ha sin orsak i att det var mycket politik.

Artikeln är inte skriven för att ta avstånd eller moralisera över folks politiska åsikter. Artikeln är till för att visa hur det går när det blir mer politik än religion. Det värdsliga blir viktigare än det andliga. Fornsedarna tycker det är viktigare att tro på demokrati och mänskliga rättigheter och odalisterna att tro på nationalism och rassegregering. Men de som vill syssla med politik i första hand gör oftast det ändå. Vi lever i en värld där ideologierna tagit över mycket av det som religionen stod för. Som historieprofessorerna vid Uppsala universitet säger. ”Skillnaden mellan religion och politik är namnet”. Det kan ju ses som en tanke att det enda uttalat religiösa partiet i riksdagen, kristdemokraterna riskerar att mista sina mandat. Det är svårt att läsa deklarationen om de mänskliga rättigheterna samtidigt som bibeln.

Så som avslutning. De asatroende som ägnar sig åt politik bör ta sig en tankeställare och de som vill bedriva organiserad asatro bör ta varning av artikeln. Det finns risken att ideologi blir viktigare än religion och det ska det inte göra!

Det är egentligen ganska märkligt att monoteismen anses vara en bättre religion än polyteismen. en enda gud betyder bara en enda ”vän”. Men som asatroende har vi minst 147 ”vänner”. Loke ska man kanske inte vara vän med. Så ärade hedningar som tror på mer än en enda gud. Kommer ni i debatt med monoteister oavsett om de gillar stjärnor, kors eller halvmånar så påpeka de första ni gör att ni anser er religion moraliskt överlägsen deras just på grund av att ni har flera makter att åkalla. Monoteisterna anser just de faktum att de har bara en gud som är osynlig gör deras tro bättre än alla andras. Och det måste man ta ur dem. En gud är enfald! Mångfalden gör hedendomen moraliskt överlägsen!

Det är tron på flera makter, gudar såväl som gudinnor som gör oss moraliskt bättre än all kristna, muslimer och judar. Och som vanligt, vi diskuterar bara med folk som delar vår värdegrund. Vi tar inte diskussion med enfaldiga monoteister som inte ens vågar avbilda sin gud, med litet g!

http://asatruartblog.wordpress.com

Några förslag och tips att se i sommar har inkommit:

Kroatien. Adriatiska havet och Zagreb. Försök dock att undvika turistfällorna.

Kinnekulle. Det kanske mest kända Västgötaberget. Berget själv med dess utsiktstorn, men också de kulturhistoriskt intressanta resmålen som borgruinen vid Husaby, Lasse i bergets grotta samt den unika floran och faunan. Finns flera medeltida kyrkor för den som har modet att gå in i en sådan.

Arnljotspelen på Frösön i Östersund. Årligt bygdespel baserat på operan Arnljot av  Vilhelm Petersson-Berger.

Vi tackar så mycket och hoppas på mer förslag!

IKF